Anonym (Klädentusiatsten) skrev 2019-01-23 01:46:34 följande:
Jag tjänar väl en bit över medel och jag köper bara s.k märkeskläder, dock inget från Odd Molly eller Bondelid vilket är märken som jag inte alls tycker för snygga saker.
Skulle nog säga att jag per år snittar ungefär 2000kr/mån i klädinköp. Dock har jag haft en långsiktig strategi som bygger på att bygga upp en garderob som jag är nöjd med och sedan köper jag kompletteringsplagg till den. Har sean länge slutat att köpa plagg som jag inte känner är 100% rätt bara tex för att det är på rea. Detta då jag vet av egen erfarenhet att det inte kommer att användas.
Skulle nog beskriva min stil som preppy med egna inslag. Köper alldeles för mycket Ralph Lauren, Morris, Boss, Nudie och sådant men håller på att vidga vyerna och köpa andra märken. Vad gäller skjortor är för närvarande mitt favoritmärke Stenströms.
För mig är det en prioriteringsfråga, om skulle köpa ett plagg från HM vet jag att jag inte skulle vara nöjd med det, vilket skulle innebära att det inte användes, Jag satsar på en liten? (vet inte vad personer kallar liten) men funktionell garderob som faktiskt används.
Nu är ju tråden 7 år gammal men jag tycker att det stämde mycket förr. Nu känns det som även kvalitetsmärkena har dragit ned på kvaliteten så varorna håller inte lika länge men kostar lika mycket..
Köpte ett par vinterstövlar för 4000kr, de var de sämsta jag har köpt, jag har haft vinterstövlar från skopunkten som har haft bättre kvalitet! Stövlarna läckte och blev riktigt sunkiga efter tre månaders användning trots att jag skötte dem efter givna instruktioner.
Jag tycker inte att det är konstigt att man som arbetande vuxen individ har råd med dyrare kläder, dock undrar jag hur de har råd att klä sina barn i svindyra kläder, dotterns högstadieklass springer alla runt i ruskigt dyra märkeskläder, trots att man vet att ungens föräldrar är låginkomsttagare och att barnet inte har något extraarbete. Det undrar jag hur de har råd med?
