• debbie85

    Första barnet - BF januari 2014

    Hej och välkommen!

    Detta är en tråd för oss som är gravida med första barnet och som vill dela med sig om tankar och känslor.

    Själv fick jag nyss plus (torsdags 130425) på grav-testet och har räknat ut BF 140104. Spännande!


    28-årig Sthlmstjej bosatt i Skåne som planerar sitt första barn tillsammans med fästman.
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-05-24 11:22
    Det här är en tråd för våra bilder (magar, ultraljud, inhandlade prylar eller vad vi vill) "Första barnet - BF Januari 2014 BILDTRÅD": www.familjeliv.se/Forum-2-293/m69869696.html

    Här är en egen tråd för BF-listan "Första barnet - BF januari 2014 - BF-lista": www.familjeliv.se/Forum-2-293/m70004356.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-06-18 22:12
    P g a att det blivit något fel på vår bildtråd i dagarna så har det nu skapats en ny: www.familjeliv.se/Forum-2-293/m70243614.html
  • Svar på tråden Första barnet - BF januari 2014
  • Lillisen
    mariafii skrev 2013-06-06 07:28:35 följande:
    Jag lyfter tungt på mitt jobb och får nog göra det tills jag säger stopp. Men en av mina kollegor körde på storgravid i mitt jobb och klarade det så vi får väl se. Men alla är ju olika och man ska känna efter vad man själv orkar men så farligt tror jag inte att det är.

    Igår var jag super trött och nu har jag börjat gå upp 2 gånger under natten för att kissa. Och ständigt hungrig vilket är jobbigt för då är jag sugen på mat inte frukt. Jag kommer ju bli en flodhäst och jag som skulle gå upp lite bara :P 



    Haha, jag känner likadant. Skulle vara lika noga med maten som innan jag blev gravid men när man mår illa titt som tätt och sen äntligen blir sugen på något då är det inte alltid det nyttigaste som slinker ner ;) Nojar lite nu över att jag har gått upp ett par kilo.
  • debbie85
    FaN skrev 2013-06-04 11:26:13 följande:

    Jag såg det också. Kul! Var i Kristianstad bor du om man får fråga? Hittat någon bra MVC? Jag har bokat in oss på Rixen Ständer, men funderar readn nu på att byta till Caprio om det inte klickar på första mötet nästa vecka, har inte fått någon vidare förtroende för dem när jag pratat med dem på telefon...

    Jag är fortfarande rätt avvaktande till det hela, Sambon är överlycklig och vill skrika ut till hela världen att vi ska få barn medans jag vill hålla det för oss själva. Vi har beslutat att min far är den första som ska få reda på det och vi planerar att berätta det imorgon. Detta framförallt för att det underlättar det dagliga livet. Min far är nämligen även min chef och vi träffas rätt mycket på kvällar och helger för att han hjälper oss renovera vår gård. 

    Det jag har märkt nu är att eftersom jag inte känner att hela den här graviditeten är verklig (är det någon som förstår vad jag menar när jag säger så) och vill hålla det tyst och sambon vill berätta för alla så ställer det till det lite ibland. Han är galet försående och lyssnar på alla mina känslor och tankar, men här om kvällen när vi konstaterade att det snart är midsommar och vi då ska på midsommarfest med hans vänner blev han lite sur. Jag menade att vi kan väl mörka eller så säger vi helt enkels bara att jag inte dricker något idag (inget ovanligt, jag är ofta med på fester när jag inte rör alkohol). Hans reaktion va då: "Vad vill du? Vänta att berätta tills du är i nionde månaden eller?" lite smått irriterad. (förmodligen övertrött) Jag menade bara att jag kommer att vara i vecak 11, vi är inte kommer bli inskrivna på MVC förren tre veckor senare tyckte jag att vi kunde smussla lite till, man vet ju aldrig. Jag kanske inbillar mig allt ihopa och där inte alls är någon liten parasit i livmodern... 
    Jag bor i en by öster om Kristianstad och har barnmorskemottagningen där. (Vill inte avslöja exakt var eftersom det är en relativt liten by. Glad) Den barnmorskemottagningen verkar ok men den stänger nu över sommaren så då ska min barnmorska flytta in till Kristianstad så då får vi åka dit istället. Vet dock inte vilken mottagning dom flyttar in till då. Min barnmorska verkar snäll men lite präktig och besserwisser tyvärr. Jag hoppas att hon vid nästa träff (inskrivningen) lyssnar lite mer och pratar lite mindre. Tungan ute

