Forum Flerbarnsförälder - Förälder
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Skaffa barn med ny man

    Ons 9 okt 13:39 Läst 0 gånger Totalt 13 svar
    Ons 9 okt 13:39

    Hej, skulle vilja ha lite råd och inputs från er som lever med ny man och barn sen tidigare förhållanden.

    Jag har träffat ny man sen 1,5 år tillbaka och vi ska gifta oss om 1,5 år. Vi har två barn sen tidigare och har alltså 4 barn varannan vecka. Han vill så gärna ha ett barn med mig och jag är inte helt negativ mot det men funderar hur det skulle bli, vi kommer så ha 5 barn varannan vecka och visst det vore helt underbart att skapa något så fantastiskt ihop med den här mannen som är en mycket närvarande och trygg man och vi klickar så oerhört bra tillsammans, känns som jag träffat min själsfrände. Jag är 32 år och han 4 år yngre.

    Ni som gjort detta, hur funkar det? Vi står och funderar på om vi ska försöka innan bröllopet eller efter, men så blir jag nervös för min ålder.

    Berätta gärna om er situation och för och nackdelar =)

  • Ons 9 okt 13:41 #1

    Förstår inte varför folk ska visa sin kärlek med ett nytt gemensamt barn.

  • 12N34K­56S
    Visa endast
    Ons 9 okt 18:25 #2

    Kanske vill börja med en annan man jag skulle täncka mig bli i hop med nån som har ban sän tidigare

  • Ons 9 okt 19:29 #3 -2
    Giftskåneman skrev 2019-10-09 13:41:22 följande:

    Förstår inte varför folk ska visa sin kärlek med ett nytt gemensamt barn.


    Nej, jag håller med dig. Och så kallar hon en 28 årig pojke för man. Världen är fan konstig ibland.
    This is my life and I don't care
  • 12N34K­56S
    Visa endast
    Ons 9 okt 19:33 #4

    Okej

  • Tor 10 okt 08:55 #5

    Vad är det för fel på er? Har ni inget vettigt så behöver ni inte kommentera, familjeliv verkar ha tagits över av bittra människor sista tiden, kunde jag väl förstå att jag inte får vettiga svar.

    Och du som säger att en "28årig pojke inte är en man".. Du har ingen aning om hur han är, han har två barn, varit gift och prioriterar ALLTID familjen och är inte en pojke som ränner på stan.. Så jäkla omoget av DIG att ens yttra sig!

  • Tor 10 okt 09:02 #6
    Giftskåneman skrev 2019-10-09 13:41:22 följande:

    Förstår inte varför folk ska visa sin kärlek med ett nytt gemensamt barn.


    Håller med 100%. Skulle istället njutit av den fantastiska möjligheten att få leva både storfamiljsliv och vuxenliv varannan vecka. 
    Låter helt underbart. 
  • Tor 10 okt 09:06 #7

    Jag tycker ni kan vänta med att ta beslutet. Ni behöver inte kasta er in i allt på en gång. Ni är fortfarande unga båda två och ni vet om att ni båda kan göra barn. Ni har inte varit tillsammans så länge och ni ska gifta er. Gift er och lär känna varandra bättre, låt ert förhållande och er nuvarande familj stärkas och växa ihop ordentligt. Ta det lugnt, njut av er barnfria tid tillsammans som par. Sedan om några år om ni fortfarande vill ha barn så kan ni ta tag i det då.

  • Tor 10 okt 09:13 #8

    Jag skulle ju iaf avvakta tills man lärt känna varandra och passerat några kriser. Ni är båda hyfsat unga, har inte varit ihop särskilt länge och har 4 barn redan att ta hand om, dvs alla förutsättningar för att det ska sluta som de flesta andra förhållanden. 

  • Tor 10 okt 09:55 #9
    2barnsmorsan skrev 2019-10-10 09:06:59 följande:

    Jag tycker ni kan vänta med att ta beslutet. Ni behöver inte kasta er in i allt på en gång. Ni är fortfarande unga båda två och ni vet om att ni båda kan göra barn. Ni har inte varit tillsammans så länge och ni ska gifta er. Gift er och lär känna varandra bättre, låt ert förhållande och er nuvarande familj stärkas och växa ihop ordentligt. Ta det lugnt, njut av er barnfria tid tillsammans som par. Sedan om några år om ni fortfarande vill ha barn så kan ni ta tag i det då.


    TS det här är det enda råd du behöver. Ni är fortfarande nyförälskade, vänta åtminstone 2-3 år innan ni gör något så drastiskt som skaffa barn ihop.

    Och tänk på att om ni gör det så kommer ert förhållande att gå från att vara en plats där ni kan hämta ork och kraft för att orka med vardagen med barn och familj till att BLI vardagen med barn och familj. Helt olika saker och många förhållanden som inte klarar det. 

    Så. Om ni båda vill ha fler barn och prioriterar det högre än er relation, så kör. Enda anledningen att skaffa barn är att man vill ha barn, gör det inte för att stärka er relation eller komma närmare varandra. 
  • 12N34K­56S
    Visa endast
    Fre 11 okt 06:25 #10

    Dom väljer sälva

  • Fre 11 okt 08:21 #11

    Hej TS!
    Till att börja med, oroa dig inte för din ålder! Det här snacket om att kvinnor i princip blir infertila vid 35 är just bara snack. Finns väldigt dålig (om ens någon) vetenskaplig grund att påstå något sådant.


    Ascendere skrev 2019-10-10 09:55:32 följande:
    TS det här är det enda råd du behöver. Ni är fortfarande nyförälskade, vänta åtminstone 2-3 år innan ni gör något så drastiskt som skaffa barn ihop.

