• Anonym (Rädd)

    2 förlossningen

    Hej.

    Är nu i 5 månaden av min andra graviditet.

    Min förra förlossning var fruktansvärd, jag kände mig kränkt och mådde väldigt dåligt länge efter detta. Tycker fortfarande att det är jobbigt då jag tänker på detta.
    Jag vet att de gjorde allt de skulle för att hjälpa min dotter, vilket jag är oerhört tacksam för. Men efterår var det ingen som ville prata med mig eller förklara. Jag fick känslan av att allt som hände var mitt fel och jag anklagade mig sjäkv länge för min dotters första jobbiga tid i livet.

    Nu är både jag och min sambo oroliga inför nästa förlossning, vi ska föda på Sundsvalls sjukhus... vet inte om du känner till det. Men min sambo vill inte följa med mig och jag vill inte åka själv.


    Jag läser din bok, väldigt bra. Men jag är så nervös så jag vet inte om jag kommer att klara av att slappna av under värkarna och jag vill absolut inte ha EDA...


    Hur ofta skulle du rekommendera att göra avslappningsövningarna? och är det några du spec kan rekommendera?


    Jag är så rädd, vår dotter höll på att dö är rädd att jag kommer att förlora kontrollen helt, jag vill vara med under förlossning förstå och få veta vad som händer.

  • Svar på tråden 2 förlossningen
  • Förlossningspedagogen

    Hej kära!
    Ja, det känns som om du har mycket att arbeta med - dels minnena från din tidigare förlossning, dels din/er träning inför nästa. Jag förstår på det du skriver att du känner känslor av skuld för det som hände men också ilska/ledsnad över personalens bristande bemötande. Att de inte berättade vad som hände och fick dig att känna dig skyldig.

    Det skulle kunna vara bra för dig att gå igenom din journal tillsammans med din barnmorska (det är bra om det var den som var med men det behöver inte vara det). Vad var det exakt som hände? Fanns det saker du hade kunnat göra? Vad var det värsta? Var det känslan av att inte veta vad som hände eller att du kanske kände dig ensam/övergiven? Jag vet att man kan känna sig helt övergiven även om rummet är fullt av folk, även om ens partner står vid ens sida. Det är inte alltid människor förstår hur fruktansvärt det kan upplevas...

    För att kunna fokusera din kommande förlossning behöver du bli komplett med din tidigare, den tar annars för mycket energi från dig. Tänk så här: om det som hände skulle hända igen, hur skulle du kunna göra eller vilket stöd skulle du behöva få för att må bättre och känna att du behåller kontrollen? Prata igenom det noggrant med din partner och din barnmorska. Den kan handla om allt från att du behöver fysisk beröring till mer information till exempel.

    När det gäller avslappningen är det bra att både träna fysisk avslappning och mental. Den fysiska avsloppningen kan du få otroligt hjälp av din partner med. Om du sitter/ligger och andas kan han säga "Slappna av i ansiktet, släpp ner axlarna, slappna av i armarna, händerna, benen osv" Märker du att man direkt får hjälp att göra just det - slappna av! Det kan vara den viktigaste uppgiften för din partner - att påminna om avslappningen och andas tillsammans med dig.

    Träna varje dag! Det spelar ingen roll att det är långt kvar. Ju mer man har i bagaget ju mer behöver man träna för att kunna slappna av, det är bara så det är. Så gilla läget och lägg upp en ambitiös träningsplan. Inför min tredje förlossning tränade jag varje dag från femte månaden och det var värt varenda minut! Träna hellre lite varje dag än mycket ibland. Träna både andning och avslappning och skriv och tänk på dina målbilder och drömmar. Jag vet inte om du vet det,men numera finns det ett träningsdvd som ett bra komplement till boken Innan du föder. Du kan köpa den på www.profylaxgruppen.com till exempel.

    Lycka till!

    Kram
    Anna

Svar på tråden 2 förlossningen