• Anonym (Arg)
    Äldre 20 Jan 09:34
    1462 visningar
    14 svar
    14
    1462

    Är det bara jag som kräver?

    Jag är tillsammans med en kille, han är trevlig på många sätt men har också en hel del tråkiga sidor. Nu har han flyttat tillbaka till sin egna lägenhet för att "känna" hur det känns att leva själv, varför han flyttade var för att jag ber honom att hjälpa till hemma. Han jobbar heltid och jag är hemma med vårat barn, han menar på att han jobbar hela dagarna och MÅSTE få sitta framför tv:n när han kommer ifrån jobbet, då menar jag inte bara en timma eller så, utan där sitter han från att han kommer hem tills det är dags för läggning. Detta händer inte bara några gånger, utan varje dag.

    Om jag inte lagar mat som han gillar, så ställer han sig inte för att laga något till hans lunch-låda, utan äter då inget men om jag däremot lagar något som han tycker om, jaa då ska jag göra iordning en matlåda till honom.

    Är det bara jag som kräver att karln ska hjälpa till hemma? Det jag ber honom är att antingen diska, slänga på en tvättmaskin eller dammsuga..... det handlar inte om varje dag men några gånger, vi levde ju ändå i samma lgh och vi är två i ett hem så då tycker jag att man hjälps åt.

    Nu är jag ensam och det känns väldigt skönt att inte behöva tjata eller plocka undan hans skit.... men vet inte om jag vill fortsätta detta överhuvudtaget.
    Han är 32 år så jag tycker att han borde vara vuxen nog att inse att man hjälper till båda två, inte att en ska göra ALLT hemma, det tänker jag inte acceptera.

    Så, är det bara jag som kräver att karln ska hjälpa till?
    Visst ska man dela på det och hjälpas åt även om jag för tillfället är hemma med ett litet barn?

  • Svar på tråden Är det bara jag som kräver?
  • Lilly mama
    Äldre 20 Jan 09:59
    #1

    Min inställning när jag var föräldraledig var väl att jag gjorde lite mer hemma, som att handla, tvätta och plocka. Det var rätt skönt att sambon tog hand om dottern när han kom hem så kunde jag laga mat (en sorts egentid). Min sambo gjorde dock en del av hushållsarbetet, särskilt lite tyngre som att tvätta fönster och storstäda.

    Det är ju inte så att du vill att han ska göra allt, kanske inte ens hälften. Jag tror att du sannolikt skulle vara nöjd om han bara gjorde något. Det är väl det totala utloggandet från hemmet som driver en till vansinne.

    För vår del fick sambon plötsligt upp ögonen ordentligt för hur jobbigt det är att ta hand om ett barn (i alla fall då barnet blivt över ca 5 mån) när han var hemma heltid. Kanske behöver din sambon pröva att passa ert barn helt själv några dagar för att fatta hur jobbigt det är och hur lite tid man har vissa dagar.

    Det är hur som helst rätt omoget att bara flytta ut för att det inte passar. Vad är det för stil?

  • Anonym (Arg) Trådstartaren
    Äldre 20 Jan 18:05
    #2
    Lilly mama skrev 2010-01-20 09:59:42 följande:
    Min inställning när jag var föräldraledig var väl att jag gjorde lite mer hemma, som att handla, tvätta och plocka. Det var rätt skönt att sambon tog hand om dottern när han kom hem så kunde jag laga mat (en sorts egentid). Min sambo gjorde dock en del av hushållsarbetet, särskilt lite tyngre som att tvätta fönster och storstäda. Det är ju inte så att du vill att han ska göra allt, kanske inte ens hälften. Jag tror att du sannolikt skulle vara nöjd om han bara gjorde något. Det är väl det totala utloggandet från hemmet som driver en till vansinne. För vår del fick sambon plötsligt upp ögonen ordentligt för hur jobbigt det är att ta hand om ett barn (i alla fall då barnet blivt över ca 5 mån) när han var hemma heltid. Kanske behöver din sambon pröva att passa ert barn helt själv några dagar för att fatta hur jobbigt det är och hur lite tid man har vissa dagar. Det är hur som helst rätt omoget att bara flytta ut för att det inte passar. Vad är det för stil?
    Jag skulle uppskatta hans hjälp till 2-3 gånger i veckan, det handlar inte om att han ska ta hela ansvaret själv utan börja inse att det faktiskt blir lättare om vi hjälps åt tillsammans, för då behöver det inte bli en massa tjat och nu när han bor själv, ja då lagar han minsann mat och städar..... jag varken vill eller orkar plocka efter både honom och barnet.

