Forum Smågnagare - Husdjur
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Min man och våra djur

    Mån 4 nov 11:53 Läst 0 gånger Totalt 20 svar
    Mån 4 nov 11:53

    Hej hopp!

    Jag och min man har varit ihop i snart 11 år. Jag har haft möss och hamstrar i över 15 år. När vår hamster gick bort för några år sedan och jag ville skaffa en ny, då ville min man att jag skulle skaffa marsvin för att de blir äldre så vi skaffade två marsvin.

    Det är ganska mycket jobb med våra pojkar. De sprätter ut mycket hö och skitar ner, jag städar varje vecka, klipper klor, tvättar dem osv. När vi ska köpa hö måste vi åka ca 45min enkel väg ut till en stor butik med billigt bra hö. Det är tidskrävande men värt det.

    Oftast är det jag som får sköta om allt med marsvinen, min man hjälper motvilligt till ibland. När de måste åka till veterinären får jag betala ALLT, trots att han tjänar dubbelt så mycket. Idag är mitt marsvin inne och opererar bort ett pungbråck och jag är ledig, hemma och storstädar och ska hämta vårt marsvin på djursjukhuset i eftermiddag.

    Jag ber min man åka förbi butiken och köpa hö på vägen hem. Efter lite diskussion säger han att om han fick bestämma så skulle han göra sig av med våra marsvin.

    Jag fick en chock. Jag trodde att min man älskade våra marsvin lika mycket som jag gör. Jag frågade om han skulle bli glad när vårt väldigt gamla marsvin går bort och får till svävande svar att ?det skulle väl vara tråkigt? men inte mer än så. Min man skulle alltså göra sig av med marsvinen om han fick välja. För mig tyder det på att han knappast tycker om dem och för mig är det en big deal, så känns det just nu. Det var ju min man som ville att vi skulle skaffa marsvin? Han säger att han ville skaffa det för min skull men att han saknar friheten, att inte ha djur alls. Det kan jag förstå men han gjorde mig så ledsen idag när han sa så.

    Om vårt marsvins operation går fel idag, då kommer min man troligtvis rycka på axlarna och inte bry sig. Jag vet inte om jag kan acceptera det. Jag vill ha en man som bryr sig men han är så känslokall eller likgiltig ibland.

    Jag har adhd och är väldigt känslig som person. Överdriver jag rejält eller är det rimligt alls att känna som jag gör? Hur tänker ni?

  • Mån 4 nov 12:02 #1 +2

    Jag är väldigt djurkär och har alltid varit! Förstår att dina marsvin är viktiga för dig och vet hur mycket man kan älska sina djur!
    Men jag tror att du behöver förstå att långt ifrån alla känner så för djur, särskilt smådjur i bur.
    Det som jag har krävt av mina pojkvänner och sambosar genom åren har varit att de accepterat mitt djurintresse. Vill inte höra något gnäll om spån, oljud, lukt eller hår.. Men har också varit noga med att det är MITT intresse och att de inte behöver dela det.
    Killarna har varit olika intresserade med har fått köpa läget med mina djur om de ville vara med mig.

    Tror att din man inte är särskilt intresserad av marsvinen och har aldrig varit det, inte på samma sätt som du! Men däremot så tänker han logiskt kring att det är bättre med marsvin än med hamster pga att de lever mycket längre. Han älskar dig och viaccepterar ditt intresse med djuren, men han delar det inte.

  • Mån 4 nov 12:20 #2

    Vilken underbar trolltråd, helt fantastisk. Precis så ser jag de flesta "problemtrådar" på det här forumet.


    This is my life and I don't care
  • Mån 4 nov 12:22 #3
    CitronTulo skrev 2019-11-04 12:02:11 följande:

    Jag är väldigt djurkär och har alltid varit! Förstår att dina marsvin är viktiga för dig och vet hur mycket man kan älska sina djur!

    Men jag tror att du behöver förstå att långt ifrån alla känner så för djur, särskilt smådjur i bur.

