• ikn
    Äldre 19 Nov 12:13
    5239 visningar
    7 svar
    7
    5239

    Lögner. Svek = tillitsproblem. HJÄLP!

    Min pojkvän la upp den här tråden på ett annat forum, för att
    få hjälpsamma råd, jag lägger upp den här i hopp om bättre.

    Jag förstår om era reaktioner kommer vara något i stil med att han borde
    dumpa mig, att han borde gjort det för länge sen. men fallet är inte så nu. Jag har gjort otroligt många (för många) misstag och det finns ingenting jag mår så dåligt över som det här. Jag kan inte förstå mig själv hur jag någonsin kunnat gjort och betett mig på det här sättet mot någon jag faktiskt älskar. Men jag vill likaså han att vi på något sätt ska kunna rädda det här, ingen utav oss vill göra slut.. Och det är heller inte dom råd vi söker, utan vi söker råd om HUR vi kan göra för att detta ska fungera igen.. men framförallt, vad kan JAG göra?! jag själv förstår ju att det ligger hos mig, och jag är beredd på att göra det som krävs! men som sagt råd som att vi borde göra slut är inte vad vi söker..

    ----------------------------------------

    Bakgrund:
    I januari träffade jag henne, min bästa tjejvän. Jag blev störtförälskad.
    Vi hade pratat i några år men bara träffats 1 gång.
    Hon var den enda i livet jag litade fullt ut på.
    Jag var hos henne 3 dagar, sista dagen försökte jag få till det (vi hade strulat vilt sen dag 1), men hon vägrade..

    Senare får jag reda på att i princip alla hon legat/sugit av har hon gjort det första gången dom träffats, alla utom 1..
    Detta satte sig i min hjärna, ville hon inte ha mig?

    Händelser:

    I februari blev hon våldtagen på fyllan av en 40 åring (hon 18) vi båda blev helt förkrossade.. Jag blev ännu mer förstörd när hon fortsatte umgås/dricka med och en gång till och med sov över hos denne..
    Den kvällen hon sov över var jag helt nere, vi bråkade (hon försvarade situationen) och eftersom hon inte hade nån möjlighet att ta sig hem (det var mitt i skogen) så fick jag henne att LOVA att inte bli full.
    Det slutade med att hon vart as packad, senare lät vårat samtal såhär:

    jag: vilka är där?
    hon: det är jag, 2 tjejer och 3-4 killar.
    Jag: vad gör du?
    hon: jag får benmassage!
    Jag: jaha.... av vem då?
    Hon: av en... tjej..
    Jag: be henne säga hej högt då?
    Hon: nej men alltså.. hon e från polen, kan ingen svenska..

    Men hon var inte där 3 min innan..
    Hon ljög, den jag litade mest på, behandlade mig som en idiot...
    Jag var sårad, men reagerade vansinnigt på det här beteendet.
    Vi bodde i olika städer, så jag kunde inget göra heller..
    Vi löste det med att hon lovade att inte ljuga en gång till.

    Nån gång i mars, sa hon att hon skulle hem till en kille (som hon f.ö haft en crush på i över 1 år, innan hon träffade mig) och hade erkänt att han bara ringde när han ville ligga.
    Jag bad henne stanna hemma, och efter mycket om & men, lovade hon att göra det..
    Men, bara det att hon skulle dit sårade mig något enormt.

    Samma kväll, på facebook, ser jag den här konversationen mellan henne och en för mig okänd kille.

    Hon: flytta hit igen!.
    han: jag gör det, om du blir singel
    samt kommentarer på en av hans bilder:
    hon: du leker med dockor?
    Han: ja, du vore bästa dockan.

    Dagen efter bad jag henne säga "nej" till han, inte för att hon är "min" utan som mer..
    Om det var mig hon ville ha skulle väl ett nej vara självklart?
    Hon vägrade, och sa att jag inte kände han, han var inte seriös, enligt henne.
    Han mailade henne bl.a. Om att han ville träffas, att hon skulle åka till hans stad och stanna där i några dagar..
    Till mig sa hon att hon sa nej, varje gång..
    Jag hade mina misstankar..
    När hon var hemma hos mig, glömde hon logga ut en gång..
    Jag gjorde något jag aldrig skulle göra normalt sett, men jag gick in och läste..
    Hon hade inte alls svarat nej, ist var konversationen;

    han: jag saknar dig! Du måste komma hit i några dagar, bra idé va?
    Hon: heh, ja kanske det, tror inte ***** skulle bli så glad, men iaf!

    Jag behöll min vetskap för mig själv, frågade henne under en vecka, flera gånger;
    Jag: Sa du nej? Alltså N E J? Är du säker?
    Hon: Ja..? vad annars skulle jag sagt?
    Jag: kanske, eller nått sånt?
    Hon: nej, jag sa nej.