    Kanske han ska få ta barnet och hemmet helt själv några veckor, så får han se själv att det inte är så roligt med hela ansvaret själv.
  • Lilly mama
    Äldre 20 Jan 18:55
    #3

    Ja, om han nu har flyttat så får väl barnet bo hos honom också. Annars blir det väl trist. Eller hur hade han tänkt lösa sin kontakt med barnet? Om inte annat så kanske han upptäcker då att det inte är en picnic alla gånger att ta hand om ett barn. Vissa dagar är man helt slut... Då är det rätt skönt med någon som faktiskt gör i alla fall något hemma.

  • Anonym
    Äldre 20 Jan 19:00
    #4

    Det kanske är dags för din kille att prova vara hemma och du jobbar?

  • nexa79
    Äldre 20 Jan 21:16
    #5
    Min ståndpunkt i den här frågan är ganska så given:
    Det låter som att det här inte är ett förhållande mellan kvinna och man, utan mellan en mamma och hennes son. Mannen vill bli omhändertagen som när han var ung och bodde hemma, med all markservice fixad och klart. Det är inte okej i en kärleksrelation enligt mig.

    Att dela på ansvaret är inte bara självklart, det är också givande för alla inblandade. Dels får var och en känna att den behövs. Dels blir det lättare att få ungefär lika mycket fritid. Dels mår nog relationen bättre om man inte lastar över allting på en person.

    Jag har levt med en person av manligt kön som trodde att jag var hans morsa, inte hans flickvän. Jag gjorde allt. Men så var vi också rejält osams många gånger!
  • Äldre 20 Jan 21:27
    #6

    nej, du är inte ensam om att vilja bo med en annan vuxen i en relation! givetvis hjälps man åt med hushållsarbetet. millimeterrättvisa är inte så himla noga men att man plockar in i diskmaskinen, tar ett varv med dammsugaren om det ser jävligt ut, håller efter sina egna saker osv är ju absolut självklart o nödvändigt! min sambo sköter i princip allt tvättande, det är långt till tvättstugan och tungt nu på vintern om jag skall dit med ett barn dessutom, vi tar varannan nattning, turas om att laga mat... ja, han är en ansvarstagande vuxen helt enkelt. ibland är han jättetrött efter jobbet o då säger han det och då tar jag det mesta den dagen o ibland är jag jättetrött o då tar han det mesta.
    tror som de andra, han får vara pappaledig (absolut minst 3 månader!) o du får jobba så kanske det klickar till i huvudet o han fattar nåt

  • Äldre 20 Jan 21:37
    #7

    Jag märkte en liknande tendens med en f.d. sambo.

    Innan vi flyttade ihop, ja då var han nästintill pedant.
    Men när vi bodde under samma tak var det som om något i hans hjärna slog till och han såg Mig som "hemmets fixare" och blev besviken då jag inte gjorde saker som hans mamma brukade göra och gav mig ibland rent av käcka tips som att "mamma brukade kliva upp 5 på morgonen och dammsuga"...

    Jag vet inte varför, men vissa män verkar inte ens vara medvetna om dendär förändringen, eller så är det för att de får för sig att de bor "hos någon annan" istället för "Med någon annan". Jag misstänker iallafall att det var lite så för exet, för han gav mig i princip ensam bestämmanderätt över inredningen, vilket jag tyckte var kul först men kändes sådär lagom bra när jag insåg att han förväntade sig att jag skulle sköta allt underhåll också.
    Förutom när hans mamma skulle komma på besök, för då höll han minsann på dammsuga och plocka och fixa undan smutstvätten han lämnat på golvet...

  • Anonym (kvinn­a)
    Äldre 20 Jan 21:42
    #8

    Om du vill att det ska vara diskat så får du diska vill DU att det ska vara dammsuget så dammsug själv Vill du att all tvätt ska vara tvättad så tvätta då. Ni kanske har olika ögon för när det är smutsigt. Du kan inte tvinga någon bara för att du vill ha nått gjort.

