Vad tycker du bör införas i läroplanen?

Att kunna uttrycka sig korrekt i tal och skrift!

Att förstå innehållet i en text (nyhetsartikel, novell, bok) och kunna återge innehållet på ett kortfattat sätt(referat) muntligt och skriftligt.

Ordkunskap

Det har nyligen visat sig att poliser i sin tjänsteutövning inte klarar ovanstående när de ska skriva rapporter, som ju har juridisk signifikans. det blir obegripliga, röriga rapporter med stor potential att totalt missförstås - farligt! Det inte att göra med vilket språk man är född med. Svenskfödda och utrikesfödda har samma taffliga språk i sina rapporter enligt den forskare på Linnéuniversitetet som undersökt de skriftliga rapporterna. Det är svenska skolans undermåliga undervisning som är boven.

Hur många fler yrkeskategorier  har detta språkliga handikapp? Jurister? Läkare? Sjuksköterskor? Lärare? Jag fick för ett tag sedan hem en inbjudan till föräldramöte i årskurs 9. Till inbjudan var fogat en redogörelse för skolan framöver tänkte sig att arbeta mot rasistiska yttringar och våldstendenser. Det var så erbarmligt illa skrivet och illa disponerat med syftningsfel, ofullständiga meningar och tankehopp att man undrade om ett litet barn anlitats, men läraren i fråga är ca 30 år och har en 4-5-årig högskoleutbildning bakom sig.

Ursäkta, men jag har svårt att se att det ska gå att lära en obstinat unge i lägre tonåren att deklarera en villaförsäljning. (Att läsa innantill,  plus, minus och procent fick man däremot däremot lära sig.)

Jag har träffat läkare med dessa brister. Det kan få fatala konsekvenser. En läkare som skriver taffligt i ett läkarintyg till FK kan orsaka att en person i stort behov av sjukskrivning blir utan.

Om ett barn som är 12 år är analfabet får väl hen lära sig läsa och skriva innan hen sätts i den vanliga skolan.

Jag anser att filosofi och argumentation borde vara obligatoriskt. Det är så skrämmande många idag som inte kan föra ett sakligt, logiskt resonemang. För inte speciellt längesedan var det någon här på FL som inte förstod skillnaden mellan anekdotisk bevisföring och avsaknad av källhänvisning. Eller den ökning jag tycker mig se bland de som drar till med "ha, du använder dig av ad hominem/No true Scotsman/Strawman utan att de egentligen förstår vad de innebär, utan tror typ att ad hominem är ett finare uttryck för "personligt påhopp". Eller de som inte kan motivera varför de tycker som de gör, eller som reflexmässigt klistrar invektiv på sina meningsmotståndare utan att de egentligen är applicerbara.

Jag tycker verkligen inte att läroplanen ska anpassas efter minoriteter. Men andra ifrågasätter varför jag tycker att skolan ska göra vissa saker istället för föräldrarna. Hur ska få ett barn till en alfabet kunna lära sig av sina föräldrar. De i sin tur har noll koll på svenska samhället och de kan varken läsa sig till det eller gå ut och se hur andra gör eftersom de själv inte går i skolan eller har jobb. Vem vet om de indirekt lär barnen att vara passiva om de ändå bara går i skolan för att lyssna på Mozart och slå kullerbytta på gympan.

Det finns en massa som jag gärna skulle ha lärt mig. Jag har väl en bakgrund i en familj där jag inte fick med mig det som många här skriver att man borde fått från föräldrarna.

* Studieteknik

* Livsplanering (där kan ju barn och fertilitet vara en del, partnerval osv)

* Karriärs- och yrkesplanering (att arbetsvillkoren ser olika ut för olika jobb typ arbetstider, möjligheter till deltid, att man har ett bäst före datum inom vissa jobb, eller att det är svårt att få jobb inom vissa jobb om man en gång lämnat yrket osv. att vissa yrken är okonkreta, vikten av kompetens och hur man höjer den, inte bara predikande om att fastjobb är bästa, starta eget)

* Finns det nåt svenskt ord för typ "self management" ? Altså hur man arbetar effektivt, hur man motarbetar tendenser att skjuta upp saker

* Forskning om vad som gör en lycklig

* Hur är man en god människa, typ forskning att man blir lycklig att hjälpa andra, hur man ska bete sig mot andra

* Kommunikation

* Privatekonomi (mer plats för privatekonomi)

Du vill inte förstå? Jag tycker inte det är viktigast att man lär sig ALLT i skolan som man behöver som vuxen. Viktigare kan det vara att lägga grunderna, att inspirera, att väcka intresset att lära sig mer. Människan lär sig sedan hela livet. Det är inte avslutat när man går ut skolan. 

