Det kan lagga efter en del. Men testa 4 shakes on dagen ifall du inte får effekt. Ingen människa kan stå emot viktnedgång ifall de ligger på.minus under en tid.

Kroppen gör ingen som helst skillnad om dina kcal kommer från en burk socker eller broccoli. Den kan inte avgöra skillnaden utan bryts ned till samma soppa.

Det är precis som att säga "vad väger mest 1kg bly eller ett kilo fjädrar".

Nej, du blandar ihop äpplen och päron. Sen kolhydratskälla är en form av bundet socker. Oavsett om det är en mono, duo, poly sackarid så är det socker uppbyggt i "kedjor".

en.m.wikipedia.org/wiki/Carbohydrate

Kvittar om det kommer i ren form , en banan eller knäckebröd det är en form av socker. Ja det tar olika tid att bryta ned men i kcal mängd så kvittar det.. det är av denna anledning folk som förstår vad en kalori är faktiskt kan banta på.mcdonalds eller endast ätande chips.

Om du inte har grundläggande kunskap inom biologi / kemi kanske du ska undvika att ge kostråd ?

Nej du vet inte för att du svarar som någon som inte ens har grundläggande kunskap inom kost.

Jag pratar om kalorier, en kalori är ett mått alltså en enhet.

De flesta klarar av att skilja på kolhydrat och kalori men du verkar inte riktigt komma fram.

Nej 1 kalori är 1 kalori oavsett om den kommer från råsocker eller äta dina egna strumpor.

Vi pratar inte om vad som är enklast överhuvudet. Utan personer påstår att socker skulle direkt vara mer kalorier oavsett mängd.

Det är total idioti.

Nej du går inte upp i vikt av socker för att det är socker. Ge dig.

1 kalori från socker och 1 kalori från broccoli är samma energimängd.
Det finns massvis med tillfällen då socker är bättre än broccoli och vice versa men det ändrar inte grunden i resonemanget.

Ghrelin (en.wikipedia.org/wiki/Ghrelin) är det som avgör om du är hungrig eller ej primärt.

Om socker triggade hunger av sig själv skulle en idrottare inte kunna ta en energidryck utan att känna som denna svälter under ett lopp eller träning.

Har du en ätstörning alternativt sockerberoende så kan det trigga ghrelin " food for pleasure increased peripheral levels of both ghrelin and the endocannabinoid 2-arachidonoyl-glycerol (2-AG) in healthy humans, and this hedonic eating influences food intake and, ultimately, body mass.[68]"

Det som är oklart är att om har 1 kalori i socker och 1 kalori i broccoli och äter dessa.. varför skulle du gå upp mer i vikt, det har du inte förklarat.

Du säger "ja men då äter man mer hurr durr" jag säger inte att om du äter mer så skulle du inte gå upp i vikt. Det jag säger är att om du äter samma mängd energi leder det till samma mängd energi finns tillgänglig.

Detta är termodynamikens andra lag. Du får gärna motbevisa fysiken där om du vill.

Jag visar vad som triggar hunger primärt med citat.

Det finns hur många tillfällen som helst när socker är bättre än broccoli och jag har givit dig flera exempel.
Men eftersom du uppenbart är rätt trög som person så kan jag ge ett par till.

Träning. Socker är vida överlägset då det går snabbare ut i systemet och kroppen kan använda detta, därav anledningen du inte ser folk äta broccoli under ett maraton exempelvis eller i paus på en boxningsmatch.

Vid arbete på hög höjd så är socker och fett vida överlägset att trycka i sig broccoli dels för att samma mängd broccoli för att täcka ditt kcal intag skulle innebär en säck extra att släpa med dig på X kg .

En person med högt behov av kcal kommer ha enklast att inte få sin näring från primärt broccoli utan pasta, såser eller mjölk då det är tätare.

För snabb energi som inte behöver bearbetas är socker (monosackarider) helt överlägset.

Det är inte ens vad som diskuterades. Läs om och läs rätt.

Choklad är primärt fett inte socker. Mjölkchoklad visst, mer socker där men då är det bearbetad choklad.

Om du ska ge ett exempel kan du väl åtminstone kolla upp vad ditt exempel består av.

Precis detta jag försöker påpeka. Är det optimalt ur kostsynpunkt, inte det minsta.

Är det helt möjligt och socker i sig inte är något dödligt gift som gör dig fet per automatik.
Det är extremt näringstätt och svårt att för kroppen att avgöra hur mycket energi den fått i sig.