  • Anonym (Arg) Trådstartaren
    Äldre 20 Jan 21:52
    #9
    Anonym (kvinna) skrev 2010-01-20 21:42:32 följande:
    Om du vill att det ska vara diskat så får du diska vill DU att det ska vara dammsuget så dammsug själv Vill du att all tvätt ska vara tvättad så tvätta då. Ni kanske har olika ögon för när det är smutsigt. Du kan inte tvinga någon bara för att du vill ha nått gjort.
    Oj, det var "ord & inga visor" i detta inlägg. Nej, men om han nu inte vill hjälpa till hemma, ska han heller inte skita ner!!!!
    Tvingar gör jag VERKLIGEN INTE, utan BER OM HJÄLP där har du skillnaden. Jag är också trött, precis som han.
  • Anonym (Arg) Trådstartaren
    Äldre 20 Jan 21:53
    #10

    Tack för alla andra inlägg.... jag kan verkligen känna igen mycket av de.
    Tack

  • Anonym (kvinn­a)
    Äldre 20 Jan 21:54
    #11
    Anonym (Arg) skrev 2010-01-20 21:52:30 följande:
    Oj, det var "ord & inga visor" i detta inlägg. Nej, men om han nu inte vill hjälpa till hemma, ska han heller inte skita ner!!!!Tvingar gör jag VERKLIGEN INTE, utan BER OM HJÄLP där har du skillnaden. Jag är också trött, precis som han.
    men strunta i disken o tvätten några dagar o vila. sitt i soffta framför tvn o njut
  • Anonym (duh)
    Äldre 20 Jan 21:56
    #12
    Anonym (kvinna) skrev 2010-01-20 21:42:32 följande:
    Om du vill att det ska vara diskat så får du diska vill DU att det ska vara dammsuget så dammsug själv Vill du att all tvätt ska vara tvättad så tvätta då. Ni kanske har olika ögon för när det är smutsigt. Du kan inte tvinga någon bara för att du vill ha nått gjort.
    Nä det är ju punkt ett, men om vi lämnar den väldigt basala argumentationsnivån så kanske vi kan konstatera att hans ovilja får konsekvenser för förhållandet. Och TS söker stöd för sin ståndpunkt at det är naturligt att dela på jobbet. Ytterst få människor har som hobby och nöje att städa, tvätta, laga vardagsmiddag, handla etc. Det hör till livet och det är inte frivilligt. Inte när man bor själv och inte när man bor med någon annan. Hur rent osv man vill ha kan ju alltid diskuteras och en kompromiss brukar vara bra, inte att den som vill/inte står ut gör och den andra skiter i att göra något.
  • Äldre 20 Jan 22:01
    #13

    Det konstiga är ju också att när de bor själva, då kan de minsann både laga mat, diska, städa och fixa.
    Men så fort det finns en annan vuxen i hemmet, ja då lyfter de inte ett finger för att det ska hållas rent.

    Att de helt plötsligt inte vill ha rena golv, tycker att smutstvätt hör hemma på golvet istället för i tvättkorgen och låter diskberget hopa sig bara för att de delar hemmet med någon annan köper jag inte.
    Då skulle de ha haft det lika stökigt och smutsigt redan Innan de blev sambo med någon.

    Har man däremot flyttat ihop med en person som inte har samma städtröskel som en själv är jag med på att man nog får dra det största lasset - men så är ju inte fallet alla gånger.

  • Anonym
    Äldre 20 Jan 22:05
    #14
    Anonym (kvinna) skrev 2010-01-20 21:42:32 följande:
    Om du vill att det ska vara diskat så får du diska vill DU att det ska vara dammsuget så dammsug själv Vill du att all tvätt ska vara tvättad så tvätta då. Ni kanske har olika ögon för när det är smutsigt. Du kan inte tvinga någon bara för att du vill ha nått gjort.
    VA?

    Och ditt svar ts, att du vill ha hjälp? Av din sambo, pappan till ditt barn...du vill att han ska hjälpa dig med hushållet? Hjälpa DIG?

    Ska ni inte hjälpas åt...?
    Båda två hjälper varandra, det är väl det ett förhållande bygger på? Alltså samarbete, respekt, fungerande kommunikation, kärlek osv...jag anser det i alla fall.

    Jag som kvinna anser inte att det är min plikt att laga mat, diska, tvätta, städa m.m. utan här i vårt samboskap utgår vi från en regel som lyder såhär: Vi båda ska ha lika mycket fritid/dag (givetvis inte millimeterrättvisa).

    Här hemma har min sambo (som inte lyfte ett finger i början av vårt förhållande) fått reda på att han måste diska, tvätta, laga mat, städa och allt annat som driver ett hushåll precis lika mycket som jag, och idag efter tre år är vi nästan helt jämställda och jobbar oss ditåt varje dag.

    Aldrig i livet att jag skulle gå med på att min sambo hjälper mig i hushållet, icke, vi sköter det båda två och detta var mycket viktigt för mig att han respekterade innan jag ens funderade på att skaffa barn med honom.

    Så jag tycker du ska ställa ett ultimatum, att han ska visa dig respekt innan ni flyttar ihop igen!
Svar på tråden Är det bara jag som kräver?