    Jag berättar sen att jag läst, och då hade hon "glömt" bort det, jag fick en utskällning för att jag "snokat", och att hon ändå "förlät" mig..
    Hon förklarade också att det hon menade var mer som ett "knappast" än ett "ja"
    Nu är min tillit för henne borta, särskillt eftersom hon vägrar avsluta sin kontakt med den här personen..

    Jag säger att om hon är oärlig en gång till, lämnar jag henne..

    Senare ska hon ut o supa med 2 tjejkompisar o 2 killar (som hade köpt ut åt henne)..

    Jag: snälla, sov inte över hos dom?
    Hon: jag lovar!

    Det slutar med att hon gör slut med mig på kvällen, då hon bestämt att en av killarna ska sova över hos henne, vilket jag inte accepterade.
    Hon var väldigt full.
    Efter det lovade hon att inget hände, men jag tvivlar..
    Jag börjar bli less, men jag förlåter henne igen..
    Jag börjar känna att jag inte litar alls på henne med andra killar.
    Jag frågade henne om en kille som hon ständigt "gillade" på Facebook, och som vi sett ute på stan, då släppte hon min hand o utbrast:
    där är han! Och fnissade loss med sin tjejkompis..

    Det var väl nån kändis tänkte jag..

    Jag: är du kär i han?
    Hon: nej äru dum eller? vi var ihop i lågstadiet, typ ettan.. inge mer!

    Ser sen en bild på bdb från -08 som oroar mig..
    Frågar henne om det o då kom hon på att hon var, och jag citerar: "döds kär i han" då.
    Efter mkt bråk, förlät jag henne, igen..
    Men det kändes som att hon helt enkelt ville hålla han hemlig för mig..

    Ett tag efter flyttade hem till mig, hon e arbetslös, så jag betalar allt, än så länge..

    En kväll skulle hon ut på tjejkväll med några tjejkompisar (5 st) och jag fick INTE följa med. Okej, Inge mer med det.. Men det var inte bara tjejer där..
    Igen kändes det som att hon bara inte ville att jag skulle veta, fick reda på detta via en av hennes kompisars status på Facebook..

    Senare när vi pratar om den killen hon var kär i förut,
    Jag: varför skulle du hem till han den kvällen? om du visste att han bara ringde för att ligga?
    hon: nej vi skulle bara prata, typ..
    jag: om vaddå?
    Hon: okej, jag sa bara så för att göra dig svartsjuk, för du hade inte varit det innan.. du behöver inte tro mig om du inte vill. jag förstår det isf
    Jag: har du fortfarande kontakt med han?
    Hon: nej, jag har inte hans nr.. och han har ingen dator, vad jag vet

    Det här tvivlar jag på..

    Jag frågade henne om hennes "crush".
    Hon har sagt innan att han var fett på, och bara drog trosorna åt sidan..

    Jag: hade ni kondom då?
    Hon: ja, såklart! jag vill inte ha barn!

    Senare efter några dagar kom jag att tänka på en grej, pga en annan tråd här.

    Jag: men du.. varför testade du dig efter han då, om du hade kondom?
    Hon: men sluta! vad spelar det för roll nu om jag hade kondom eller inte? Du försöker inte ens lita på mig!
    Jag: men hur hann han det om han bara drog trosorna åt sidan o körde in den?
    Hon: jag kommer inte ihåg..
    Jag: tänk efter då?
    Hon: okej, ja men det var alla gånger, utom 1. fråga mig inte varför.

    Här utbryter panik inom mig.. det tar slut mellan oss.
    Inte pga att hon inte hade kondom.. Men för att att hon ljög om det, för att det enligt henne "verkade bättre".

    Det hela känns så fel..

    Lögnerna sårar mig så enormt.. Jag tror att hon vid nått skede varit otrogen mot mig..
    Jag vet att hon inte skulle berätta det isf.
    Hur ska jag kunna lita på henne igen?
    Finns det något jag/vi kan göra för att rädda det här?
    Varje gång något händer, erkänner hon först när jag kommit på henne..
    Varför gör man så?

    Hon säger att hon älskar mig.. Men, jag vet inte.
    Varför skulle hon då göra såhär? Varför känns det som att jag inte betyder något alls för henne, jämfört med.. Egentligen vemsomhelst..
    Hon säger att hon gör vadsomhelst för att det ska funka..
    Men vad kan vi göra?

  • Svar på tråden Lögner. Svek = tillitsproblem. HJÄLP!
  • Jeanne­DArc
    Äldre 19 Nov 12:25
    #1

    Jag skulle nog säga att professionell hjälp via parterapi är mitt råd.. älskar du honom verkligen? Har du problem med missbruk? (kanske låter illa men det verkar som att många av dessa beteenden kommer i samband med grav fylla)

  • Anonym
    Äldre 19 Nov 12:31
    #2

    Det finns  2 saker som HON kan göra....vara ärlig och inte ha kontakt med killar som vill ha henne. Enkelt

  • Anonym (vera)
    Äldre 19 Nov 13:50
    #3

    Man allvarligt - mår DU bra över ditt beteende? Tycker du att det är adaptivt? Terapi kanske vore en bra grej?

