Att dejta någon från en annan kultur (anonyma)
Jag har gift mig med en man från Egypten. Han hade bott i Sverige i ca 10 år när vi träffades så vi hade aldrig några svårigheter att prata och förstå varandra. Vi pratar svenska. Jag själv är född och uppvuxen med svensk mamma men min pappa är från ett muslimskt land. Honom har ingen kontakt med så jag ser mig själv som helt svensk. Även om min man bott så länge här så finns hans egyptiska värderingar och åsikter kvar hos honom vilket gjort att vi haft några kulturkrockar och diskussioner. Jag tror bestämt (utan att vara fördomsfull och ja det finns säkert undantag) att om man träffar en man från särskilt Mellanöstern så måste man vara beredd på att anpassa sig lite. Och för mig har det absolut inte varit negativt. Jag mår bättre än någonsin och har funnit min religion och känner en stark mening med livet. Känner mig mer värdefull och uppskattad som människa och kvinna än jag någonsin gjort tidigare. Har fått många nya vänner också som blivit som mina systrar.
Jag har dessvärre sett många kvinnor som blivit lurade av män som enbart vill få svenska papper. En sak vill jag poängtera. Nästan alla män från Mellanöstern har kvar sina värderingar och en sån sak är att man har inget långt förhållande utan muslimskt giftermål. Man blir svartsjuk (en stor skillnad är att svartsjuka för svenskar är någonting dåligt och negativt till skillnad från i Mellanöstern där svartsjuka är något man eftersträvar från sin man) om ens tjej umgås med killar. Man skäms om ens tjej går ut och dricker sig full. Så om era killar inte vill gifta sig muslimskt med er och inte bryr sig om att lära er om deras traditioner så betyder det mest troligt att han egentligen inte bryr sig. Det här är mina erfarenheter åtminstone.