    Det som jag har krävt av mina pojkvänner och sambosar genom åren har varit att de accepterat mitt djurintresse. Vill inte höra något gnäll om spån, oljud, lukt eller hår.. Men har också varit noga med att det är MITT intresse och att de inte behöver dela det.

    Killarna har varit olika intresserade med har fått köpa läget med mina djur om de ville vara med mig.

    Tror att din man inte är särskilt intresserad av marsvinen och har aldrig varit det, inte på samma sätt som du! Men däremot så tänker han logiskt kring att det är bättre med marsvin än med hamster pga att de lever mycket längre. Han älskar dig och viaccepterar ditt intresse med djuren, men han delar det inte.


    Du har rätt i det du säger! Det jag funderar över är: har jag rätt att kräva/önska att han ska bidra ekonomiskt till hö, veterinär och andra utgifter? Kan jag kräva/önska att han ska hjälpa till med städningen och annat? Hur har du och din kille/ex delat upp det?
  • Mån 4 nov 12:23 #4

    [quote=80009539][quote-nick]Ful Anka skrev 2019-11-04 12:20:20 följande:[/quote-nick]Vilken underbar trolltråd, helt fantastisk. Precis så ser jag de flesta "problemtrådar" på det här forumet.

    [/

    Jag är seriös och har du inget att tillföra så ber jag dig lämna tråden.

  • Mån 4 nov 12:39 #5
    Walker90 skrev 2019-11-04 12:22:00 följande:
    Du har rätt i det du säger! Det jag funderar över är: har jag rätt att kräva/önska att han ska bidra ekonomiskt till hö, veterinär och andra utgifter? Kan jag kräva/önska att han ska hjälpa till med städningen och annat? Hur har du och din kille/ex delat upp det?
    Jag har stått för alla kostnader och större delen av jobbet med djuren eftersom de är min "hobby". Precis som han har stått för kostnader kring sin egen hobby.

    Men sen är det väl skönt om man kan få hjälp med vissa saker, och de har som sagt varit olika intresserade. Men att få hjälp med djuren om man själv är bortrest eller att de kan fylla på matskålen/vatten om det tar slut på eget initiativ är en fördel, men inget jag har krävt.

    Men i ert fall så låter det som att ni har lite olika syn på om det är era gemensamma eller dina marsvin? För har man skaffat djur tillsammans, och som båda vill ha, då ska man såklart dela på kostander och ansvar tycker jag.
  • Mån 4 nov 13:14 #6
    Walker90 skrev 2019-11-04 12:23:15 följande:

    [quote=80009539][quote-nick]Ful Anka skrev 2019-11-04 12:20:20 följande:[/quote-nick]Vilken underbar trolltråd, helt fantastisk. Precis så ser jag de flesta "problemtrådar" på det här forumet.

    [/

    Jag är seriös och har du inget att tillföra så ber jag dig lämna tråden.


    Då tycker jag du ska ringa Landstinget och få någon att prata med.
    This is my life and I don't care
  • Mån 4 nov 13:32 #7
    Ful Anka skrev 2019-11-04 13:14:35 följande:

    Då tycker jag du ska ringa Landstinget och få någon att prata med.


    Jag behöver inga råd från dem och jag vill inte höra några mer råd från dig.
  • Mån 4 nov 13:36 #8

    Det är marsvin..... Jag förstår din syn fullkomligt, har själv två marsvin. Men inte tusan är det så värst mycket jobb. Inget värt att diskutera alls över. Hö är ju ingen större kostnad. Veterinär kan ni absolut dela på.

    Men du måste inse att han inte ser på djuren som du. Tycker om våra marsvin men inte tusan älskar jag dem. Och den dagen de dör kommer jag inte gråta.

  • Mån 4 nov 13:51 #9
    Walker90 skrev 2019-11-04 12:22:00 följande:

    Du har rätt i det du säger! Det jag funderar över är: har jag rätt att kräva/önska att han ska bidra ekonomiskt till hö, veterinär och andra utgifter? Kan jag kräva/önska att han ska hjälpa till med städningen och annat? Hur har du och din kille/ex delat upp det?


