• Anonym (orosa­nmälan­)
    Sat 12 Oct 2019 03:47
    3098 visningar
    102 svar
    102
    3098

    Har socialtjänsten som rutin att alltid starta utredning ifall de får reda på att ena föräldern har npf diagnos?

    Vi verkar ha fått en orosanmälan emot oss. Har blivit kallade på möte på måndag.

    Har socialtjänsten som rutin att alltid inleda en utredning ifall de får nys om att ena föräldern har npf- diagnos oavsett vad anmälan gäller?

  • Svar på tråden Har socialtjänsten som rutin att alltid starta utredning ifall de får reda på att ena föräldern har npf diagnos?
  • Sat 12 Oct 2019 11:55
    #21

    Nej, jag har svårt att tro att de har den rutinen eftersom jag känner flera föräldrar med NPF som inte ens haft med soc att göra.

  • Anonym (orosa­nmälan­) Trådstartaren
    Sat 12 Oct 2019 11:56
    #22
    Anonym (förälder) skrev 2019-10-12 11:21:42 följande:

    Alltså socialtjänsten är inte i första fall ute efter att sätta dit familjer,
    Det är en bråkdel av där det handlar om att barn far illa utan det är för att hjälpa familjer,

    T ex om en familj har ett barn med diagnos och inte får hjälp av t ex LSS mm kan man själv eller släkting eller förskola, skola anmäla och familjen få rätt till hjälp.
    Att det finns en diagnos är inget som gör en sämre utan bara att man kan ha rätt till hjälp som kommunen inte ger.

    Våra vänner har tre barn vilket det yngsta både har en sjukdom och när han började skolan utreddes för tvångssyndrom, asperger mm.
    Dom kämpade för att få rätt diagnos och avlastning och rätt skolgång för honom och att få tid för det två andra barnen.
    Till slut bad dom sina syskon soc anmäla för dom var helt slutkörda.
    Då var kommunen tvungen att agera och sonen fick plats i resursklass på en annan skola, dom fick avlösare dvs en ung kille kom och var med sonen och hittade på saker mm.
    Det har underlättat för hela familjen och det är så soc också jobbar, dvs försöker hjälpa familjer.
    Det handlar inte om förstöra för familjer,
    Sjukdom och funktionshinder kan drabba alla och då har man rätt till hjälp.
    Det är ju bara när våld eller missbruk finns som man agerar mot föräldrar annars hjälper man.


    Givetvis gör socialtjänsten bra saker som underlättar och gör livet bättre för både barn och föräldrar i många  fall. Det är jättebra att de hjälper till när barn med funktionshinder blir mer än föräldrarna mäktar med och när föräldrarna inte mäktar med både arbetsliv och sitt barn med funktionshinder. Lite synd att det ska krävas att man ber släktingar orosanmäla, dock men det är ju en annan diskussion. Exemplet du gav var ju när föräldrarna själva ville ha hjälp dessutom så det går inte riktigt att jämföra.

    Jag tror absolut inte att alla socialsekreterare är ute efter att förstöra för familjer eller är inkompetenta för det tror jag inte. Merparten är säkerligen både kompetenta, kan etik och moral osv. Men de som inte är det sitter i en position där de kan orsaka ofantligt mycket skada för både enskilda barn och hela familjer.

    Ifall man inte har misstankar om att föräldrarna är dåliga föräldrar, eller att barnen löper stor risk att fara illa så är det inte snällt att anmäla någon. Ifall man känner att föräldrarna har det tufft så kan man fråga dem och erbjuda dem antingen sin egen hjälp eller fråga ifall de vill ha hjälp med att ta reda på vilket stöd de kan få.

    Att anmäla någon, antingen okynnesanmälan, fördomar eller för att man tycker sig hjälpa någon (bakom ryggen på dem) är inte snällt.
  • Anonym (orosa­nmälan­) Trådstartaren
    Sat 12 Oct 2019 12:10
    #23
    Sofiesolstråle skrev 2019-10-12 11:55:39 följande:

    Nej, jag har svårt att tro att de har den rutinen eftersom jag känner flera föräldrar med NPF som inte ens haft med soc att göra.


    Det är klart att det finns sådana som aldrig blivit anmälda och därför inte utretts.

    När man har ett barn med funktionshinder så är det däremot lätt hänt att folk som inte har kunskap eller förstår situationen inbillar sig det värsta och anmäler. Det är ju först då socialtjänsten kan få nys om npf hos föräldrarna eller en förälder.
  • Anonym (Beprö­vadErf­arenhe­t)
    Sat 12 Oct 2019 14:20
    #24
    +2
    Anonym (Zäta) skrev 2019-10-12 11:07:27 följande:
    Hur menar du nu? Det är ju inte de enskilda socialsekreterarna som fattar besluten. Menar du att de flesta ljuger och skriver felaktiga underlag bara för att?
    I en perfekt värld så skulle beslutsordningen verka för en kvalitetssäkring men så är det inte i praktiken när det gäller socialtjänsten.

    Det som socialsekreteraren bestämt sig för är också det så går hela vägen till domstolen via socialnämnden.

    Det mesta som påverkar den enskilda tar inte ens den vägen utan stannar hos socialsekreteraren.