Jag har givit dig information på universitetsnivå om hunger som stödjer det jag säger plus källhänvisningar till forskning.

Du däremot har givit.. vadå.. din personliga åsikt ? 

Vad tror du är mest värt. På ena sidan en enad forskning på den andra Joe schmoo som knappt gått färdigt grundskolan och hans personliga åsikt.

du kan inte vara seriös ?

När du bränner muskelglykogen så är det en form av socker som används. Du ersätter inte detta med protein primärt för det tar längre tid samt energi för kroppen att använda termogenes.

Om du kollar på valfri OS idrott, NFL, Rugby, fotboll eller mma så kommer de har socker baserade trycker för att ge kroppen snabb energi.

Tror du på fullaste allvar att de skulle göra detta ifall det var suboptimalt till just protein som träningsdryck under utförandet av sagd sport.. vi pratar om sporter som omsätter miljarder med egna läkare, kostvetare samt tränare.

Jag testar att lägga in det på svenska så du kanske kan ta till eftersom du inte klarade av artiklarna på engelska.

"Intaget av kolhydrater i samband med långvarigt och högintensivt idrottsutövande kan påtagligt förbättra prestationerna. Det har vistats i flera olika undersökningar under de senaste 30 åren(8). Kroppen kan absorbera och använda ungefär 1 g kolhydrater per kg kroppsvikt och timme. Motionärer som springer maraton bör inta minst 30?40 g kolhydrater per timme, medan elitidrottare bör inta 60?70 g kolhydrater per timme(9).

Kolhydrattillgången beror på två faktorer: magsäckens tömningshastighet och upptaget från tarmen. Den viktigaste faktorn för magsäckens tömningshastighet är dryckens energitäthet (antal gram kolhydrater per 100 gram). Ju högre energitäthet, desto långsammare töms magen. I energidrycker med rena kolhydrater blir energitätheten högre ju fler gram kolhydrater som tillsätts per 100 gram vatten. En högre koncentration av antalet kolhydratmolekyler (ökad osmolalitet) minskar också tömningshastigheten. Om kolhydratkoncentrationen är hög (över 7?8 %) kan det därför vara fördelaktigt för absorptionshastigheten att ersätta en del fri glukos med maltodextrin. Fruktos absorberas långsammare än glukos och musklerna kan inte utnyttja fruktos förrän den har omvandlats till glukos i levern. Om fruktos används i sportdrycker bör dess koncentration därför vara mindre än 2 %.

Det är omöjligt att definiera en optimal sportdryck för alla situationer. I mycket varmt klimat, när vätskeintaget bör maximeras, bör kolhydratkoncentrationen vara mindre än 5 %, till och med så låg som 2?3 %. Utspädda drycker rekommenderas även för idrottare som ofta får mag-tarmproblem om magsäcken inte töms tillräckligt snabbt. I mer tempererade klimat, särskilt på vintern, är ett stort vätskeintag inte lika viktigt, därför kan kolhydratkoncentrationen öka till 5?8 %, eller så mycket som 10 %. Utöver kolhydratdrycker kan idrottare även inta produkter med glukos eller sackarin i fast eller halvfast form och dricka rent vatten. Detta är vanligt under aktiviteter som pågår under en extremt lång tidsperiod."

Referenser
1. Romijn JA, Coyle EF, Sidossis LS et al. Regulation of endogenous fat and carbohydrate metabolism in relation to exercise intensity and duration. Am J Physiol 1993;265:E380-E391.

2. Wiborg Lange KH. Fat metabolism in exercise ? with special reference to training and growth hormone administration. Scand J Med Sci Sports 2004;14:74-99.

3. Lemon PWR. Is increased dietary protein necessary or beneficial for individuals with a physically active lifestyle? Nutr Rev 1996;54:S169-S175.

4. Ivy JL. Optimization of glycogen stores. In: Maughan RJ, ed. Nutrition in Sport. Oxford: Blackwell Science, 2000:97-111.

5. Bergstrom J, Hermansen L, Hultman E, Saltin B. Diet, muscle glycogen and physical performance. Acta Physiol Scand. 1967;71:140-50.

6. Ivy JL, Lee MC, Brozinick JT Jr, et al. Muscle glycogen storage after different amounts of carbohydrate ingestion. J Appl Physiol 1988;65(5):2018-23.

7. Walton P, Rhodes EC. Glycaemic index and optimal performance. Sports Med 1997;23(3):164-72.

8. Coyle EF, Montain SJ. Carbohydrate and fluid ingestion during exercise: are they trade-offs? Med Sci Sports Exerc 1992;24:671- 678.

