Sista gången jag fick se mitt barn....
Hej.
Idag var det sista gången jag fick se min älskade lilla Leon. Han var så fin. Vi dekorerade kistan med lite minnessaker.
Noel hade ritat teckningar , jag hade skrivit ett brev och vi lade i kort på oss som han fick med sig. En liten gosehund hade Noel valt ut och en snuttefilt. Stenarna och kottarna som Noel hade med sig första gången fick också följa med.
Allt blev så tomt och tungt efteråt. Jag griper efter små halmstrån till minnen av min son. Efter begravningen finns bara minnena kvar. Allt är bara tomt.
Jag saknar min lilla bäbis så. Det har gått 12 dagar det känns som ett år samtidigt som det var alldeles nyss jag fick beskedet om att han inte lever. Allt känns så orättvist.
Det hade aldrig behövt bli så här om någon hade lyssnat på mig.
Mamma till Leon och Noel.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-11-23 09:48
Hej.
Tack för era fina ord, kände att jag vill uppdatera inlägget och berätta lite om hur mitt liv ser ut nu.
Nu drygt ett och ett halvt år efter att Leon hastigt togs ifrån oss är jag gravid igen och ska förhoppningsvis få en liten pojke till i januari. Tiden som gått har varit fyllt med sorg och saknad efter ett barn som aldrig fick se dagen.
Andra mammor som också upplevt det mest fruktansvärda man kan uppleva, att förlora ett barn, har varit ett stort stöd för mig, men inget kan göra mig hel igen. En bit av mitt liv är borta för alltid.
Tack än en gång för att ni läst och kommenterat inlägget, för mig var det otroligt skönt och betydelsefullt att få läsa mina egna ord igen som skrevs mitt i den värsta chocken.
Mamma till Leon och Noel.