gutegirl skrev 2009-12-07 11:30:08 följande:
Jag har inte tagit bort min livmoder, men min mamma har gjort det för något år sedan (äggstockar också, p ga cancer) och trots att hon passerat klimakteriet för några år sedan så blev det ändå lite av en sorg för henne och hon blev ganska deppig. Livmodern är, trots att den ligger dold där inne och inte syns, en ganska stor del av kvinnligheten, det är där ens barn har legat och växt. Nu fick ju inte hon själv välja, och det är möjligt att hon upplevt det hela annorlunda om det varit hennes eget val att göra en hysterektomi. Men saknar den gör hon.
Tack för du svarade.
När du skriver så, att det är där barnen legat blir jag lite sentimental
Det hade jag inte tänkt på, den vikeln. Klart jag vet att de hade legat där inne men inte just det att det var deras enrummare...
När jag tänker på hur det var att ha barn i magen så är det mest min hud, mitt yttre lager jag tänker på (inte i någon negativ bemärkelse), inte den påsen(livmodern) som de låg i. Hur barnet huvud och rumpa kändes mot handen.
Det här blir något att tänka på...
Förutom att en läkare måste gå med på att ta bort livmoder, vilket jag inte tror att någon kommer gå med på utan att det är väl motiverat så måste jag känna mig säker med beslutet. Som det känns nu så kommer jag inte ångra mig om jag fattar ett beslut om att ta bort den. Gjort är gjort, liksom.