Forum Skilsmässa/Separation - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Nu lämnar jag min man- behöver kloka råd

    Ons 11 sep 18:40 Läst 0 gånger Totalt 55 svar
    Anonym (drar)
    Visa endast
    Ons 11 sep 18:40

    Nu är min plan klar.

    Har fixat lägenhet i närheten, en etta. Bokat familjerådgivning om en vecka.

    Har funderat över detta i flera år nu. Vi är mer som vänner än ett par och jag måste göra det här för att antingen få till en förändring mellan oss eller ett avslut. Barnen är 6 och 8 år gamla. Tänkte att jag bor i lägenheten varannan vecka och varannan vecka bor jag med barnen "hemma" och då får min man hitta någon annanstans att sova de dagarna.

    Behöver råd hur man ska tänka framåt. Hur gör man med helgerna? Måste man dela upp dagarna helt veckovis eller kan vi fortsätta dela på hämtning och lämning som vanligt? Hur har ni gjort?

    Jag hyser inget agg till min man öht utan vill att vi ska vara vänner efter detta.. Jag har inte varit otrogen heller och vill verkligen att vi ska fortsätta ha ett bra liv tillsammans fast utan att vara gift och i ett förhållande.

    Hjälp

  • Anonym (drar) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 12 sep 07:44 #26
    Anonym (Linda) skrev 2019-09-11 23:29:04 följande:

    Jag tror inte du ska räkna med att han kommer att tycka det är en bra idé att ni ska turas om att bo ert nuvarande hem! Jag hade inte låtit dig göra så, om jag hade varit han... Ska ni turas om att bo i ettan också?
    Jag vet flera par som gjort så (fast då var både med på det) och det har inte funkat så bra. Det bästa brukar vara att skaffa var sitt boende, och att se till så att barnen känner sig lika hemma på båda ställena. 
    Du får nog räkna med att ha barnen i din lägenhet. 
    Jag förstår inte riktigt vad du menar med hämtning/lämningar. Ska den ena hämta, och sedan ska barnen ändå sova hos den andre? Jag tror det blir rörigt för dem att byta fram och tillbaka dagligen.


    Men varsitt boende direkt känns så definitivt på en gång. Jag är inte ens säker på att jag vill ha skilsmässa. Jag behöver dock fundera ifred på om jag vill det.

    Lämna och hämta, ja, kan man inte hämta och lämna som vanligt i veckorna och sedan åker man iväg till det lilla sidoboendet efter middagen alternativt när den andra föräldern kommer hem från jobbet?
  • Anonym (drar) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 12 sep 07:48 #27

    Förlåt för massposten, min dator krånglar tydligen...

    Jag blir ärligt talat förvånad över den respons jag fått med tråden. Är det jag som är naiv? Jag trodde inte alls att man antingen ska tvingas leva 24/7 med en man man tvekar på eller annars skilja sig direkt med vårdnadstvist och osämja som resultat.

    Finns det ingen som separerar och sedan hittar tillbaka till varandra? Eller gör övergången lite långsam? 

  • Tor 12 sep 07:53 #28
    Smillefix skrev 2019-09-11 19:28:29 följande:

    Men vänta nu, ni alla utgår ifrån att TS har smidit de här planerna bakom sin mans rygg men det behöver inte alls vara så. Hur är det TS? Är ni överens om upplägget med varannan veckas-boende i lägenheten?


    Det är än värre än planer bakom ryggen, hon har bokat familjeterapi också.
  • Tor 12 sep 07:57 #29
    Anonym (drar) skrev 2019-09-11 18:40:40 följande:

    Nu är min plan klar.

    Har fixat lägenhet i närheten, en etta. Bokat familjerådgivning om en vecka.

    Har funderat över detta i flera år nu. Vi är mer som vänner än ett par och jag måste göra det här för att antingen få till en förändring mellan oss eller ett avslut. Barnen är 6 och 8 år gamla. Tänkte att jag bor i lägenheten varannan vecka och varannan vecka bor jag med barnen "hemma" och då får min man hitta någon annanstans att sova de dagarna.

    Behöver råd hur man ska tänka framåt. Hur gör man med helgerna? Måste man dela upp dagarna helt veckovis eller kan vi fortsätta dela på hämtning och lämning som vanligt? Hur har ni gjort?

    Jag hyser inget agg till min man öht utan vill att vi ska vara vänner efter detta.. Jag har inte varit otrogen heller och vill verkligen att vi ska fortsätta ha ett bra liv tillsammans fast utan att vara gift och i ett förhållande.

    Hjälp


    Du säger du vill vara vän med din man när du förbereder hans livs värsta mardröm, han behöver ingen ovän när han har dig som vän.

    Varför tror du att du kan tvinga ut honom och tvinga in dig från hans hem?

    Allt ska gå som i din fantasi, du inser inte att vissa kan ha avvikande åsikter.

    Två små barn i en etta, wtf
  • Tor 12 sep 07:57 #30
    Anonym (drar) skrev 2019-09-11 18:40:40 följande:

    Nu är min plan klar.

    Har fixat lägenhet i närheten, en etta. Bokat familjerådgivning om en vecka.

    Har funderat över detta i flera år nu. Vi är mer som vänner än ett par och jag måste göra det här för att antingen få till en förändring mellan oss eller ett avslut. Barnen är 6 och 8 år gamla. Tänkte att jag bor i lägenheten varannan vecka och varannan vecka bor jag med barnen "hemma" och då får min man hitta någon annanstans att sova de dagarna.

    Behöver råd hur man ska tänka framåt. Hur gör man med helgerna? Måste man dela upp dagarna helt veckovis eller kan vi fortsätta dela på hämtning och lämning som vanligt? Hur har ni gjort?