    Inte mig du frågar men ändå. Vi har varsitt djur och jag betalar för mitt, sköter det osv. Så har det varit både med djur vi tog med oss in i förhållandet och som jag skaffat på egen hand under tiden. Mitt intresse- mitt ansvar.

    Däremot tycker jag man hjälps åt i ett förhållande. Är han hemma förväntar jag mig att han tar hand om de snarare än att jag ska skaffa djurvakt osv.
  • Mån 4 nov 14:29 #10
    mammatill6 skrev 2019-11-04 13:36:15 följande:

    Det är marsvin..... Jag förstår din syn fullkomligt, har själv två marsvin. Men inte tusan är det så värst mycket jobb. Inget värt att diskutera alls över. Hö är ju ingen större kostnad. Veterinär kan ni absolut dela på.

    Men du måste inse att han inte ser på djuren som du. Tycker om våra marsvin men inte tusan älskar jag dem. Och den dagen de dör kommer jag inte gråta.


    Jag hör dig men delar inte riktigt din bild.
  • Mån 4 nov 14:39 #11
    Walker90 skrev 2019-11-04 14:29:16 följande:

    Jag hör dig men delar inte riktigt din bild.


    Men din sambo kanske gör?
  • Mån 4 nov 14:52 #12

    Hur tänkte du/ni när ni flyttade ihop/gifte er?

    Ni måste ju redan för 11 år sedan eller mer ha kommit överens om vad du ska stå för ekonomiskt och praktiskt, och vad han ska stå för ekonomiskt och praktiskt gällande djuren. Det verkar väldigt märkligt att så många år senare komma på att ni har helt olika inställning, att den ena inte tycker att den ekonomiska och praktiska biten är rättvis.

    För mig så är det helt omöjligt att kunna flytta ihop med någon utan att först ha klart definierat alla praktiska och ekonomiska bitarna till det framtida gemensamma livet. Det gäller både befintliga och framtida planer på barn, djur, boende, osv. Att saker ändras under vägen är sin sak, det diskuterar man det med, men det måste ju ha funnits en gemensam överenskommelse från start, inte bara en massa lösa antaganden.

  • Mån 4 nov 15:56 #13
    mammatill6 skrev 2019-11-04 14:39:39 följande:

    Men din sambo kanske gör?


    Jag tror inte han delar din bild. Jag har inget mer att säga.
  • Mån 4 nov 21:57 #14
    Walker90 skrev 2019-11-04 11:53:35 följande:

    Hej hopp!

    Jag och min man har varit ihop i snart 11 år. Jag har haft möss och hamstrar i över 15 år. När vår hamster gick bort för några år sedan och jag ville skaffa en ny, då ville min man att jag skulle skaffa marsvin för att de blir äldre så vi skaffade två marsvin.

    Det är ganska mycket jobb med våra pojkar. De sprätter ut mycket hö och skitar ner, jag städar varje vecka, klipper klor, tvättar dem osv. När vi ska köpa hö måste vi åka ca 45min enkel väg ut till en stor butik med billigt bra hö. Det är tidskrävande men värt det.

    Oftast är det jag som får sköta om allt med marsvinen, min man hjälper motvilligt till ibland. När de måste åka till veterinären får jag betala ALLT, trots att han tjänar dubbelt så mycket. Idag är mitt marsvin inne och opererar bort ett pungbråck och jag är ledig, hemma och storstädar och ska hämta vårt marsvin på djursjukhuset i eftermiddag.

    Jag ber min man åka förbi butiken och köpa hö på vägen hem. Efter lite diskussion säger han att om han fick bestämma så skulle han göra sig av med våra marsvin.

    Jag fick en chock. Jag trodde att min man älskade våra marsvin lika mycket som jag gör. Jag frågade om han skulle bli glad när vårt väldigt gamla marsvin går bort och får till svävande svar att ?det skulle väl vara tråkigt? men inte mer än så. Min man skulle alltså göra sig av med marsvinen om han fick välja. För mig tyder det på att han knappast tycker om dem och för mig är det en big deal, så känns det just nu. Det var ju min man som ville att vi skulle skaffa marsvin? Han säger att han ville skaffa det för min skull men att han saknar friheten, att inte ha djur alls. Det kan jag förstå men han gjorde mig så ledsen idag när han sa så.

