Mitt jobb, hur står jag ut tills jag kan lämna det?
Hej!
Fick mitt första jobb inom skolvärlden för snart 10 mån sedan. Det är en administrativ och praktisk tjänst där jag hjälper elever och lärare med tekniska problem med fokus på IT, men även agerar vaktmästare på vissa punkter.
Ett axplock av mina arbetsuppgifter (har mer än detta, men kan inte skriva allt):
- Dela ut datorer (ensamt ansvarig att koordinera, registrera, dela ut, hantera blanketter och se till att eleverna kan logga in) - ca 200 elever
- Dela ut skåp till ca 150 elever (vilket inkluderar att ta reda på vilka skåp som är lediga bland hundratals skåp där eleverna byter mellan varandra titt som tätt
- Hålla koll på att kontorsmaterial finns (pennor, papper, tejp osv osv) och genomföra regelbundna inköp
- Köpa in IT-relaterade varor (datormöss, tangentbord, iPhonefodral etc)
- Se till att skrivarna fungerar (slutar funka minst en gång per dag och allt blir kaos), samt att skrivarpapper finns
- Hjälpa lärare med program och datorer
- Vara beredd att ta mig till sal xx när ljud eller bild strular på en projektor
- Felanmäla/laga trasig utrustning på skolan (projektorer, högtalare etc)
- Hjälpa elever med program, ta bort virus, laga trasiga datorer eller felanmäla dom (en sjuhelsikes process)
- Ta emot ärenden med stulna datorer (inkl. polisanmälan, försäkringsbolag etc)
- Tömma brevlådan och sortera post i rätt fack, samt hämta ut böcker etc som kommit till postutlämningsställe
- Se till att det alltid finns datorer på lager att låna ut, och föra register över vem som lånat vilken dator (och se till att datorn lämnas in)
- Hantera licenser för olika mjukvaror
- Ansvara för skolans alla IT-system och se till att alla har tillgång till rätt saker
- Vara redo med dator, system, inlogg så fort det kommer en ny lärare (stor omsättning)
- Vara beredd att hantera "krisärenden" relaterat till ovan nämnda saker (trasig projektor etc) då man ringer till min telefon
Kan även tillägga att på allt detta jobbar jag även som lärare (outbildad) en halvdag i veckan varpå planeringstiden inte finns inräknad i arbetstiden. Var tvungen att ta detta för att få ihop en heltidstjänst och kunna få ut någorlunda lön även om den är riktigt dålig, särskilt kontra allt jobb man får stå ut med. Blev vid anställningen lovad heltid på den skola jag jobbar på men det var av budgetskäl plötsligt inte möjligt. Där och då borde jag stått på mig eftersom ett muntligt avtal är giltigt och jag dessutom har det på mail, men av någon outgrundlig anledning gjorde jag det inte. Jag vill minnas att jag vid detta tillfälle var riktigt stressad och låg, och inte orkade ta itu med det helt enkelt.
Hur som helst... detta jobb utför jag till råga på allt på två olika skolor och förväntas göra det på 40 timmar per vecka. Sammanlagt rör det sig om ca 650 elever och 50 lärare. Det är dessutom en väldigt stökig miljö och trots att man sitter inlåst på sitt kontor med upptaget-skylt på dörren knackar eleverna jämt och ständigt och blir vansinniga för att dom inte får hjälp direkt. Sitter därför med hög musik i öronen för att undvika höra det, då det närmast är att ses som tortyr. Även lärare kan traska rakt in i kontoret trots att det är upptaget för dom har nyckel till alla kontor. Vissa från ledningen tar sig dessutom friheten att rycka en från det man sitter med för att dom behöver hjälp där och då med t ex sin mail eller skrivare.
När det kommer till eleverna är dom flesta väldigt fina och trevliga, men det finns en stor mängd stöddiga, ouppfostrade och respeklösa som inte respekterar personalen och dessa hörs och syns mest. Det händer att jag får spelet och blir riktigt arg på eleverna (med all rätta) men dom lyssnar inte och ofta skrattar dom mest åt personal som försöker hålla ordning. Bara man går från sitt kontor till toaletten är dom och sliter i mig och vill ha hjälp, och man får höra: "Du är ju ALDRIG här!!", "Jag har väntat 3 veckor på hjälp!!" etc. Tyvärr missar jag ibland att hjälpa vissa elever men jag gör så gott jag kan. Hur som helst undviker jag oftast att lämna mitt kontor annat än då jag måste.
När det kommer till lärarna är dom väldigt trevliga och många är riktigt schyssta. Dock är det en del som inte ser/förstår hur mycket man jobbar och jag får känslan av att vissa tycker det är dålig stil när man missat en avtackningsfika eller vad det kan vara (för att man varit tvungen att jobba). Likaså har vissa svårt att förstå att man inte hinner hjälpa dom med deras ärende just precis nu, och kan bli irriterade. Även om många är tacksamma och förstående är det överlag ett väldigt otacksamt jobb. Stressnivån är skyhög och det är stim och stoj och aldrig lugn och ro.