Inte svårare än algebra och klinka på ett piano eller sparka fotboll. Däremot har 100% användning för att lära sig hur en deklaration fungerar och hur man vet vad som går att göra och dra av etc.

Ok då vet jag vad du tycker

Alla dessa elvarianter kräver oxå trafikvett. Kan väl aldrig vara fel att lära sig trafikreglerna i vårt samhälle?

Många länder kör som dårar! I Mexico tex kör du på en snitslad bana sen har du körkort.

Och du hade DÅ insett att du måste lära dig att deklarera? Även om du hade det, så hade ju glömt det igen. Det finns ingen vits med att lära sig det allt för tidigt, man glömmer. 

Kullerbytta på gympan får man göra för att det utvecklar hjärnan, antar jag. 

Skolan ska inte lära barn hur man hjälper till hemma, det är definitivt föräldrarnas jobb. Ändå finns sånt med i hemkunskap. Men inte i alla andra länder. Kanske därför de får bättre resultat än vad svenska skolan får? För svenska skolan måste ju lära barnen allt som antigen föräldrarna skulle lära dem, eller som de skulle lära sig själva som vuxna. 

Och självklart får ensamkommande barn lära sig sånt, de går ofta i en speciell klass i början. 

Brukar väl vara del av SFI?

En sak tycker jag är viktig i det här sammanhanget: Man säger ibland att ungdomar/unga vuxna är curlade. Och man ser en tydlig skillnad. Nu vet jag inte om jag kan jämföra med mig själv, eftersom jag inte har vuxit upp i Sverige. Men jag stör mig ibland på den yngre generationen som kräver att de måste få allt presenterade, att någon ska lära dem. 

Hur var det då när jag var ungdom (som sagt, ni får säga till ifall det var helt annorlunda i Sverige) - runt 1980? Nu hade jag ingen hemkunskap alls i skolan, men även om man har det så kan man ju inte täcka allt. Jag lärde mig själv att laga mat (ingen internet för recept heller), att städa. Jag tog reda på hur man gör när man vill ha en lägenhet, hur man deklarerar. Och då oftast genom att åka till stan, gå till respektive ställe och ibland hämta någon häfte med skriftliga instruktioner (det fanns inget internet). Jag hjälpte min kompis att tapetsera - ingen av oss visste hur man gjorde, men vi skrek inte att någon måste lära oss. Det blev inte så perfekt, men andra gången blev det bättre. 

Och när man flyttade hemifrån, eller flyttade fler gånger, så förväntade man sig inte att föräldrarna skulle organisera det eller ens hjälpa till. Man såg själv till hur man ansöker om studiemedel, hur man tar körkort, osv, osv. Numera verkar ungdomarna skrika efter hjälp för varenda lilla grej. Jag har själv tre vuxna barn och jag har numera också fått lite nog av det och uppmuntrar alltid att försöka lösa det själv. 

Jag misstänker också att orsaken till att svenska skolans resultat jämfört med andra länder är dåliga för att skolan redan lär dem för många praktiska sysslor som de lätt kan lära sig själva och därför inte hinner gå in djupare i teoretiska ämnen. Framför allt i matematik och naturvetenskap ligger Sverige ju dåligt till.

Det finns många barn som lär sig alldeles utmärkt i skolan, även om de har föräldrar som inte kan hjälpa dem med något.

Och jag lovar - om föräldrarnas åsikter avviker ifrån skolans, om de har andra värderingar, så förstår man som barn/tonåring att det är två olika värderingar och att man själv måste välja. Jag har själv tänkt om som tonåring och kommit fram till att mina föräldrar har fel. 

Japp. När det gäller att undervisa föräldrarna - det kan inte den vanliga grundskolan sköta.