9. Coyle EF. Carbohydrate supplementation during exercise. J Nutr 1992;122:788-795.

10. Ivy JL, Katz AL, Cutler CL et al. Muscle glycogen synthesis after exercise: effect of time of carbohydrate ingestion. J Appl Physiol 1988;64(4):1480-5.

11. Burke LM, Collier GR, Davis PG et al. Muscle glycogen storage after prolonged exercise: effect of the frequency of carbohydrate feedings. Am J Clin Nutr 1996;64(1):115-9.

Jo jag felcitarade. Sitter med en mobiltelefon så jag överskattade mina mindre flinka fingrar.

Inget illa menat till dig.

Jag väljer här att ta till mig av uhsumk­at
kritik angående hur jag uttrycker mig.

Låt oss säga att man alltid går upp i vikt av socker oavsett mängd. Skulle detta inte innebära att en människa endast skulle behöva 1 gram socker per dag för att överleva och undvika dö av svält ?

Att när det är en svältkatastrof i Afrika så borde de skickat ett par säckar med rent socker och delat ut några gram per familj så de håller sig vid liv istället för GMO ris och andra energitäta och näringstäta livsmedel ?

Eller så kan det vara så att livsmedel innehåller en viss energi och denna energi mäts i kilojoule eller kalorier precis som att en kolbit innehåller en viss energi som omvandlas till viss mängd värme när den förbränns.

Jag undrar mest varför du anser att dessa argument ter sig som orimliga när det mesta faktiskt följer det som sägs enligt termodynamik.

Jag har endast det du skriver att gå på. Sarkasm och ironi gör sig inte bra över text.

Det är därför jag undrar när du skriver som du gör.

Jag har läst och kommenterat.

Du har däremot undvikit att svara och försöker nu skifta diskussionen till semantik istället för att ta ansvar för du skrivet eller komma med motargument på det jag skrivit till dig.

Exempelvis har du fortfarande inte svarat på det jag skrev angående snabba kolhydrat och idrott.

Du kan välja att lägga andra referenser mot det jag skrivit.
Kanske tycker du att de inte håller och pekar på bias för vissa av källorna ?
Förklara varför du inte citeringen håller standard mot vad du vet osv.

Som det ser ut nu så verkar du inte bry dig nämnvärt med att försvara dina åsikter.

Det fungerar inte för alla samt att du kan träna bort den fördel det ger genom envishet... Alternativt gå över till sämre (energitätare) källor för föda.

Gastric bypass är oftast en förminskning av mage samt tunntarmen (man kopplar bort eller av). Kan ha bieffekter samt kräver oftast att man gör rejäla ändringar i sina vanor, ett alternativ för de som skulle dö av sin fetma och inte har så mycket att förlora.

Vad tror du ?

Mindre magsäck = får inte plats lika mycket mat, snabbare mätt, i förlängningen mindre kcal intag = minskad vikt.

Förändrad kost + vanor (inte bara kost) = mindre magsäck innebär att vissa matvaror blir svårare att processa. Se över vad man äter så man inte övergår till högre kcal mat som ökning i fett eller socker. Vanor är ökad motion och mindre stillasittande då det är viktigt speciell för överviktiga.

Det är ett paket av förändringar som ska göras inte en mirakelkur. En av huvudanledningarna läkare oftast vill se förändring innan de ens utför operationen.

Det är vanligt med en form av kognitiv dissonans när det kommer till en själv och ens eget ansvar för problemen man har. Detta är inte unikt just för övervikt utan sker vid det mesta.

Det är alltid lättare att skylla på annat än att ta eget ansvar. Någonstans måste man börja och det kan vara svårt att neutralt se sig själv i spegeln för det gör ont , är jobbigt och svårt att ta ansvar.

Däremot finns det många överviktiga som biter ihop, börjar arbeta med sig själv och de problem de har (oftast både i huvudet och kroppen) för att sedan nå sitt mål.

Att hämta sin information från kvällstidningar är nog inte rekommenderat då de tenderar att tolka studier för att det ska låta sensationellt och därför sälja nummer medan det egentligen handlade om en studie om något protein hos en råtta.

Vid stor övervikt brukar det i bakgrunden finnas antingen sjukdom, beroende (mat/dryck) eller mentala problem (depression, tvångssyndrom) som gör det till en ond cirkel.

Det är inte så lätt som man kan tro när det kommer till att behandla övervikt och hålla den borta.