    Om vårt marsvins operation går fel idag, då kommer min man troligtvis rycka på axlarna och inte bry sig. Jag vet inte om jag kan acceptera det. Jag vill ha en man som bryr sig men han är så känslokall eller likgiltig ibland.

    Jag har adhd och är väldigt känslig som person. Överdriver jag rejält eller är det rimligt alls att känna som jag gör? Hur tänker ni?


    Jag är som du stor djurvän och dessutom känslig (har fö ADD) och kan absolut förstå du blev chockad och ledsen av din mans inställning till marsvinen. Hade också blivit väldigt ledsen i din situation och haft svårt se en gemensam framtid tillsammans med honom. Mer än så har jag nog inte att komma med.

    Det är din man, dina/era? djur och erat gemensamma liv och det här är nåt du själv måste fundera igenom, prata med honom om och så försöka hitta en väg framåt som funkar för alla parter. Om det sen innebär att ni fortsätter va tillsammans eller går skilda vägar är upp till dig/er.

    Önskar dig tröst och styrka och att ditt lilla marsvin snart ska återhämta sig efter operationen!

    /flygrl, djurvän
  • Mån 4 nov 22:48 #15

    Det "väldigt gamla marsvinet" du köpte för några år sen? Tog du honom från ett marsvinsålderdomshem eller?

    Håller med din man. 

  • Mån 4 nov 23:00 #16

    Tror din man vet hur du skulle reagera om han sa exakt vad han tycker om djuren.

    Han verkar inte vilja ha några djur och kan förstå honom om han inte vill betala eller ta hand om dem eftersom han själv inte vill ha några. Tror att han inte viljat såra dig med att säga som det är tidigare.

    Hoppa du löser det ändå.

  • Tis 5 nov 02:34 #17

    Min man hade hundar som han skötte själv, de var hans egna. Jag är ingen hundmänniska. Vi hade gemensam ekonomi så jag betalade väl indirekt för dem men han skötte pälsvård, matfrågor, träningar, promenader mm.

    Vi skaffade katt som jag skötte själv, marsvin till barnen som jag skötte.

    Var någon av oss bortrest så tog den andre över ansvaret för utfodring.

    I katternas fall fick han då rensa lådan och jag fick i hundarnas fall rasta dem så de fick göra sina behov.

    Det är inte optimalt att ha "egna" djur i en relation.

  • Tis 5 nov 18:20 #18

    Det låter som att du sett det som era marsvin iom att han föreslog att det skulle vara marsvin. Han däremot verkar ha sett det som dina marsvin och verkar inte varit minsta engagerad varken emotionellt eller ekonomiskt.

    Utifrån det du berättar låter det inte så chockerande att han inte riktigt bryr sig om djuren och till med tänker att det ska bli skönt när de dör så att ni inte är uppbundna av de längre. Kanske behöver du bara tid att låta allt sjunka in?


    Korrekturläser som en kratta
  • Tis 5 nov 22:52 #19
    Physalis skrev 2019-11-05 18:20:00 följande:

    Det låter som att du sett det som era marsvin iom att han föreslog att det skulle vara marsvin. Han däremot verkar ha sett det som dina marsvin och verkar inte varit minsta engagerad varken emotionellt eller ekonomiskt.

    Utifrån det du berättar låter det inte så chockerande att han inte riktigt bryr sig om djuren och till med tänker att det ska bli skönt när de dör så att ni inte är uppbundna av de längre. Kanske behöver du bara tid att låta allt sjunka in?


    Vi har pratat igenom det. Jag tror jag överreagerade något. Jag är tacksam för er syn på saken!
  • Ons 6 nov 13:35 #20
    Walker90 skrev 2019-11-05 22:52:16 följande:

    Vi har pratat igenom det. Jag tror jag överreagerade något. Jag är tacksam för er syn på saken!


    Vad skönt att det verkar kännas bättre.
    Korrekturläser som en kratta
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll