Älskar tanken på SEX men sällan den fysiska akten

Låter kanske konstigt men jag tänker konstant på sex. Gillar vara sexig, prata sex, fantisera sex tillsammans med nån (gör mig så sanslöst kåt), komma tillsammans på håll , på nätet, sms eller i telefon. Byta sexiga bilder, hångla, flirta hejdlöst, kyssas, uppvakta och dra ut på den sexiga stämningen som byggs upp.

Tror jag alltid flirtat mer eller mindre så länge jag minns.. Däremot har jag sällan varit speciellt intresserad av den egentligen sexakten. Visst har jag haft bra och häftigt sex, även kärleksfullt och sensuellt men sex i verkligheten har inte kunnat leva upp till min fantasi  eller den där känslan, som jag där kan uppleva.

Kan komma av bara tankar, det har hänt flera gånger, men när nån annan ska till blir jag mest frustrerad. Kan tycka det känns ingenting, för mycket eller bara jobbigt och irriterande. Det är känslan runt omkring jag gillar och blir kåt på, inte sexet som sådant och längtar sällan efter det.

Som nu är jag riktigt kåt och förälskad i en snubbe och tänker på honom oavbrutet!!! Längtar så tills nästa gång jag ska få ha hans kropp över min. Smaka på honom, se på honom, känna hans kuk, leka med den osv men inte lika exalterad över att han ska smeka eller slicka mig.

Kan uppskatta samlaget en stund  och precis när killen tränger in, men tycker snabbt det förlorar i känsla fort.

Ni undrar så klart om jag kommer eller kommit?

Det har jag men inte så ofta, tycker ofta att sexet blir obekvämt långt innan jag närmar mig så tappar lusten. Ändå tvingar fram en orgasm ibland av ren frustration och för att det känns rätt häftigt efteråt och precis i ögonblicket,men de är aldrig nånsin lika sköna som mina egna och inte lika djupa.

Tror jag är rätt udda? Vad jag längtar efter med sex är alltså närheten, men inte själva akten...är det knäppt?