Jag ogillar mannens bästa tjejkompis!!
Vill börja med att poängtera att jag är inte ett dugg svartsjuk på henne och har inga problem med att min mans ens polare är en kvinna.
Lever med man o våra två barn plus att vi har hans två barn sen tidigare på halvtid. Vi har det bra ihop men nu har en stor konflikt blossat upp mellan mig och min man och det är sedan i söndags. Han har många manliga vänner plus sin kvinnliga bästa vän som han har känt sen mellanstadiet.
Har tidigare bara träffat henne på fester eller andra liknande event och har aldrig fått ett bra intryck av henne. Hon är otrevlig mot mig och är väldigt övertydlig om att den enda hon känner för att prata med är med min man. Jag har alltid känt hon hatar kvinnor men eftersom vi inte setts så ofta så har jag hållit mina åsikter för mig själv.
Nu bjöd min man över henne och hennes sambo i helgen för första gången på middag och även fast jag inte såg fram emot det så har jag bestämt för att bjuda på mig själv och vara öppen och trevlig.
Det hade jag inte mycket för kan jag säga för gliringarna började redan när hon kom innanför dörren. Födde barn för bara några månader sen och även fast jag är fullt medveten om att jag är rätt trött så började hon direkt poängtera hur jävla sliten jag såg ut med en elak underton.
Hon la ribben för resten av kvällen där och sen skulle hon gärna säga att mannens tidigare barn var så otroligt vackra och att vår bebis såg för rolig ut, hon skulle insinuera att hon inte kan vara min mans.
Det här var bara några få exempel på hennes otrevliga kommentarer. Var hon inte bitchig så handlade hela kvällen om henne och min man o det bara skulle pratas om gamla minnen och om dem. Jag och hennes snubbe satt som två osynliga fån och kunde lika gärna försvunnit därifrån utan att det hade märkts.
Nu blev droppen för mig när min man föreslog för dem att vi fyra skulle åka iväg på gemensam resa i vinter med alla barn och hon nappade på det direkt givetvis. När de åkte hem på natten så kunde jag inte hålla käft längre utan sa åt honom att nån resa ihop med henne kan han glömma och sa också att jag var så besviken över att han inte reagerade över hennes beteende.
Han har blivit arg på mig och tycker att det är jag som är boven i det här och nu talar vi knappt med varann.
Kan ni ge mig råd o tips på bra argument att ta upp med min man? Blir så ledsen över att vi bråkar om det här men jag viker mig inte i det här.