Klarar inte av att bli avvisad...vill bli modig som killkompis!!

Jag är väldigt känslig. För känslig! Om jag är intresserad av någon vågar jag inte säga något. Jag sitter där som en panelhöna och gör ingenting. Jag väntar på att han skall komma fram till mig. Det gör han aldrig. Han är ingen speciell jag väntar på, det är bara han i allmänhet. Killar och män i allmänhet. Visst finns det killar som kommer fram till mig, men inte de jag vill skall komma fram till mig. Jag gillar uppmärksamheten och bekräftelsen även om jag inte är intresserad. Det ger mig självförtroende men inte tillräckligt för att själv våga. Om jag någon gång vågar blir jag ratad och då blir jag helt förstörd.

Jag har en killkompis. Om det är något han kan bra så är det att vågra grejer. Han kan gå fram till tjugo olika tjejer på en kväll få ett nej eller dra åt helvete varenda gång. Han rycker bara på axlarna och försöker med någon annan. Han är inte rädd att göra bort sig eller rädd att bli ratad trots att han blir ratad hela tiden. Nu tycker de flesta att han är jobbig och det är han men han är också väldigt modig och hanterar nederlag med att rycka på axlarna. Skulle han någon gång bli ledsen så är han ledsen max i en vecka sedan är han sig själv igen. Jag är ledsen och nere i MÅNADER.

Han säger att jag inte skall ta så hårt på livet. När livet ger dig citroner bara skratta och ät upp dem även om de är sura säger han. Han kan komma över med min favoritpizza när jag är ledsen och tramsa en stund och försöka ta med mig ut på olika saker. Eller säga skit i honom vill inte den och den snubben ha dig är han en idiot. Men det är inte så lätt alltid. Att tycka att alla andra är idioter och att jag är fantastisk när jag inte är det. Men jag ser ändå upp till min killkompis och vill bli mer som honom. Jag vill också kunna göra bort mig utan skämmas. Kunna rycka på axlarna och vill inte någon ha mig så är det bara att försöka med någon annan. Att vara ledsen i max en vecka i taget istället för månader eller inte vara ledsen alls. Att kunna vara så fri i sinnet att man inte bryr sig att man är en loser. Att kunna skratta åt sig själv.

Hur blir jag mer som min killkompis?