• Anonym (Arg)

    Orolig för att blivande sambo ska sluta jobba...

    Min pojkvän och jag har varit tillsammans ett par år och börjat fundera på att flytta ihop. Efter ett samtal om hans jobb igår, börjar jag dock känna mig osäker på om det är rätt att göra det.

    Han säger att han inte längre trivs fullt ut på sitt jobb. Det är okej, säger han, men typ att det börjar bli "enformigt" och att han är osäker på hur han vill göra i fortsättningen. Han har jobbat där i lite mer än ett år, aldrig blivit fast anställd utan fått förlängt hela tiden. Hans nuvarande kontrakt gäller till början av nästa år och han har, enligt chefen, god chans att få mer förlängt om han vill.

    Men nu tvekar han alltså. Jag har varit tydlig med att jag har åsikten att man aldrig går från ett jobb utan att ha skaffat ett nytt först, så länge inte jobbet verkligen är för jävligt. Att det är "tråkigt" och att man blir less räcker inte som anledning, enligt mig. Min pojkvän kör argumentet "Det är inte rätt att tvinga sig kvar på en arbetsplats om man inte mår bra där" och verkar tycka att det är bättre att leva på A-kassa då. Trots att hans jobb inte är slitsamt, hans trivs med kollegor, chef och så vidare.

    Saken är att hans CV är helt värdelöst, så han kommer få svårt att få nytt jobb om han slutar nu. Innan detta jobb har han aldrig lyckats behålla ett jobb längre än ett år, ofta just för att han valt att sluta självmant. Han har dessutom ingen utbildning efter gymnasiet och har haft många perioder av arbetslöshet. Jag börjar fundera på om han ens ser jobb/sysselsättning som en självklarhet, eller om han tycker att han är duktig som jobbar över huvud taget och "värd" lite vila nu.

    Själv har jag fast jobb och studerar även för att få bättre möjligheter. Så det känns sådär att flytta ihop med någon som eventuellt kommer välja att bli en "slas-has", även om jag älskar honom. Förlåt, men jag är bara så less. Trodde han blivit seriös med detta jobb, men så visar han upp sin slappa sida igen.

    Vad ska jag göra för att få vett i honom? Vägra flytta ihop? Eller har han helt rätt och jag helt fel??

  • Svar på tråden Orolig för att blivande sambo ska sluta jobba...
  • Anonym (Maja)

    Din rubrik lyder "Arg". Jag undrar vad/vem du är arg på och varför.

  • Anonym (Känner igen)

    Jag var tillsammans i flera år med en kille som helst ville ta det lugnt. I gymnasiet gick det ok för då var det ju ett fast schema för hela klassen, men på högskolan gick det inte och sommarjobb orkade han inte med hela dagar. Han gick en kortare yh-utbildning sedan efter att vi gjort slut har jag hört. Vi bodde ihop ett halvår bara sedan tröttnade jag på att disken vandrade ut i vardagsrummet varje gång det var hans tur att diska... Nu när jag har barn skulle jag också vilja jobba mindre, men då går jag ju ner i tid bara - inte säger man upp sig och får karens och superlåg a-kassa.

  • BurningDiamond
    Anonym (Maja) skrev 2019-08-12 16:36:24 följande:

    Din rubrik lyder "Arg". Jag undrar vad/vem du är arg på och varför.


    Eeeeh? Rubriken lyder "Orolig för att blivande sambo ska sluta jobba...".
  • Anonym (Maja)
    BurningDiamond skrev 2019-08-12 16:48:24 följande:

    Eeeeh? Rubriken lyder "Orolig för att blivande sambo ska sluta jobba...".


    Sorry. Ts kallar sig för arg.
  • Anonym (Arg)
    AnnaSthlm skrev 2019-08-12 16:29:22 följande:

    Jag kan ana några saker bakom ditt inlägg som jag tror är viktiga att du är ärlig med dig själv kring. Om man hårddrar det lite låter det såhär:

    1. "Jag duger inte och måste prestera ihjäl mig för att bevisa att jag duger för min mamma/pappa/familj"

    2. "Jag tillåter inte mig att slappna av för att världen är en farlig plats och jag måste vara på min vakt"

    3. "Jag kontrollerar min omgivning och identifierar mig med min partner. Jag tillåter inte mig själv att vara mellan jobb, för då blir jag sårbar och oduglig. Därför är det olidligt för mig att min partner tillåter sig att vara just mellan jobb".

    Omedveten tror jag att du längtar efter att känna dig mer fri inombords, och därför har du valt denna partner. Hans beteende verkar kunna ställa dig med ansiktet rakt in i dina inre konflikter, och det är ett utmärkt tillfälle att göra just det.

