Ni som plussade, hur tidigt kände ni mensvärk efter ÄL?

Ååh, snart ju.

Har med varit jätteförkyld och haft feber. Nu är det sambons tur. Men vi gläds så mycket åt lilla pärlan i magen så det glöms nästan bort.

Håller tummarna för att det är er tur att få ett plus nu. Man får så bra koll när man tempar tycker jag. Men är svårt om lutealfasen ändras, då tänker man bara är mensen sen eller inte. Men nu ska man väl få slippa den i 9!!! Månader. Skönt :)

Kram på dig

Uppskattar alla positiva, hoppfulla och glädjefyllda ord.

Hej! Ja hade ägglossning 4-5/5 syntes tydligt på ägglossningstest så kändes bra. Vi missade kanske den mest rätta dagen men körde på innan och efter så hoppas. Men har en känsla av att det inte är något men vem vet. Vågar ju inte hoppas för mycket heller. Hur mår du? Berätta hur du känner och hur kroppen och dina tankar går! :D Kram!

Vad spännande, men den där väntan är ju ursäkta uttrycket, djävulsk!
Vi hade inte heller samma dag som själva ägglossningen (tror jag) Blandade ihop dagarna lite därikring men de små simmarna kan ju leva länge och endel är väldigt snabba så det kan ju helt klart tagit sig ändå :)

Oj, jag vet inte riktigt hur jag mår. Har varit förkyld i typ 3 veckor och har fortfarande molvärk som kommer och går, mina bröstvårtor ömmar än och min mage är toksvullen. Är ständigt trött och är smått illamående ibland men inte alls farligt. Känns och ser redan ut som jag gått upp massor (vilket suger, då jag kämpat 4 månader på att gå ner) Och nu måste den processen vila och så får jag börja om från scratch efter graviditeten, så det känns tråkigt och kan inte riktigt acceptera det.

Jag ska på inskrivning imorgon så är lite nervös, men är ju väldigt tidigt i graviditeten fortfarande och tycker tiden går så himla långsamt och längtar bara tills man får se magen ordentligt och kan har gjort ultraljudet så man ser att allt ser bra ut där inne.

Hej! Ursäkta för så segt svar. Varit såå pms-ig och orkeslös men farit och flängt bland familj och jobb.

Jo precis väntan är djävulsk! Men känns som att det blir mens, men önskar och hoppas ju ändå.

Förstår att du också väntar. Mycket som händer med kroppen. Jag är också i behov av att gå ner, har tänkt på det såå mycket och tänker att om det inte blir något nu så ska jag ta tag i det. Men är alltid för mig, lättare sagt än gjort. Men jag tycker att du ska känna dig stolt över det du har åstadkommit och du kommer kunna ta upp det framöver om du önskar. Du har ju något så oerhört viktigt att tänka på nu och som skänker både oro och glädje. Med surfa kostvanor nu behöver du inte känna att du gjort något "förgäves". Sedan är det väl så att man får försöka acceptera läget för vad det är, trots en annan målbild men att acceptera läget behöver inte betyda att man gillar det utan accepterar att det är som det är just nu, trots att det inte är som jag önskar om jag fick önska fritt. Men sen förstår jag att det händer mycket i kroppen nu. Tarmar och annat gör att magen svullnar och det känns konstigt.

Jag tycker iaf att du är grym och har en grymt bra kropp med ett litet frö som gror :)

Hur gick det på inskrivningen?

Gud vad otroligt snäll och go du är.

Det var inte inskrivning. Var bara ett infomöte. Så får vänta till mitten på juni för nästa. Fick två tider, en för fosterdiagnostik och en för inskrivning och cellprovtagning. Vet inte varför det ska vara två olika tider men, det blir väl bra.

Går in i vecka 8 imorgon och herregud. Senaste två veckorna har gått så snabbt så jag är en vecka längre gången än vad jag trodde. Magen är totalsvullen och har ständig växtvärk. Illamåendet är på besök mer än önskat och tröttheten är katastrof. Samtidigt som det är en underbar och oroande känsla att bära på en knodd. Hoppas bara att allt kommer gå bra hela vägen.

Kram på dig!

Hej Annisenn! Jag fick min mens förra veckan som nu är slut och så får vi se vad som händer nästa vecka då ägglossningen beräknas vara. Har kommit igång med bra mat och lite träning vilket känns bra i kroppen iaf, det tänker jag iaf borde påverka positivt om det nu har någon inverkan. Längtar ju såå och samtidigt vill jag hoppas att med må-bra-andet så är kroppen mer mottaglig. Tänkt att tiden går s fort och att så mycket händer varje minut med ditt lilla skrutt i magen! Helt otroligt :D

Ånej :(

Hoppas på juni månad nu då.

Ja, jag funderar med på om min förändring i kost påverkade mig med.

Du har rätt, det händer mycket men tycker ändå tiden går långsamt. Gick in i vecka 9 idag så bebben är väl ungefär 15mm stor nu. Längtar tills man får börja känna den ordentligt. Inte bara med växtvärk och lite illamående :)

Hej! Ja precis vi får se vad som händer, borde vara ägglossning i dagarna nu så vi får väl se. Men det känns som att såå mycket kan bli tokigt, att även om det blir befruktning så kan celldelning m.m. gå fel och så blir det inget ändå.. Fast jag är ju såklart ändå hoppfull :) Känns bättre också då jag sen 1,5 vecka kommit igång och varit aktiv och ätit bättre. Om det inte blir något får jag fortsätta på rätt spår med det isf.