    Tycker att din sambo får tona ner sin lycka lite grann. Om du inte vill berätta så måste han ju respektera det. Det är ju inte vanligt att man berättar innan vecka 12 har passerat eftersom man inte vill berätta för alla ifall man får missfall. 

    Han får försöka vänta in dig. Tror att ju mer påstridig han är desto svårare kommer det vara för dig att hitta lugnet och lyckan i graviditeten.

    Det låter som att ni har det tufft med att jobba heltid och sen renovera hela kvällarna?! Vi bor i ett helt nybyggt hus men håller på med utvändig målning och ska bygga garage på vår semester. Jag drömmer mardrömmar om hur vi ska orka med det även om min sambo säger att jag inte behöver hjälpa till i bygget.

    Jag har också lite svårt att förstå att graviditeten är verklig. Det känns som att jag måste få se bebisen på ultraljud för att verkligen förstå. 
    28-årig Sthlmstjej bosatt i Skåne som väntar sitt första barn tillsammans med fästman. BF 140103. <3
  • LitenKnodd

    Fy vilken dag... Gick upp tidigt i morse, vi gick en promenad till sjön som vi bor vid. Hunden fick bada och vi tjötade rent allmänt.. Plötsligt utan förvarning kände jag yrsel, kallsvettningar, illamående och magen kollapsade. Försökte ta mig hem utan att svimma på vägen, dom andra tog båten. Hemma kollapsade jag och har legat resten av dagen...
    Jag avskyr(!) blodtrycksfall!!!!

  • Seglarinnan

    Blixtlås - jag har mått väldigt dåligt med illamående som gjort det helt omöjligt att jobba och svåååårt att äta. Jag är nu i slutet av v. 10 och sedan tre dagar tillbaka har det faktiskt börjat dämpa sig så mycket att jag kunde fira nationaldagen med vänner idag - något som för ett para dagar sedan varit heeeeelt omöjligt. Så det kan vända fort  - hoppas verkligen att det gör det för dig med, snart!

    Mariafii + Lillisen - här har ni en till som äter precis vad hon vill och det är INTE den supersunda kost jag gick på innan jag blev gravid och fram till v.4.... Blir glad bara jag kan äta - och det måste jag göra vARJE timme - annars tar illamåendet över. Har inte heller gått upp mer än ngt kilo men har en rejält uppsvullen mage Så ni är inte ensamma!

    Kram till alla! 


    34 år, bor i Stockholm och väntar första barnet till 5 jan 2014
  • Cecilia13

    Skönt att höra att det är fler som inte kan förstå att det är sant. Jag har bokat tid på MVC nu, men det kändes som jag ljög för henne... Vadå att jag skulle vara gravid det kan väl inte vara sant?! Visst blir riktigt hungrig om jag inte ätit på ett par timmar, mår lite illa ibland, har molvärk då och då plus att brösten är stora och ömma, men jag kan ändå inte riktigt fatta. Graviditetstesten ligger sparade och jag måste bara titta på dem lite då och då (tyvärr börjar plussen blekna bort alltmer). Kanske att det blir mer verkligt efter besöket på onsdag, men på riktigt blir det nog först när man varit på ultraljud och sett vad som döljer sig i magen.

  • mariafii
    Lillisen skrev 2013-06-06 10:09:28 följande:
    Haha, jag känner likadant. Skulle vara lika noga med maten som innan jag blev gravid men när man mår illa titt som tätt och sen äntligen blir sugen på något då är det inte alltid det nyttigaste som slinker ner ;) Nojar lite nu över att jag har gått upp ett par kilo.