    Och tänk på att om ni gör det så kommer ert förhållande att gå från att vara en plats där ni kan hämta ork och kraft för att orka med vardagen med barn och familj till att BLI vardagen med barn och familj. Helt olika saker och många förhållanden som inte klarar det. 

    Så. Om ni båda vill ha fler barn och prioriterar det högre än er relation, så kör. Enda anledningen att skaffa barn är att man vill ha barn, gör det inte för att stärka er relation eller komma närmare varandra. 
    Jag håller med om att det inte är bråttom för TS och hennes kärlek att få barn, men i övrigt...
    ...mycket av det du skriver är baserat på en halvtaskig eller rent av dålig relation, där ett barn istället för att vara ett efterlängtat kärleksbarn, blir den lilla tuvan som stjälper hela relationslasset. Och det är inte en sån relation TS beskriver, hon talar om att hon har funnit sin själsfrände.

    Och jag har en möjlig förklaring till att många frånskilda/separerade människor inte nöjer sig med de barn de redan har, och vill ha gemensamma barn även med sin nya partner. Många skilda föräldrar lever med en sorg. Relationen till exet var halvtaskig eller rent av dålig, och föräldrarelationen också. Istället för att dela glädjen över och kärleken till barnen, blev det tjafs och bråk med barnen som tillhyggen. Att få barn ställer ju relationen på sin spets, på ont som du skriver, men även på gott, som jag snart kommer till.
    Den skilda föräldern älskar förstås sina barn för deras egen skull, men har fått lära sig att leva med sorgen över att hen inte fick dela kärleken och glädjen med deras andra förälder.
    När sen föräldern har smält skilsmässan och den gamla relationen dyker så den nya kärleken upp, och känner att man äntligen (efter ett antal försök, troligen) har hittat rätt. Den där personen som inte är perfekt, men som passar perfekt ihop med mig! Och då vaknar kanske också längtan efter barn så småningom, att få ett kärleksbarn, (de tidigare barnen var kanske mera hen-får-väl-duga-som-medförälder-i-brist-på-annat-barn). Och finns den starka grundkärleken där, så stärker barnet relationen och för föräldrarna närmare varann. Inte för att relationen har tomma hål som ska fyllas med något (barn? Nytt hus?), utan för att i en komplett och kärleksfull relation kan barn bli ett plus, om man vill.
    Du är att beklaga, Ascendere, om du inte har fått uppleva det. För det du skriver är som sagt sant, om man lever i en halvtaskig eller dålig relation.

    Och TS, om jag ska svara på din fråga så ja, min man och jag har gjort det du och din älskling funderar på. Vår lilla dotter är vår lycka, och storasyskonen är underbart förtjusta i henne. Hon har gjort familjen komplett!
  • Fre 11 okt 08:35 #12
    MammaTillDansband skrev 2019-10-11 08:21:19 följande:

    Hej TS!

    Till att börja med, oroa dig inte för din ålder! Det här snacket om att kvinnor i princip blir infertila vid 35 är just bara snack. Finns väldigt dålig (om ens någon) vetenskaplig grund att påstå något sådant.

    Jag håller med om att det inte är bråttom för TS och hennes kärlek att få barn, men i övrigt...

    ...mycket av det du skriver är baserat på en halvtaskig eller rent av dålig relation, där ett barn istället för att vara ett efterlängtat kärleksbarn, blir den lilla tuvan som stjälper hela relationslasset. Och det är inte en sån relation TS beskriver, hon talar om att hon har funnit sin själsfrände.

    Och jag har en möjlig förklaring till att många frånskilda/separerade människor inte nöjer sig med de barn de redan har, och vill ha gemensamma barn även med sin nya partner. Många skilda föräldrar lever med en sorg. Relationen till exet var halvtaskig eller rent av dålig, och föräldrarelationen också. Istället för att dela glädjen över och kärleken till barnen, blev det tjafs och bråk med barnen som tillhyggen. Att få barn ställer ju relationen på sin spets, på ont som du skriver, men även på gott, som jag snart kommer till.

    Den skilda föräldern älskar förstås sina barn för deras egen skull, men har fått lära sig att leva med sorgen över att hen inte fick dela kärleken och glädjen med deras andra förälder.

    När sen föräldern har smält skilsmässan och den gamla relationen dyker så den nya kärleken upp, och känner att man äntligen (efter ett antal försök, troligen) har hittat rätt. Den där personen som inte är perfekt, men som passar perfekt ihop med mig! Och då vaknar kanske också längtan efter barn så småningom, att få ett kärleksbarn, (de tidigare barnen var kanske mera hen-får-väl-duga-som-medförälder-i-brist-på-annat-barn). Och finns den starka grundkärleken där, så stärker barnet relationen och för föräldrarna närmare varann. Inte för att relationen har tomma hål som ska fyllas med något (barn? Nytt hus?), utan för att i en komplett och kärleksfull relation kan barn bli ett plus, om man vill.

    Du är att beklaga, Ascendere, om du inte har fått uppleva det. För det du skriver är som sagt sant, om man lever i en halvtaskig eller dålig relation.

    Och TS, om jag ska svara på din fråga så ja, min man och jag har gjort det du och din älskling funderar på. Vår lilla dotter är vår lycka, och storasyskonen är underbart förtjusta i henne. Hon har gjort familjen komplett!


    Du har rätt, exakt så där var det för mig. Jag ville egentligen inte bryta familjen, jag ville liksom bara byta ut mitt ex.
  • 12N34K­56S
    Visa endast
    Fre 11 okt 09:39 #13

    Då vet jag

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll