Hur delar ni på nätterna under föräldraledigt?

Din man är en stor jävla mansbebis! Självklart vill han att du tar alla nätter eftersom det är jobbigt!! Fyfan alltså, han skiter fullständigt i dig och ditt välmående. Tvinga aset att ta halva föräldraledigheten och kör samma spel mot honom. Lovar att han går under efter en vecka. Vilken patetisk jävla "man" du har!

Han är antingen ett svin eller extremt obegåvad. Lutar åt det första. Jag hade aldrig tolererat det.

När och hur länge ska han vara föräldraledig?

När barnet är 1 år.

Han kommer väl vara hemma cirka 1 år.

Fråga då rakt ut om han anser att han ska ta alla nätter då och alla mornar? Om han svarar ja så se till att få skriftligt på det (inte för att vara en lika stor skit mot honom, utan för att få honom att tänka ett varv till).

När det värsta är över alltså...

Men se, här har vi en till som funkar som min soon to be exman! Jag hade det på exakt samma sätt de första månaderna - bortsett från att jag jobbade ca 80-100% hemifrån från att barnet var 5 månader varav den mesta jobbtiden fördelades på sena kvällar och nätter. Min man ansåg dock att hans sömn var viktigare så jag fick sköta allt med barnet samt alla hushållssysslor och annat projektledare.

Nu när min man är föräldraledig och barnet är ca 1,5 år så tar jag fortfarande de flesta nätterna men nu är det en baggis eftersom barnet bara vaknar en gång tidig morgon för att få komma in till vår säng och sova vidare till 7-8. Så på det sättet åker mannen på en jäkla räkmacka, och så har han mage att säga "jag undrar när XX kommer börja sova bättre och mer normalt"!!!

Nej fy fan. Jag är så jävla trött på min mansbebis att jag snart kreverar! Jag säger inte att det kommer bli så för dig ts, men fattar han inte sådana simpla saker som omtanke, kärlek och respekt (vilket det ju faktiskt handlar mycket om i en sådan här situation) utan bara är ego så är det ett problem som inte kommer försvinna om du inte lyckas få honom att förstå NU att du inte tolererar sånt här. Och blir det som för mig så kommer det sakta men säkert äta upp dig tills det till slut inte finns ett uns kvar av den kärlek som du en gång hyste för din sambo.

Lycka till!

Sätter allt jag äger på att han inte kommer vara föräldraledig ett år. Aldrig i helvete.

Jag hör redan ursäkterna som kommer komma dessvärre.

Oavsett om jag har det skriftligt eller inte så kommer det komma någon ursäkt om ändrade förhållanden eller något som gör att det inte är möjligt.

Jag tror säkert han kommer vara föräldraledig. Han kommer se det som sin "semester" där han kan ägna sig åt egna projekt osv. Han kommer förmodligen inte göra ett skit med barnet utan låta barnet så mycket som möjligt roa sig själv. Skulle inte förvåna mig om han kommer barnsäkra ett rum och sätta grind så barnet kan vara där alternativt köpa en lekhage att ha barnet i så han slipper engagera sig så mycket utan kan sitta och pyssla med sitt eget.

Eller så går barnet bananas och han kommer med någon dålig ursäkt om varför han måste börja jobba igen.

Hur som haver kommer det nog bli så att jag kommer få ta alla nätter och sköta HELA hushållet (precis som nu) fast jag jobbar. Förmodligen kommer hemmet vara ett totalt kaos när jag kommer hem också för han kommer "inte ha hunnit göra något för barnet har varit så aktivt" så han inte ens kunnat plocka upp en enda sak barnet rivit ut. Ungefär som nu när han varit hemma med de större barnen. De har rivit hela hemmet medan han typ varit i garaget. Så får jag städa när jag kommer hem.