Allinrep skrev 2013-12-07 20:11:30 följande:
Jag sjunger nästan dagligen för mig själv, för katterna och för bebisen, och om jag börjar sjunga när jag är på negativt humör (ledsen, arg, osv) så mår jag lite bättre. Vet inte om man kommer orka mellan värkarna, men det märker vi.
Vi är lite paranoida om statligt missbruk av känslig information så det känns obekvämt att vårt barn (eller jag) ska finnas med i ett DNA-register mot sin vilja. Man behöver inte vara en dålig människa för att råka ut för hemskheter. Tillfälliga register kan vara okej så därför vill vi i alla fall få frågan så att vi kan samtycka till vissa saker.
Om de hinner läsa mitt brev så ser de ju att jag skulle vilja att de talar om kön och inte frågar om namn, så då känns det bra att ha skrivit det :) Förstår också att det är ett brev av önskemål snarare än krav så om det blir annorlunda är det okej.
Ok. Då förstår jag. Hoppas du mår så pass bra att du vill sjunga lite under förlossningen!
Det finns ju faktiskt dom som mellan dom smärtsamma värkarna kan skratta och skämta en hel del.
Natalie87 skrev 2013-12-07 21:04:47 följande:
Oj, det var ett väldigt långt och detaljerat förlossningsbrev. Tror det blir väldigt svårt för alla barnmorskor att hinna läsa och komma ihåg allt det där. Jag fick tipset om kort, koncist, helst punkterat och endast det nödvändigaste. Måste verkligen personalen veta vad ni jobbar med t.ex?
Avnavlingsprocessen känns extremt komplicerad också :P Hur ska dem komma ihåg allt det där? :P
Vad är Syntocinom och Misoprostol? Är Misoprostol samma som Cytotec?
Jag tog bort avnavlings-beskrivningen och la den vid sidan om. Då blev det lite kortare.
Men enligt min barnmorska är det inte säkert att dom har avnavling på det sättet som vi önskar så då får vi försöka förmedla hur vi vill ha det. Vi har med våra yrken/erfarenheter för att dom ska veta att vi inte är nybörjare på medicinska/förlossnings-termer. Syntocinon = Syntetiskt/kemiskt oxytocin = Det hormonet som stimulerar värkar/livmodersammandragningar. Misoprostol = Cytotec
youandme skrev 2013-12-07 22:27:18 följande:
Jag har skrivit ett förlossningsbrev... Fast det är mer som en punktlist med typ det allra viktigaste och är ungefär en halv A4 långt.
Frågade min barnmorska om barnmorskorna på förlossningen verkligen läser förlossningsbreven och hennes svar var i stil med: om dom har väldigt mycket tid över, vilket dom sällan har, så läser dom det nog.
Men då tänker jag att min sambo kan ha brevet som en påminnelse i hur han kan föra min talan så bra som möjligt.
Allinrep skrev 2013-12-07 22:42:56 följande:
Jag vet inte om de ens kommer läsa mitt brev, men det var skönt för mig själv att få förbereda på det sättet ändå. Jag tror att min bm kommer skriva ner det viktigaste i journalen och då känns det bra att jag redan har koll på vad jag vill. Egentligen har jag dessutom skrivit ännu mer än mitt brev, men resten är inför ett samtal med min sambo så att vi kan komma överens om vad jag kan förvänta mig av honom och hur han ska tolka mig när jag kanske inte har tid att kommunicera som vanligt..
Midsommarflickan skrev 2013-12-08 07:59:20 följande:
[quote=71888245][quote-nick]Natalie87 skrev 2013-12-07 21:04:47 följande:[/quote-nick][/quote]Yrken känns relevanta i det här fallet då det sätter ribban för vilken detaljnivå man pratar och vilka termer man använder. Kan nog vara skönt för personalen att veta att de hanterar en kollega i princip..Mina läkare har alltid anpassat sig efter mina kunskaper i medicinsk biokemi tex när vi diskuterat mina reuma-behandlingar. Annars får jag nog tyvärr hålla med att jag tror att det kan bli svårt för personalen (alla har vi nog läst om deras stressiga tillvaro) att hinna sätta sig in i annat än mycket kortfattade texter...
goaround skrev 2013-12-08 14:15:41 följande:
Jag har också jobbat på förlossningen och jag VET att det inte alls många som hinner läsa förlossningsbreven, speciellt inte om det är så långt som de flesta av er här på FL har skrivit.
Det räcker med punktlista och max 100 bokstäver.
Men jag förstår er samtidigt att det kan kännas skönt att ha något nedskrivet, mitt tips är då mer punktform så att ifall barnmorskan hinner läsa kan få en snabb överblick, ett helt A4 papper med text är ingen hit.
Det bästa är ändå muntlig kommunikation vilket givetvis är svårt när man har värkar, men mellan värkarna kan man faktiskt prata lite.
Mitt tips är att inte oroa er så mycket, det blir som det blir och ju mindre förväntningar desto mindre besvikelser ifall det inte blev som ni hade tänkt. :)
På den förlossningen som jag arbetade, Danderyds sjukhus i Stockholm, som är norra Europas största, så läste barnmorskorna förlossningsbreven även om vi alltid hade mycket att göra. Visst, kommer kvinnan in och krystar på hallmattan så hinner man såklart inte men annars brukar det finnas tid till det. Det är ju viktigt att man ska kunna få det som man vill ha det. Sen kan man ju berätta hur man vill ha det också.
