Hej ts!
Om läkaren rekommenderar att sonen får medicin förebyggande mot epilepsi och krampanfall tycker jag absolut ni skall prova det.
Detta av flera orsaker, kanske inte minst för att medicinering (som är rätt utprovad vad gäller sort och dos) kan ge din son trygghet, då han inte behöver gå och tänka på och oroa sig över att ett anfall kan komma vid (för honom) "olämpliga" tillfällen, i skolan, när han skall gå på fest, kanske under en viktig match om han idrottar. Om pojken skall köra bil/har körkort/skall ta körkort är det också viktigt att han känner sig lugn och trygg, för som du själv skrev kan stress i allra högsta grad påverka epileptiska anfall.
Det är också väldigt "jobbigt" för kroppen att få anfall, det sliter på muskler, senor, nerver etc. Förutom förstås det självklara att man kan skada sig i samband med fall osv. Därför rekommenderade läkare ex mig att vid ev graviditet fortsätta med medicineringen även om det fanns en liten risk för fosterskador, därför att som läkaren sade, det är jobbigare för en bebis att uppleva ett epileppsianfall inne i mammans kropp.
Att bli "frisk" från epilepsi av sig själv, har jag aldrig hört talas om, tror det är ett livslångt tillstånd som man får lära sig leva med, man måste vara beredd på att anfall kan komma, men man kan vara symptomfri år efter år.
Själv har jag ätit medicinerna lamotrigin, ergenyl och adalat. De två förstnämnda har jag ätit i många år och inte upplevt några biverkningar. Med ett enda undantag och det var att när jag började med ergenylen fick jag svårt att sova för jag börja drömma väldigt mycket. Detta gick över efter någon månad.
Adalat är däremot en medicin som jag inte rekommenderar till någon, om det inte är fara för livet. Jag fick gräsliga biverkningar (som jag förstod var vanliga för den medicinen) och det tog mig ett helt år att lyckas trappa ut den.