    Ja tröttheten gör mig sugen på onyttigt :( Idag på jobbet fick jag rosa på pappret och höll på att dö. Men har inte kommit något mer och var bara en mini fläck och har inte ont så jag hoppas det inte var någon fara
  • Proppen

    Idag har jag börjat jobba (pluggar annars) och hjälp vad jag känt i min mage! Vet inte om det är för att jag e van och sitta så still och inte träna och nu så har jag alltså ett butiksjobb så jag har ju flängt runt och stått upp hela dagen. I slutet gjorde det ganska ont så då fick jag stanna upp och stå still då och då och andas lite. Nästa vecka ska vi flytta hela butiken till ny lokal så jag är lite nervös över att jag ska få ont av för tungt arbete.. kanske måste berätta för chefen isf så hon inte tror jag e lat om jag tar pauser.. :/

    Inga fler blödningar sen i förrgår så det verkar lugnt! Mariafii; det är säkert bara dina slemhinnor som gav ifrån sig en droppe för att de är torra. Och bli då inte rädd om det blöder lite vid sex! Min barnmorska tror det var det som hände mig!
    :)

  • Blixtlås

    Seglarinnan: hoppas verkligen det avtar frö mig med snart! Går in i v11 imorgon så det är ju fortfarande mycket som händer i kroppen, tror nog att en del av illamåendet beror på det med så hoppas det lägger sig allafall efter v12 :-/.
    Skönt att du slipper ditt nu allafall :). När började du må illa? Mitt började redan innan jag plussade men har som sagt accelererat de senaste veckorna

  • Proppen
    Cecilia13 skrev 2013-06-06 20:00:42 följande:
    Skönt att höra att det är fler som inte kan förstå att det är sant. Jag har bokat tid på MVC nu, men det kändes som jag ljög för henne... Vadå att jag skulle vara gravid det kan väl inte vara sant?! Visst blir riktigt hungrig om jag inte ätit på ett par timmar, mår lite illa ibland, har molvärk då och då plus att brösten är stora och ömma, men jag kan ändå inte riktigt fatta. Graviditetstesten ligger sparade och jag måste bara titta på dem lite då och då (tyvärr börjar plussen blekna bort alltmer). Kanske att det blir mer verkligt efter besöket på onsdag, men på riktigt blir det nog först när man varit på ultraljud och sett vad som döljer sig i magen.
    Var på hälsosamtal i förrgår och barnmorskan sa grattis och frågade "är det första barnet?" Då kände vi: vaddå barn?! Ska vi ha barn? Det är ju inte säkert att det ens är ett litet frö därinne! Kändes väldigt konstigt att hon sa så när allt fortfarande känns så abstrakt :) hahaa
  • Seglarinnan

    Blixtlås - det började vecka 5/6 för mig och blev snabbt väldigt kraftigt. Jag är fortfarande illamående nästan hela tiden men det håller sig otroligt nog lite i bakgrunden nu. De flesta blir ju tydligen av med sitt illamående efter vecka 12 - 15... mitt var så starkt för bara ett par dagar sen att jag aldrig trodde det skulle sluta! I början när det var som värst kunde jag inte lämna sängen - för ett av många toabesök på natten - utan att bli spyfärdig. Provade att äta innan jag reste mig utan resultat. Har även provat vitamin b6 men tror inte att det hjälpt mig.

    Det som faktiskt har effekt är Lergigan comp - fick det utskrivet av läkare för illamåendet som nästan gjorde mig tokig ett tag. Vill helst inte äta mediciner med liten i magen men beslöt mig för att lita på vården i det här fallet. Jag tar 3 tabletter/ dag men hoppas kunna sluta helt snart.

    Kan du jobba med ditt illamående?


    34 år, bor i Stockholm och väntar första barnet till 5 jan 2014
Svar på tråden Första barnet - BF januari 2014