  • ikn
    Äldre 19 Nov 13:57
    #4
    Anonym (vera) skrev 2010-11-19 13:50:29 följande:
    Man allvarligt - mår DU bra över ditt beteende? Tycker du att det är adaptivt? Terapi kanske vore en bra grej?
    Nej det gör jag ju såklart inte. nu vet jag inte vad adaptivt betyder så det kan jag inte svara på..
    jo jag har tänkt på det jag också.
  • Anonym (vera)
    Äldre 19 Nov 14:02
    #5
    ikn skrev 2010-11-19 13:57:52 följande:
    Nej det gör jag ju såklart inte. nu vet jag inte vad adaptivt betyder så det kan jag inte svara på..
    jo jag har tänkt på det jag också.
    Oki, förlåt. Adaptiv betyder anpassningsbar men med psykologisk synvinkel att man gör saker som gynnar en, som är bra. Men då har du svarat på det ändå.

    Du verkar leva väldigt destruktivt och mår inte bra av det själv, så terapi kan nog vara en god idé.
  • ikn
    Äldre 19 Nov 14:06
    #6
    JeanneDArc skrev 2010-11-19 12:25:08 följande:
    Jag skulle nog säga att professionell hjälp via parterapi är mitt råd.. älskar du honom verkligen? Har du problem med missbruk? (kanske låter illa men det verkar som att många av dessa beteenden kommer i samband med grav fylla)
    Jo, jag har faktiskt också tänkt på det här med parterapi men det verkade inte vara så populärt från hans håll som jag uppfattat det.. Och ja, jag älskar han otroligt mycket ! kanske jätte svårt att tro och förstå med tanke på det jag gjort men det gör jag verkligen.

    inte enligt mig själv kanske, men enligt andra (han) har jag väl något slags alkoholmissbruk..
  • Äldre 19 Nov 14:55
    #7

    Alkoholmissbruk eller inte, så behöver du få rätsida på om du vill ha detta beteende eller inte. 

    Det är upp till dig att bevisa för honom att han faktiskt kan lita på dig. För det första så måste en öppenhet fram mellan er. Han måste kunna lita på att du inte ljuger för honom, och om något mot förmodan skulle hända så måste han kunna lita på att du berättar det för honom. Han ska aldrig behöva gå runt och fundera på om hans förhållande med dig är en lögn. Om du inte lyckas/vill förändra ditt beteende på något annat sätt, så är detta ett måste för att ni ska kunna ha ett sunt förhållande. 

    Sedan är det upp till dig att inte utsätta dig för situationer som får dig att vilja ljuga eller dölja något. Ni kanske får börja med att prata om vilka "don't"s som finns för ert förhållande. Detta kan vara att dricka sig full när partnern inte är med, eller att ha kontakt med vissa personer som får den andre att reagera m.m. Om han vill säga nej till alla dina aktiviteter så är det upp till dig att vara i det förhållandet eller lämna det. Du ska inte behöva känna dig låst, men kanske att det finns vissa saker du gör som egentligen är onödiga och bara skapar lidande?

    Ni borde också se till att göra listan ren. Berätta för honom om allt som har hänt, som du inte har vågat berätta innan. Har du varit otrogen? Om du verkligen älskar honom, och gör allt för att få detta förhållandet att fungera, så är det dags att riva lite murar och ta bort säkerhetsbälten. Sedan får ni bearbeta det som eventuellt kommer fram. Det kan ta lång tid att acceptera och förlåta, men om ni vill leva tillsammans så är det det som måste hända. Förlåt både varandra och er själva allt som ni har gjort mot varandra.

    Kanske att du kan förstå att han känner sig osäker när du går ut och festar, men att han inte får följa med eller ens vet om det förrän han för höra det från annat håll. Gör inte misstaget att tro att du kan undanhålla något från honom, eller att något bara sårar eller förstör mer om han får veta. Tillit har inget med otrohet att göra - endast lögner kan skada tilliten. Och om man är osäker i ett förhållande så är man oerhört duktig på att hitta inkonsekventa handlingar eller motsägelser. Att du är rädd för att berätta saker (eftersom du i princip måste "kommas på" innan du berättar sanningen) ska inte den du älskar behöva lida för. Det är ditt problem, och du måste ta hand om det.

    Du är värd att leva i förhållande med någon som du älskar och kan lita på. Det är din kille också. Neka honom inte det.


    //MistressM
Svar på tråden Lögner. Svek = tillitsproblem. HJÄLP!