40+ som äntligen är gravida - igen

Ja det funkar här, timme för timme. Han gnäller ju och vill suga/bita på min hals ibland men han är lätt att distrahera tack och lov. Just nu verkar han klara det bättre än jag. Suck. Saknar amningen. Jättemycket. Jag trycker och masserar i duschen morgon och kväll. Vänster bröst värst. Men det går.

Trillade dit. Utan så värst mycket övertalning. Men bröstet var proppfullt och han var så trött och bedjande. Underbart att få amma en sista gång, och han var så lycklig. Somnade gott och tryggt. Farväl ljuva amning. Det var sista gången 

Hoppas det går bra för er med amningssorg och annat, låter lite mysigt även om jag förstår att det är jobbigt också förstås..
Här är det feber och lite visset... Valter har fått remiss till barnsjukhuset för motoriken men min kusin som är barnsjuksköterska är orolig att det är oupptäckt höftluxation, och är upprörd att vi inte blir kallade direkt på röntgen och till ortoped. Valter väger 13 kg nu, det är inte lätt heller när man är så tung, att vända sig men han är urstark, han borde kunna åla eller hasa sig fram. Om en dryg vecka flyttar vi.. Mitt i allt ska jag jobba. I början på juli ska jag till Almedalen och sen Göteborg i tre veckor. Nej, just nu längtar jag bara till vardagar och rutiner igen.

Min tappre son... han klagar väldigt lite, suger och slickar på min kropp så fort det finns en bar yta, men bara lite försiktigt och med bedjande blick. Så har det varit. Nu är det bättre, och jag som borde vara glad är ändå lite ledsen att livet för min gosse tycks gå vidare. Nätterna är ännu inte helt komplikationsfria och det har varit tufft för mig att somna honom om dagarna. Istället för bröstet har vi dansat tills han somnar, till han favorit Mando Dias tolkning av Gustav Frödings Strövtåg i Hembygden. Blir ju knappast mindre känslosamt med en sån truddelutt men han älskar den. Theo har ju envist ratat flaskmatning i alla former och vällingen kväljer honom. Vi har testat ersättning oxå, men förgäves... tills igår. Då prövade jag igen. Fick ett infall och hittade en liten paket med modersmjölkersättning, värmde och hällde på hans lilla vattenflaska. Och han drack! Vi låg mage mot mage precis som vid amning och han släppte mej inte med blicken för en sekund. Sedan somnade han. När han fick bröstet gjorde han ju alltid höga suckar av lyckorus och himlade med ögonen, skrattade och visade sån oerhörd tacksamhet och glädje att vi filmade honom flera gånger. Det lär jag inte få uppleva igen, men jag får vara nöjd med att han tar flaska. Det betyder ju att jag kan sova hos honom igen. Klämmer jag på brösten så finns där mjölk men det kommer inga strålar länge...

Varför grinar jag nu? Varför är det så jobbigt att skriva detta? Usch vad jag blir trött på mej själv  

Aaglars, hur går det för er? Alldeles utmärkt kan jag tro  

Jag gråter också och är ledsen över att amningen är över. Saknar det fruktansvärt mycket och är känslosam. Men Gustav klarar det numera jättebra och har istället blivit mer kramig och kelen. Förut var alt mys amning. Men nu är det en massa annat. Trots det saknar jag amningen...Aldrig mera amma...aldrig mera amma med Gustav...

Härligt med er dans, Lyckliga Lee .

Gustav somnar bredvid mig eller Daniel i sängen på kvällarna. Kan ta et tag, men det går utan skrik. På nätterna somnar han om fort med nappen.

KRam på dig Lee och alla er andra 

Hoppas ni har en fin midsommarhelg kram

SOMMARHÄLSNINGAR från Gustav och storebror Axel 

Så fina

Underbara bilder. En härlig tid nu att ha smått. Theo ute från morgon till kväll om han får välja. Sitter vid ytterdörren med sandalerna i handen redan i gryningen. Nu sover han bara en gång om dagen så det är enklare att vara ute dessutom. Hemma klättrar han på ALLT, så man måste vakta hela tiden. Tiden springer iväg och jag börjar förbereda mej mentalt på att börja jobba igen. Blandade känslor. Kram på er!