vaginal vs kejsarsnitt kluven som fan

En läkarstudent kan minst lika mycket som sjuk- och undersköterskorna som är de vanligaste. Det blir ett extra stöd. Jag skulle gissa du kan byta 2-4 gånger sen lär du få vänta på skiftsbyte.

Hej! Födde min son i somras med akutsnitt efter 21 timmar på förlossningen och de sista 8 i nästan vidöppet läge med en bebis som inte kunde komma ut. Snittet gick jättebra, smärtan var inte alls besvärlig efterå. Jag var uppe och gick och skötte om bebisen och mig själv utan problem bara några timmar efteråt. Åkte hem efter 3dagar och det var inga problem. Läkte fint och ärret syns knappt och känns inget alls. Lycka till med vad det än blir!

Jag har precis fått världens sötaste pojke (jag vet, jag är partisk )
Inför förlossningen var jag väldigt rädd för vad som skulle ske då jag har ett stort kontrollbehov. Det visade sig att jag inte riktigt kunde få full kontroll då jag fick bli igångsatt lite tidigare pga en smärre komplikation.
Det var aldrig akut och jag hade värkar men antagligen inte de starkaste. Trots detta öppnade jag mig inte tillräckligt och till slut så tog vi beslutet om snitt. Kejsarsnitt var jag mest rädd för men jag blev väl omhändertagen om operationsteamet och det var inte alls så läskigt som jag hade trott.
Däremot så har det tagit mig lite tid att komma på benen igen. Min underbara sambo fick ta hand om barnet de första dagarna för jag hade väldigt ont.

Jag tänker så här till nästa barn. Jag vill helst föda vaginalt trots allt för att det tar väldigt lång tid att komma tillbaka efter snitt. Får inte lyfta något annat än barnet på två månader etc. Däremot är jag inte rädd om det visar sig bli ett ks igen. Vi klarar av mer än vi tror :)

Tack för allas svar det har hjälpt mig en bit på traven iaf.

Idag träffade jag läkaren , första läkaren som jag verkligen tyckte bra om. Han lyssnade och förstod hur jag kände kring mina rädslor och tilliten till vården. Han berättade lite om riskerna kring båda förlossningarna då jag ställde en massa frågor

Han satte mig på ett snittkontrakt iaf så nu känner jag mig lugnare. Vill försöka prova en vanlig förlossning men blir situationen ohanterlig oav orsak så känns det skönt och veta att det finns ett annat alternativ som redan är godkänt.

Ska träffa han igen i mitten av jan och dokumentera allt i journalen.

Hej! Vad bra att du träffade ngn du fick förtroende för! Jag jobbar själv som läkare ( inte gyn) och har varit fruktansvärt förlossningsrädd inför nr 2. Detta pga långdragen förlossning och hemsk bm. Själv är jag mesig som patient och vill inte köra ut ngn, står snällt ut med det mesta. Förlossning nr 2 var också vaginal men hade snittkontrakt. Bra lösning för mig som i min läkarsjäl absolut trodde att vaginalt var det säkraste för oss men som mamma var livrädd. Snitt blev det inte en tanke på, allt gick toppenbra. Inför nr 3 var jag rädd men mindre och ville inte prata m Aurora. Litet dumt kanske. Allt gick bra och hade snäll men ngt ofokuserad bm. Funkade sådär, mådde dåligt i början, sedan ok. Väntar nu nr 4! Vill absolut inte snittas men tror på ett Aurorabesök. De brukar bli mer lyhörda då. Kort sagt: I en hel grupp med friska förstföderskor är det säkrare med vaginalt. Det är ingen enskild dr som tjänar ekonomiskt på att föreslå det ena eller andra. Sedan kan man ju aldrig garantera att inte just du råkar ut för en komplikation av vaginal förlossning som du sluppit med snitt. Jag tyckte det var en bra kompromiss med snittkontrakt. Jag kände att är jag nu medicinskt skolad och vet att den statistiska risken för mig och mitt barn (friska) är högre vid ett snitt och så får jag eller barnet en snittkomplikation så får jag svårt att försvara det inför mig själv. Sedan är det ju tur att det inte blev snitt om man nu får för sig att skaffa fyra barn. 3-4 snitt är INTE att rekomendera. Ang läkarstud: De förlöser absolut inte själva. De kan massa teori och är oftast snart färdiga läk men går med bm några förlossningar för att lära sig grunden. Har man en läkarstudent med är den utöver ordinarie personal och man kan som bonus räkna med att deras lärare är en erfaren bm. Vill man ändå inte ha dem med har man rätt att säga det. Ibland kan det även vara en ST-läkare som förlöser. De är färdigutbildade läkare, har därefter gjort AT och fått legitimation, dvs sammanlagt nästan 7, 5 års utbildning och håller på att vidareutbilda sig till specialister på gyn. I början går de med bm, sedan mer själva. Inget att oroa sig för alltså. Stort lycka till!