    Tillåt din pojkvän fatta sina egna beslut. Med det inte sagt att du behöver flytta ihop med honom precis nu.


    Det stämmer kanske till viss del. Jag kommer från en familj och omgivning där jobb är viktigt och där man helst även ska ha utbildning för att anses "bra". Kanske finns delvis en rädsla hos mig över vad alla ska tycka, om jag har en partner som blir arbetslös frivilligt. Jag själv bryr mig inte om hans jobb är fint eller inte, men jag tycker ändå det känns tryggt med en partner som vill ha en sysselsättning. För mig är det ett tecken på välmående.

    Visst finns en längtan ibland även hos mig att leva utanför "ekorrhjulet", absolut. Men jag vill även göra något som jag "brinner" för och tyvärr verkar inte min pojkvän ha samma känsla.
    Anonym (Maja) skrev 2019-08-12 16:36:24 följande:

    Din rubrik lyder "Arg". Jag undrar vad/vem du är arg på och varför.


    Jag kände mig arg när jag startade tråden, därav mitt nick. Eller arg och arg, tror att besviken är en mer passande känsla. Som sagt är min kille så fin och seriös på andra sätt. Han sköter hem och ekonomi, som några gav exempel på, prima så på det sättet är han ingen slarver annars. Och han är jättefin som person. Så jag hade verkligen sett fram emot att påbörja ett liv tillsammans, men om vi ska ha så olika inställning till en så grundläggande sak känns det plötsligt svårt.
  • Anonym (Maja)
    AnnaSthlm skrev 2019-08-12 16:29:22 följande:

    Jag kan ana några saker bakom ditt inlägg som jag tror är viktiga att du är ärlig med dig själv kring. Om man hårddrar det lite låter det såhär:

    1. "Jag duger inte och måste prestera ihjäl mig för att bevisa att jag duger för min mamma/pappa/familj"

    2. "Jag tillåter inte mig att slappna av för att världen är en farlig plats och jag måste vara på min vakt"

    3. "Jag kontrollerar min omgivning och identifierar mig med min partner. Jag tillåter inte mig själv att vara mellan jobb, för då blir jag sårbar och oduglig. Därför är det olidligt för mig att min partner tillåter sig att vara just mellan jobb".

    Omedveten tror jag att du längtar efter att känna dig mer fri inombords, och därför har du valt denna partner. Hans beteende verkar kunna ställa dig med ansiktet rakt in i dina inre konflikter, och det är ett utmärkt tillfälle att göra just det.

    Tillåt din pojkvän fatta sina egna beslut. Med det inte sagt att du behöver flytta ihop med honom precis nu.


    Men helt seriöst handlar det här om arbetsmoral. Killen vill snylta på kollektivet för att han inte har lust att jobba.
  • Anonym (A)
    Drottningen1970 skrev 2019-08-12 14:45:14 följande:
    Inte flytta ihop om han medvetet tänker försätta sig i arbetslöshet.
    Hela attityden väcker ju frågan om vad som händer den dagen det är tråkigt att betala hyran för att han hellre vill köpa en cross, eller om det blir jobbigt att byta blöjor framöver etc.
    Det säger något om hans karaktär rent generellt.
    +1
  • Anonym (Ell)

    Om han har så svårt att trivas med de jobb han får finns det något annat han brinner för? Något tänkbart yrke som kan få honom att vilja studera vidare?

  • Anonym (Br)

    Det kan inte vara så att han trivs väldigt dåligt på jobbet men spelar ner det för att inte göra dig orolig?

    Jag gjorde likadant vid en utbildning (lärarutbildning) för många år sedan, mådde riktigt skit på den, men höll skenet upp för min flickvän då jag skämdes. Det var först när hon satte press på mig som jag öppna upp mig totalt, vilket var jättejobbigt, men nödvändigt. Det slutade med att jag hoppade av utbildningen, vilket var ett bra beslut såhär i efterhand. Jag är väldigt glad att hon stod på sig och fick mig att sluta intala mig att det skulle bli bra bara jag höll det inom mig.

    Men om det inte är så, och om en partners eventuella inkomst är väldigt viktigt så skulle jag givetvis säga att varningsklockorna ringer.

  • Åsa

    Hans resonemang är inte fel så länge han inte utan överenskommelse om det tänkt sig att du/släkt/samhället ska betala för att han går hemma.

    Men även om hans livssyn och handlande inte är fel i sig kan det vara fel för dig. Det är sällan bra för en relation om man har alltför olika livsmål och värderingar.

Svar på tråden Orolig för att blivande sambo ska sluta jobba...