3-åring på dagis eller inte? Vem ska få som den vill?

Har HEN gått på dagis innan och vet HEN överhuvudtaget vad dagis/förskola är?

Tycker inte man räknar med en 3-årings röst som inte vet vad det innebär. Skulle säkert må bra av lite lekstunder och få möjlighet att träffa andra i samma ålder. Dom utvecklas ju massa på förskolan.

Håller man sin 3 åring hemma för sin egen skull anser jag att man är en stor egoist.   

Dagmamma, en grupp på 10 barn och 3 "fröknar".

Förstår inte varför man vill ha sina barn på förskolan om en förälder är hemma, litar man mer på att förskolan tar bättra hand om ens barn än den andra föräldern? Själv väntar jag barn nr 2 om ca 2.5 månad, dotten är då ca 1år och vi skulle aldrg sätta in henne på förskolan, här snålas det med föräldradagar för att vi ska kunna vara hemma med båda våra barn så länge det bara är möjligt.

Nej jag tycker inte det är positivt med vuxna som inte kan vara socialt tränade, men det är ju oberoende av dagis eller inte. Det var min poäng...

ja förskolan ser jag på det viset, för jag har jobbat på förskola, och massor av föräldrar tyckte barnen skulle aktiveras mer, ha sporter efter dagis, dom skulle resa, lek och bus efter dagis vissa folk har såna komplex så dom måste socialisera timmar efter timmar.

Även förskolor gör barnen överstimulerade mitt yngsta barn började dagis vid 4 års ålder. Och var så hyper efter, trots att hon varit ett lugnt barn innan... Nu när hon går i skolan, utan fritids! Så har hon fått tillbaka sitt lugn. Hon upplevde dagis som stressigt, fick tinituss, samt var sjuk ofta. Vet inte hur det ska vara en positiv upplevelse och så överdrivet gloriferad..

mycket socialt lär man sig hemifrån? Utan öppna förskolan dagis eller överstimulering. Man lär barnet vänta på sin tur, samarbeta, vänskap, kärlek, trygghet, lite på någon. Lycka, omvårdnad, samspel,osv En förälder kan ge väldigt mcyket grundläggande sen kan skolan lära resten

Det är väl mer logiskt att fundera över hur man känner i familjen och vad barnet själv känner (ja barnets röst är viktig från den stund barnet kan börja uttrycka sig själv!) än att fundera över vad man kanske borde, vad som är den svenska normen (Sverige är förresten en liten prick på planeten) eller vad alla bekanta gör. Låt din treåring välja själv! Klart hon/han ska få vara hemma! Min son ska minsann va hemma lääänge. Han blir två till hösten o får ett syskon till jul. Så är vi hemma alla tre. Det är minst lika bra för barn att vara hemma länge som att börja på dagis (och alla politiskt korrekta skrek av fasa). kram på dig!

Då får du formulera dig bättre, din fråga i ts lyder nämligen: "Vem ska få som den vill? Ska hen få vara hemma eller inte?".

yees!

En treåring kanske inte förstår allt, och kan inte bestämma allt så klart. Men på frågan: "Vara med mamma och pappa?" Eller "Vara där mamma och pappa inte är" Det fattar till och med mindre barn. Jag vill ge mina barn obegränsad närhet. Det är mitt beslut och mitt sätt att se på saken. Jag är inte så säker på att lite prima pedagogik och ett gäng andra barn i exakt samma ålder väger upp avsaknaden av föräldrarnas närhet.

Nu är det inte alla som har bara ett år mellan barnen och en tre-åring har lite andra behov än vad en ett-åring har.

Det är superbra att vara hemma om man kan, men det finns saker som man inte som mamma kan lära sina barn, hur gärna man vill. Till exempel:
- Hur man beter sig socialt med jämnåriga och andra barn i grupp.
- Känna tillit till andra vuxna.
- Pedagogisk verksamhet med experiment och pyssel.         

fast det handlar ju inte bara om att ta hand om ett barn. det handlar om barnets möjligheter till socialt umgänge och lära sig fungera i grupp etc. något som ts inledningsvis beskriver att de inte gör eftersom alla andra barn går på dagis. 

när man kommer upp i tre-årsåldern så finns ju lite andra behov än enbart mat och blöjbyte