Jag hinner knappt äta lunch och missar alltid alla fikapauser, avtackning av personal, julfester och andra tillställningar kopplade till skolan för att hinna med mitt jobb. Alternativt orkar jag helt enkelt inte för att jag har hanterat stimmiga elever hela dagen och är psykiskt utmattad. Så den fina gemenskapen på skolan är jag inte en del av, tyvärr. Eftersom jag inte är lärare blir man utanför bara av den anledningen eftersom man sitter själv i ett kontor utan andra personer, och man inte har lärarrelaterade saker att prata om.
Dessutom har jag en diagnos som gör att jag är väldigt stresskänslig, och har svårt att hålla många bollar i luften. Missar ofta att tidrapportera vilket jag kan få sura miner för från ledningens håll, som ändå känner till min diagnos. Likaså händer det att min chef påpekar att jag kommer sent till jobbet, men jag har svårt som fanken att varva ner på kvällen och jag jobbar ofta övertid in på kvällarna.
Det enda positiva är att jag får lite ledighet då och då "under bordet" på loven (har ju inte ledighet som lärarna över sommar och lov, utan vanlig semester på 25 dagar). Jag får även disponera min arbetstid som jag vill (vilket dock endast funkar i teorin) ibland är det roligt när saker och ting flyter på. Men det är väldigt sällan det gör det och jag har alltid en stor hög med saker som ligger framför mig att ta itu med. Det som gjorde att jag stannade kvar var att jag såg hur otroligt oorganiserad skolan är och då jag, trots min diagnos, har en väldigt bra förmåga att strukturera och göra rutiner hinns just detta inte med pga all "brandsläckning". Jag kommer ofta med bra förslag som jag skickar till central nivå på hur man kan göra saker enklare för alla, men får inget gehör.
Jag var nyligen nära att gå in i väggen totalt och hade då jobbat 40 timmar övertid på 1,5 vecka för att hinna med allt. Givetvis satte jag ner foten men möttes av en oförstående chef, trots att jag sa att jag snart kommer behöva sjukskriva mig. Min chef är trevlig, men problemet är att många av våra arbetsuppgifter överlappar och då han själv har ett stressigt schema vill han undvika att ta på sig mer. För det finns inte budget att anställa mer personal så om jag inte orkar med vissa saker kommer han behöva ta det. Givetvis inte okej oavsett som chef att agera så här, och efter detta känns det ännu jobbigare än tidigare att gå till jobbet. Han var den enda jag umgicks med tidigare, men nu är jag mest arg inombords då jag känner mig utnyttjad. Har räddat hans skinn många gånger i olika sammanhang men givetvis inget som syns utåt.
Har haft samtal med skyddsombudet på skolan som ska hjälpa mig att reda ut situationen, men givetvis är detta konstgjord andning och jag måste härifrån fortast möjligt. Det går ut över privatlivet, jag har blivit bitter och förlorat vänner och tappat lusten för mina intressen. Träffar nästan aldrig folk längre och känner mig mest nere.
Problemet är dock att jag tänkt bo kvar i denna stad till nästa sommar (behöver göra det av en viss anledning), så att söka nytt jobb känns inte meningsfullt. Dels tar det ju ett tag att hitta ett jobb, dels måste jag komma in i arbetsuppgifterna och förhoppningsvis gemenskapen och sen när det är gjort kommer det vara dags att flytta. Vidare kommer det inte se bra ut med två korta anställningar på raden, så det är därför jag försökt stå ut här så länge som möjligt. Men det blir inte bättre utan snarare tvärtom.
Min irritation mot chefen har ökat med tiden och det har förvärrat hela situationen då jag känner mig utnyttjad. Särskilt då jag blev övertalad att ta jobbet och trots att jag påpekade att jag inte klarar stress fick höra att detta är "ett avslappnat jobb där man inte behöver jobba häcken av sig" (alltså uppenbar lögn). Jag kan även tillägga att jag bara fått uppgifterna kastade på mig utan vidare instruktioner, då det saknas dokumentation eftersom min företrädare byggde upp sina rutiner själv och inte dokumenterade dom (och jag fick en dags överlämning).
Kan tillägga att jag pratat med facket men verkar inte finnas mycket hjälp att få därifrån, vilket är helt otroligt. Vidare vill jag inte tjafsa allt för mycket med min chef då jag kommer riskera att förlora den enda förmån jag har, nämligen den extra ledigheten.
Detta blev en wall of text, men vad hade ni gjort i detta läge? Jag tänker inte sjukskriva mig för jag måste ha pengar, och jag tänker absolut inte säga upp mig (av samma skäl).
Tack för att du läste.