En person som har varit utbränd och som är på väg tillbaka, hur ska man bäst stötta?
En person som är gränsfall till utbränd men där inget är officiellt, hur ska man bäst stötta? (orsakerna är personliga och har inget att göra med jobbet)
Hur ska man som kollega hantera att inget verkar hända med uppgifter som personen borde löst? Speciellt när det gruppen är underbemannad sen tidigare.
En person som har varit utbränd och som är på väg tillbaka, hur ska man bäst stötta?
En person som är gränsfall till utbränd men där inget är officiellt, hur ska man bäst stötta? (orsakerna är personliga och har inget att göra med jobbet)
Hur ska man som kollega hantera att inget verkar hända med uppgifter som personen borde löst? Speciellt när det gruppen är underbemannad sen tidigare.
Är inget fel i att påminna om och ev erbjuda hjälp med att lösa dem.
Jag har själv varit och är fortfarande på gränsen till utbränd.
Alla fungerar väl olika men enligt mig så är det värsta som finns är personer som tar avstånd och tror att man självläker genom att bli ignorerad och behandlad som luft.
Råder dig att behandla personen som normalt eller försök umgås mer med personen i fråga. Även om hen skulle verka tyst och likgiltig så uppskattas det oerhört mycket.
Är inget fel i att påminna om och ev erbjuda hjälp med att lösa dem.
Jag har själv varit och är fortfarande på gränsen till utbränd.
Alla fungerar väl olika men enligt mig så är det värsta som finns är personer som tar avstånd och tror att man självläker genom att bli ignorerad och behandlad som luft.
Råder dig att behandla personen som normalt eller försök umgås mer med personen i fråga. Även om hen skulle verka tyst och likgiltig så uppskattas det oerhört mycket.