Äta fläskkött eller ej

Ja men nu handlar det inte om kristna utan specifikt muslimer eller hur ?

Fast ts har ju också en kultur, en svensk kultur.

Ska hon behöva bryta kultur och leva upp till pappans krav även när de inte ens lever tillsammans?

Det är uppenbart att det är DU som inte kan acceptera att andra har en annan kultur. 

Pappan i det fall det handlar om, här drivit igenom en "överenskommelse" som modern uppenbarligen inte är bekväm med. Det är två föräldrar med två olika uppfattningar, men det verkar du ha väldigt svårt att förstå. Varför är det pappans regler som ska gälla i detta fall. För att pappan tror på någon gud? Det är inte så samhället fungerar. Religiösa har inte beslutanderätt över dem som inte är religiösa. 

Varför skulle mamman inte "få byta kultur för att hon är skild ifrån sitt ex"? Varje människa bestämmer väl själv vilken kultur de vill leva efter, så länge ingen annan mån dåligt av det. Och för din kännedom: Man mår inte dåligt av att äta fläskkött.

I mina ögon är det DU, Gemofthrones, som  saknar respekt för andra kulturer som tycker en mor att anpassa sig till en kultur som hon uppenbarligen inte är bekväm med. Det är DU som står för den mest själviska inställningen i detta sammanhang eftersom DU uppenbarligen anser att det är andra som ska respektera DIN kultur och DINA religiösa föreställningar och att den respekten ska visas även i det privata hemmet av personer som inte delar DIN kultur.

 

Det är DU som om och om igen tjatar om att den muslimska faderns kultur måste respekteras, men aldrig andas ett ord om att modern också har en kultur och att den förtjänar respekt. Du upprepar att modern har ?gett sig in i en annan kultur? men vägrar inse att fadern har gjort detsamma. 

Det är DU som är oförskämd och kallar dem som inte böjer sig för DIN kultur och DINA religiösa föreställningar för "patetiska", det är DU som tycker att vi har för mycket "uttrycksfrihet" (vad menar du med det egentligen. Är det DIN religion som ska avgöra hur vi andra för uttrycka oss?). Det är DU som häver ur dig att vi uppfostrar våra barn fel. Fel på vilket sätt då? För att vi äter fläskkött? Nu är det min tur att slå mig för pannan.

Alltså.. ts har inte ens frågat barnet om barnet vill äta gris eller inte, för det ska ju pappan bestämma.

Vad barnet vill äta är ju skitsamma bara det blir som pappan vill.

Du vill inskränka en kvinnas rätt att bestämma över sitt eget barn och när någon protesterar mot din åsikt att den muslimska pappan ska ha vetorätt över barnets matvanor kallar du det för tjat. 

Vad är det för fel med att "tjata" om individens frihet?

Och nej det handlar inte om en muslimsk person, det handlar fortfarande om barnet och vad barnet ska äta.

Du har fel. Det handlar inte om en muslims person. Det handlar om tre personer, varav endast EN är muslim, nämligen pappan.

Jag har arbetat i Mellanöstern. Jag har varit tillsammans med en muslimsk kvinna i många år. Därför menar jag att man ska vara mycket försiktig med eftergifter för islam. 

Islam har ingen respekt för andra kulttur, vilket du om och om igen bevisar genom att hävda att mamman måste böja sig för pappans religiösa föreställningar.

Det är orimligt att kräva någon typ av livstidskontrakt i sådana här frågor. Människor utvecklas, man kan få ny insikter, situationen förändras (såsom t.ex. en skilsmässa/separation) och tusen andra saker som gör att en person helt enkelt ändrar åsikt.

När två skilda föräldrar har olika åsikter om hur ett barn sak uppfostras, då får man någonstans acceptera att den ena parten inte kan tvinga den andra föräldern att anpassa sig efter hur de gjorde när de bodde ihop, de överenskommelserna blir nullifierade vid separationen. Sedan kan man efter separationen diskutera och komma överens om saker, absolut, men då utgår man ifrån noll, inte ifrån hur man hade det innan.

Om det hade varit tvärtom, om det var TS ex som, kanske motvilligt, gått med på att deras barn fick äta fläsk och de sedan separerade, anser du då att han skulle vara tvingad att servera sitt barn fläsk på hans veckor eftersom "de ju hade en överenskommelse"?

Varför menar du att hon tex inte skulle kunna äta skinkmackor och prinskorv på jul eller äta annat som vi svenskar stoppar i oss???

Jo, du har alldeles uppenbart fel när du låtsas som att detta handlar om en person, den muslimska fader, och att denna person ensam bestämmanderätt över barnet. 

Jag har därför lite svårt att inse vad förhållandena i Mellanöstern har för betydelse för denna familj boende i Sverige.. 

Av länderna i Mellanöstern är det bara Tunisien och Israel som räknas som något slags demokratier. 13 av länderna har dödsstraff för dem som lämnar islam inskrivet i sina lagar, människor straffas för hädelse. På vilket sätt tycker du att man ska använda Mellanöstern som rättesnöre i något som helst sammanhang.

Min tid i Mellanöstern och min tid tillsammans med min muslimska flickvän har fått mig att förstå att  inom det islam finns en föreställning om att islams regler går före allting annat. Så är det inte! 

Människor har rätt att ändra sig, människor har rätt att byta religion, människor som inte önskar följa islams regler behöver inte följa islams regler även om de har gjort så tidigare. 

Det är uppenbart att du är insnöad eftersom du inte erkänner individers frihet utan fortsätter förutsätta att islam har något slags överhöghet gentemot någon som inte ens är muslim.

Så, hade rollerna varit omvända tycker du det är självklart att pappan skulle vara tvingad att servera barnet fläsk?

Vad är det med detta fall som utgör ett undantag för människors rätt att ändra sig?

Är det inte det enligt dig?

Jag skulle aldrig lova min partner evig trohet eller att vid ev splittring inte se andra. Däremot skulle jag, om min partner fann det viktigt för att vi skulle vara ett par, lova att inte vara otrogen. Vi skulle då ha en överenskommelse som jag skulle stå fast vid för respekt och hänsyn till honom och det hade varit ett kriterium från hans sida att va tillsammans med mig. Men du är alltså ok med otrohet. Om vi nu ska diskutera utanför sakfrågan och slänga omkring med en massa lösa antaganden helt utan rimliga proportioner.

Tänk dig istället att du är tillsammans med en kines. Han vill ha barn med dig och du säger, ok , men om vi får barn får du lova mig att aldrig ge hen hund att äta för det går emot mina värderingar. Han lovar dig det. När ni väl har barn och bryter upp får du veta av ditt barn eller annan person att din kinesiske föredetta serverat hund åt er barn de närmaste dagarna/månaderna/åren utan din vetskap. Är det ok för dig? Barnet var tre år när det började och har alltså inte själv valt att bli serverad hund.