    Senast förra veckan var ett antal socialsekreterare från en kommun i de norra delarna av landet kallade personligen till tingsrättsförhandling där de blev ertappade med byxorna nere, dock så är det inte tillräckligt ofta som dessa socialsekreterare blir tvingade att påvisa vetenskap och beprövad erfarenhet i deras myndighetsutövning.
  • Anonym (Nej)
    Sat 12 Oct 2019 14:27
    #25

    Nej att föräldern har npf-diagnos är inte skäl nog för att starta en utredning. Och det finns även socionomer som både har npf-diagnos och barn. Även psykologer, läkare, förskolepersonal, enhetschefer, boendestödjare osv. Naturligtvis finns det tyvärr många fördomar kvar ändå, men de är just fördomar.

  • Anonym (Beprö­vadErf­arenhe­t)
    Sat 12 Oct 2019 14:31
    #26
    Anonym (A) skrev 2019-10-12 11:00:35 följande:
    Det finns väl inget krav på att deras verksamhet ska baseras på erfarenhet och vetenskap?
    Tyvärr så missas detta av många socialförvaltningar men det är så att verksamheten ska evidensbaserad och stå på vetenskaplig grund och där till vara av hög kvalité ...

    Många som verkar inom socialförvaltningen verkar vare sig läst på handlednings dokument från Socialstyrelsen eller ägnat någon minut att läsa styrande lagar på deras arbetsfält.
  • Anonym (Zäta)
    Sat 12 Oct 2019 14:36
    #27
    Anonym (BeprövadErfarenhet) skrev 2019-10-12 14:20:58 följande:

    I en perfekt värld så skulle beslutsordningen verka för en kvalitetssäkring men så är det inte i praktiken när det gäller socialtjänsten.

    Det som socialsekreteraren bestämt sig för är också det så går hela vägen till domstolen via socialnämnden.

    Det mesta som påverkar den enskilda tar inte ens den vägen utan stannar hos socialsekreteraren.

    Senast förra veckan var ett antal socialsekreterare från en kommun i de norra delarna av landet kallade personligen till tingsrättsförhandling där de blev ertappade med byxorna nere, dock så är det inte tillräckligt ofta som dessa socialsekreterare blir tvingade att påvisa vetenskap och beprövad erfarenhet i deras myndighetsutövning.


    Jag tänker såhär att de allra flesta socialsekreterare blir det för att vilja hjälpa och göra skillnad, visst finns det fall där det verkligen inte gått rätt till. Jag jobbar inte som socialsekreterare utan som annan tjänsteman och vet att väldigt många ändå jobbar för att hjälpa och se till barnets bästa, det är inte alltid så lätt eller bara svårt eller vitt. Tycker vi har bra funktioner för att upptäcka fall där det blivit fel och då ska det såklart rättas till och bli konsekvenser. Men i majoriteten funkar det bra vilket också är viktigt att påvisa för att det inte ska bli en rädsla och misstro.
  • Anonym (Kk)
    Sat 12 Oct 2019 14:39
    #28
    Anonym (BeprövadErfarenhet) skrev 2019-10-12 14:20:58 följande:

    I en perfekt värld så skulle beslutsordningen verka för en kvalitetssäkring men så är det inte i praktiken när det gäller socialtjänsten.

    Det som socialsekreteraren bestämt sig för är också det så går hela vägen till domstolen via socialnämnden.

    Det mesta som påverkar den enskilda tar inte ens den vägen utan stannar hos socialsekreteraren.

    Senast förra veckan var ett antal socialsekreterare från en kommun i de norra delarna av landet kallade personligen till tingsrättsförhandling där de blev ertappade med byxorna nere, dock så är det inte tillräckligt ofta som dessa socialsekreterare blir tvingade att påvisa vetenskap och beprövad erfarenhet i deras myndighetsutövning.


    Källa?
  • Anonym (Beprö­vadErf­arenhe­t)
    Sat 12 Oct 2019 15:39
    #29
    Anonym (Zäta) skrev 2019-10-12 14:36:33 följande:
    Jag tänker såhär att de allra flesta socialsekreterare blir det för att vilja hjälpa och göra skillnad, visst finns det fall där det verkligen inte gått rätt till. Jag jobbar inte som socialsekreterare utan som annan tjänsteman och vet att väldigt många ändå jobbar för att hjälpa och se till barnets bästa, det är inte alltid så lätt eller bara svårt eller vitt. Tycker vi har bra funktioner för att upptäcka fall där det blivit fel och då ska det såklart rättas till och bli konsekvenser. Men i majoriteten funkar det bra vilket också är viktigt att påvisa för att det inte ska bli en rädsla och misstro.
    Det är möjligt att du ser en annan verklighet än den som jag möter i mitt arbete
  • Anonym (orosa­nmälan­) Trådstartaren
    Sat 12 Oct 2019 16:52
    #30
    +1
    Anonym (Kk) skrev 2019-10-12 14:39:22 följande:
    Källa?
    Han har ju skrivit klart och tydligt att det är vad han observerat i jobbet.
Svar på tråden Har socialtjänsten som rutin att alltid starta utredning ifall de får reda på att ena föräldern har npf diagnos?