Ja det förstår jag, tänka sig att 15 mm ska bli en fullvuxen person! Det är så surrealistiskt och häftigt! Tänkte alltid, när mina brors söner föddes att de var så söta och fina och att de skulle bli håriga svettiga män var svårt att se haha. Och det är det iofs fortfarande, de är 10 och 13 år idag :)

Får du njuta något av vädret eller värker det och du mår illa mest hela tiden?

Kram!

Nej jag mår ganska bra. Smått illamående till och från och har molvärk mest hela tiden och är trött, har lite ryghont och bröstvårtorna gör lite ont sådär. Men har inte kräkts nånting ännu. Vi berätta för mamma och pappa igår de blev superglada. Det var jättekul för hade oroat mig lite om vad de skulle säga.

Såg idag en på fb som de inte hitta något i hinnsäcken i v 8. Blir ju skitorolig att ha MA eller ofostrig graviditet. Och jag har inte varit på tidigt ul ännu så vet ju inte hur det står till där inne riktigt.

Hej Annisenn! Vad roligt att ni har berättat och att de blev glada :) då känns det kanske mer verkligt och härligt att prata öppet om? Jag hade ägglossning förra veckan 3-4/6 och nu väntar jag. Denna eviga väntan. Känner efter överallt, har haft lite molvärk på kvällarna men det kanske kan bero på lite vad som. Har en urinvägsinfektion känns det som men det börjar gå över.. Tänkte att om det inte blir något nu så ska jag nog gå på akupunktur eller zonterapi. Vem vet, kanske kan funka. Hur mår du nu? Jag förstår att du oroar dig men det leder ingen vart, onödig stress och oro. Samtidigt är det naturligt och ok att göra det. Om du kan, försök vara i nuet. Kanske köra/lyssna på lite mindfulness. Kram!

Ja men verkligen. Det känns jättekul.

Min sambo säger likadant, att jag inte ska oroa mig. Är med i en mammagrupp på fb och där försvinner en efter en med missfall och ma. Jag som inte kollat något ännu blir ju nojig över att få ett negativt besked längre fram.

Kuben är inbokad till den 29e, då är jag i v 12+3 så är nervös men det ska bli spännande att se. Inskrivning sker veckan innan så då blir det provtagning hit och dit.

Inte ska du ge upp så lätt efter ägglossningen. Jag hoppas verkligen för er den här gången, tiden emellan känns som en evighet. Men även när bebisen ligger där inne så vill man att första tiden ska gå ;)

Vet inte om du har barn sedan tidigare, men det funkade inte för oss på 5 månader, sen vips så gick det efter att vi prova bisolvon och munkpeppar :)

Kram

Förstår att det är svårt att hålla sig borta från fb m.m. Man vill ju läsa och uppdatera sig men även få någon slags kontroll över läget. Men det låter bra att din sambo stöttar dig.

Spännande att ni har datum inbokade nu. Förstår att ni är nervösa men såklart kul också :)

Jag är mitt uppe i pms, dåligt humör m.m. Tvära kurvor :p Vi har försökt ordentligt sedan oktober förra året. Inga barn sen tidigare. Läst lite kort om munkpeppar och bara hört om bisolvon. Blev ju väldigt nyfiken nu när du skrev! Hur funkar det? Hur gjorde du?

Kram

Ja verkligen jättebra stöd. Även om jag inte tycker att han lyssnar på mig när jag säger att jag är orolig så gör han väl det på sitt sätt.

Det känns jätte spännande, och nervöst som tusan. Men först när vi får se den lille och se så allt är bra kommer det bli mer verkligt, främst för sambon tror jag.

Oj, då har ni försökt ett tag, men ändå vanligt att det tar tid. Men sen helt plötsligt inser man att månaderna har gått väldigt snabbt ändå. Att och tänkte på att om vi lyckats direkt så hade vi fått barnet om 1-2 månader vilket känns helt konstigt med ;)

Jag åt munkpeppar varje dag från mensens första dag tills nån dag innan ägglossningen och samtidigt tog jag flytande bisolvon 3 gånger om dagen.

Kände att sekretet fick en annan konsistens och tror det varit det som funka för mig. Eller kombinationen :)

Kram

Du får gärna berätta hur det gått när ni varit där nästa vecka :)

Ja du har nog rätt i det, tiden känns relativ när man väl är där. Längtar ju såå. Mens ska komma inom 5-6 dagar och har en känsla av att den faktiskt kommer. Vi har försökt ett tag men jag opererades för blindtarmen i början på mars. Tror att det satte kroppen ur balans också.

Vad häftigt om det fungerade med munkpeppar och bisolvon! Känns som att det skulle vara värt ett försök. Vart köpte du munkpeppar?

Kram

Hej. Jag har varit här inne men inte sett något missat meddelande, därför jag inte svarat. Såg nu. Hur går det för er?
Jag köpte det på graviditetskollen.se eller om det är .nu kanske, jag minns inte.