    Jag hyser inget agg till min man öht utan vill att vi ska vara vänner efter detta.. Jag har inte varit otrogen heller och vill verkligen att vi ska fortsätta ha ett bra liv tillsammans fast utan att vara gift och i ett förhållande.

    Hjälp


    Du säger du vill vara vän med din man när du förbereder hans livs värsta mardröm, han behöver ingen ovän när han har dig som vän.

    Varför tror du att du kan tvinga ut honom och tvinga in dig från hans hem?

    Allt ska gå som i din fantasi, du inser inte att vissa kan ha avvikande åsikter.

    Två små barn i en etta, wtf
  • Tor 12 sep 07:59 #31
    Anonym (drar) skrev 2019-09-12 07:48:32 följande:

    Förlåt för massposten, min dator krånglar tydligen...

    Jag blir ärligt talat förvånad över den respons jag fått med tråden. Är det jag som är naiv? Jag trodde inte alls att man antingen ska tvingas leva 24/7 med en man man tvekar på eller annars skilja sig direkt med vårdnadstvist och osämja som resultat.

    Finns det ingen som separerar och sedan hittar tillbaka till varandra? Eller gör övergången lite långsam? 


    Ja, du  är lite naiv. Visst kan man separera på prov, skaffa nytt boende, växelbo i gamla huset, ha ett bra schema för barnen osv men det krävs att man kan komma överens och prata om saker.

    Om en part drar och den andra inte tycker det är nödvändigt finns det risk att det snabbt blir svårt att samarbeta och komma överens om praktikalitetet. 

    Hur reagerar han när du tar upp planen om att flytta, skaffa eget boende och delvis bo kvar i huset?
  • Anonym (Duu)
    Visa endast
    Tor 12 sep 08:09 #32
    Anonym (drar) skrev 2019-09-12 07:40:28 följande:

    Vi äger tillsammans vårt boende. I min värld så kommer det vara lika mycket mitt som hans tills dess att det ev blir bodelning vid skilsmässa och lägenheten säljs. 

    Han kan lika lite neka mig tillgång till mitt hem som jag kan kasta ut honom på gatan.


    Rent juridiskt så har du rätt där men hur man borde lösa det i praktiken är ju annan sak. Att du säger att han får hitta annat kan du inte kräva, varken juridiskt eller på annat sätt.

    Jag håller med de andra som skriver att om du lägger fram detta kommer det bli världskrig. Du skriver att du inte ens är säker nen jag är ganska övertygad att om du lägger fram detta utan att ha förankrat det så kommer du bli säker. Han kommer nämligen inte vilja fortsätta.

    Diskutera igenom detta istället för att smida planer själv.

    Om inte annat för barnens skull. Känns som en riktigt infekterad vårdnadstvist är på gång.
  • Anonym (Camil­la)
    Visa endast
    Tor 12 sep 08:19 #33

    Men vad håller du på med?

    Invänta familjerådgivning. Ni måste prata med varandra. Du måste lyssna också och inte köra ditt race.

    Sitta och spekulera och dra upp scenarion som inte är förankrade någonstans.

    Visst finna det dem det funkat för att den ena partnern flyttat ut en period. Men då måste det till ett jobb för att hitta tillbaka till varandra. Den känslan hittar du inte i flingpaketet. Det är ett gemensamt arbete.

    Du kan få en reaktion som du inte alls förväntat dig. Vad vet du vad han har tänkt och planerat. Det går båda vägarna.

    Tänk på barnen. De går alltid först!!

  • Anonym (drar) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 12 sep 09:08 #34

    Jag har fortfarande svårt att se varför mitt agerande skulle starta världskrig och vårdnadstvist. Det är inte så att jag gått omkring de senaste åren och låtsats att allt är frid och fröjd och inte försökt jobba på relationen.

    Vi har pratat, massor, om vår relation, men den blir inte bättre, trots prat och försök till förändring. Han tar mig för given, är bekväm och existerar vid min sida. Jag är trött på att försöka jobba på en relation där den andra gör lite halvhjärtade försök och sedan faller in i samma bekväma liv igen.

    Jag vill inte leva under samma tak med en person som jag inte vet om jag är kär i längre. Jag har halva livet kvar och tycker att det är för kort för att slösas bort tillsammans med någon som inte bryr sig. Jag är frustrerad och irriterad och det gör mig inte till en bra mamma. När min man inte är hemma känns det som en lättnad, jag är glad och kan ägna mig åt barnen på ett bra sätt istället för att han honom som ett ständigt awkward irritationsmoment i bakgrunden.

    HUR SKA JAG GÖRA DÅ?! Om jag inte kan separera från honom men samtidigt vill ha en förändring? Jag har ju inte flyttat än, så snälla ge mig tips!

    Vad ska jag säga? Jag vill att vi går i familjerådgivning? Det har jag redan sagt, men inget har hänt, inget har bokats eller följts upp. Jag vill flytta ut? Men inte berätta att jag redan ordnat boende utan meddela det en vecka senare typ? Och sedan börja diskussionen kring ett ev upplägg om barnen?

    Jag kan inte leva som jag gör just nu, jag står inte ut mer. Men samtidigt vill jag ju inte göra saker och ting onödigt jobbiga naturligtvis.

  • Anonym (Prata­)
    Visa endast
    Tor 12 sep 09:13 #35

    Klart du har rätt att separera om du verkligen inte vill leva med din man. Men separera bara inte hursomhelst. Gå i familjeterapi. Prata! Gå på rådgivning.. Låt din man komma till tals..

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll