• Anonym (W47)
    Tue 13 Aug 2019 13:25
    5395 visningar
    147 svar
    147
    5395

    Otrohet, men från ett annat perspektiv

    Största sveket för mig vore om min man öppnade sig och berättade sina innersta känslor och problem för en annan kvinna än mig.. Då jag förutsätter att vi delar på allt/ berättar allt för varandra. Sex-biten är inte hela världen. Jag är en öppen person och jag har full förstående om man "faller" eller blir sugen på någon annan efter så många år ihop.  

  • Anonym (W47)
    Thu 15 Aug 2019 08:28
    #75

    [quote=79832677][quote-nick]Anonym (Örjan) skrev 2019-08-15 07:30:17 följande:[/quote-nick]Egentligen är det rätt märkligt att en så naturlig del av människors liv blir så extremt känsloladdat emedan andra former av svek och brutna löften lätt slätas över.

    Tycker att det ofta blir en märklig fokusering på otrohet och sex när man talar om relationer trots att det egentligen är en rätt liten del av vad en relation är och det finns mycket större svek man kan göra sig skyldig till mot sin partner än lite flås i sänghalmen med någon annan än den man är gift med.[/

    Håller med dig i ovanstående funderingar. Bra skrivet. Kanske frågorna har uppstått pga otroheten och ditt agerande till den och din vilja att förändra dig? Lever du i en ny relation idag? Och om ja? Vid otrohet, skulle du kunna förlåta lika ?lätt? idag?

  • Anonym (W47)
    Thu 15 Aug 2019 08:59
    #77
    Anonym (Örjan) skrev 2019-08-15 08:44:45 följande:

    Har ingen ny relation, har haft några korta intensiva relationer sedan skilsmässan.

    Skulle rätt lätt kunna förlåta en rent sexuell otrohet och om det blir aktuellt med en seriös relation skulle det bli någon form av öppen relation, kanske inte helt öppet men gärna någon form av swing där man gör det tillsamman.

    Som någon annan skrev i någon liknande tråd så har jag med stigande ålder fått in fler nyanser i vad som är rätt och fel.

    Om man skall vara riktigt ärlig så när jag träffade min då blivande fru var jag extremt monogam i min uppfattning vilket till stor del berodde på att jag var ung, väldigt osäker i mig själv och på ett helt sjukt sätt såg henne som min bara min och ingen annan skulle få njuta av henne och hon skulle inte få njuta av någon annan.

    Jag var som sagt inget annat än ett stort barn på den tiden och är förhoppningsvis mognare nu och har en större färgpalett att jobba med rent känslomässigt.


    Jag håller med dig, allt eftersom jag åldras så får jag andra värderingar. Är lyckligt gift med min man och jag kan idag säga att: skulle min man vilja ha sex med nån annan och är öppen om det så okej från min sida. (Jag skulle väl helst vilja vara med på ett hörn. )Denna åsikt har jag haft egentligen sen vi fick barn. Känner att jag inte är lika förstående eller förlåtande om han vänder sig till nån annan och delar: drömmar, tankar , problem och funderingar om sig själv, oss och familjen. Själv klart får han ventilera dem med andra men vi är ju gifta och funderingarna ska vara ute inom parförhållandet oxå. Skulle känna mig otroligt sviken om problem skulle komma till min kännedom från något annat håll. Som par ska vi ju dela allt..
Svar på tråden Otrohet, men från ett annat perspektiv