Egentid som förälder?

Jsg är gift med tvåbarn i skolåldern. Nej det är inte samma liv med barn som utan. Men oj vad det låter tomt att fundera på att välja bort barn för att springa i skogen eller gå på bio. Typ. Livet är mycket mer stressigt med barn men också mycket mer liv. Vi gör saker med familjen och saker ensamma. Och drömmer om lugn och ro ibland men älskar familjelivet.

Vi jobbade deltid båda två fram till yngsta var åtta år.

Nej, skaffa inte barn. Du vill helt uppenbarligen inte ha barn på riktigt. Hade du velat det hade du inte ens behövt fundera och dina motargument hade överhuvudtaget inte poppat upp i dina tankar. När man vill ha barn på riktigt så vet man det och ingenting i världen, och defintivt inte datorspel, cykling och jogging, känns ens i närheten så viktigt som att få barn. Att man på allvar skulle sitta och överväga att låta bli att skaffa barn för att kunna spela dator när och hur man vill om man verkligen ville ha barn finns inte på kartan.

Nej jag ångrar inte jag skaffade barn.

Lite allmän input: gå ner till 75% tänker jag är jättebra, och att båda gör det. Det hänger ju dock 1) på att man ska vilja/våga som nyanställd osv (förutom ekonomin) och 2) så innebär inte det 10 timmar egentid utan då har man inte rätt till barnet på förskola. Däremot får du ju ytterligare 10 timmar att spendera med barnet vilket kan göra det lättare att ta sig iväg senare på kvällen.

Vi har ett par timmar egentid var i veckan. Jag har nästintill slutat med en av mina stora hobbys i en kombination av att tiden inte finns och att jag prioriterar annorlunda nu med barn.

Cykla kan man ju dock ha med sig barnen på (även om tempot kanske minskar). Likaså löpning på elljusspår och skogsturer i gångtempo.

Det är väldigt bra att du tänker efter! Många gör inte det, sen sitter de där och undrar vad som hände...

Det är just det spontana som blir svårt med barn. Du vill gå undan för dig själv en stund, inte om tre timmar, inte på torsdag- nu! Du får utmaningar på jobbet men räcker orken? Du vill hänga med ut spontant efter jobbet... men nej just det, det är du som hämtar idag.

Jag och min man har två barn och i perioder känns det verkligen bara som att vi försöker ratta Familjen AB ihop. Logistik , matlagning, skjuts till aktiviteter, vab. I slutet av dagen älskar jag dem och skulle aldrig önska bort dem, samtidigt vill jag inget hellre än att mysa ihop med honom i soffan och se en film. Försök hitta lite roliga och givande poddar att lyssna på, Life with kids och Babykaoz är två tips men det finns massor därute!

Det blir väldigt lite egentid med barn. Tiden jag kan lägga på mina ej barnvänliga hobbies har sjunkit drastiskt till en bråkdel.

Jag och min partner är högutbildade med krävande jobb och god ekonomi så vi försöker köpa loss mer tid genom att tex köpa in fönsterputsning och liknande. Vi arbetar 100% då en sänkning i arbetstid inte skulle leda till mindre jobb för oss då det ingår massor med obetald övertid i våra positioner. Skulle bara sluta med att vi får göra jobbet men med en lönesänkning istället. Men att gå ner i tid är nog än väldigt bra ide. Speciellt om båda gör det.

Har man ett bra socialt nätverk kan man så småningom få hjälp med personer som är barnvakter men det dröjer ett tag innan sådant kan bli aktuellt.

Att få barn är väldigt speciellt, kärleken du känner kan inte mätas med något annat men det är också väldigt tufft. Vår son är snart 2 år och han sover långt ifrån hela nätter. Varken jag eller min man vill ha ett barn till. Ett var fullt tillräckligt.

Egentid och hobbys kommer du att behöva nedprioriterad till 18 plats ungefär. Du kommer inte ens att kunna välja om du vill ha en sovmorgon eller skita i att laga mat för att istället bara ta en macka.

Nån annans behov kommer hela tiden att vara viktigare än dina egna.

Du kommer inte ens att få skita ifred.

Det är skitjobbigt att ha barn. Och då menar jag svinjobbigt. Och ofta jävligt tråkigt. Hur kul är det att äta samma förbannade låtsaskorv 29 gånger och försöka se glad ut. Inte alls.

Ångrar jag mitt barn? Absolut inte. Man älskar ju de små kravmaskinerna så överjävligt att man ändå accepterar att ens egna önskningar bor i skogen. Det är det som är det jävliga. När man väl skaffat dom sitter man fast i träsket av ren kärlek.

100% medhåll!

Senast idag funderade jag på hur jag skulle orka med att hålla utbildning för 40 pers med 7h sömn hackat i småbitar pga tvååring som sover illa just nu. Och om jag verkligen gick ner i tid för att komma hem 1530 och sen ägna drygt 1,5h med att leka med grävmaskiner i trädgården. I ösregn? Jo, barnet älskar det och jag längtar ju hem när jag är borta så då leker vi utomhus såklart. Sen var det matlagning, disk, tvätt, bad, välling och saga. Tryckte en chokladbit i köket innan jag tog tag i resten, dvs blöta kläder i hallen, och jympapåse till imorgon. Nu måste jag ta en dusch innan jag sunkar ihop helt

Precis så är det. Skaffa inte barn Ts om du känner som du gör. Hellre göra slut och ge varandra chansen att gå vidare. Skaffar ni ändå barn är risken stor för separation eftersom du inte är redo.

Något händer i huvudet när man får barn som flyttar fokus från en själv till barnet. Det blir underordnat med egna intressen. En period så går barnens behov före ens egna.

Men...

Jobbar man tillsammans så kan man frigöra varandra en eller två kvällar i veckan även under mest intensiva småbarnsperioden.

Nu när mina barn är lite större klarar de sig även om jag sticker iväg en stund här och där.

Min man veckopendlar och har gjort det hela tiden så det ger ju lite annorlunda förutsättningar.

Alltså jag tycker inte att dina aktiviteter känns omöjliga ens med småbarn. Däremot kommer det krävas en hel del anpassningar och flexibilitet- man kan inte dra ut i skogen närsomhelst man känner för det. (Sen beror det ju på hur långt bort skogen ligger. Är den direkt utanför dörren är det ju bara att köra så fort man får chansen)

Jag har en 2-åring och 5-åring och tränar ca 4 ggr/veckan, simning, löpning och mountainbike.. Två pass kör jag på kvällen efter barnens sovtid (kl 20). Ett pass kör jag i skogen samtidigt som min son har en annan aktivitet i närheten. Sista passet kör jag på morgonen på helgen. Min partner har samma möjlighet till egna aktiviteter. Vi tycker att det fungerar jättebra.