• Äldre 14 Aug 00:05
    4968 visningar
    9 svar
    9
    4968

    Adoptera äldre barn = elakt?

    Hej!

    Jag har tänkt lite på adoption och allt som är runt om det. Jag såg nyss en video som handlade om ett polskt barnhem samt om barnens vardag. Det fanns en del äldre barn där och de var då också "adoptersbara" och jag undrar vad ni tycker om att adoptera ett äldre barn?


    Är det verkligen rättvist att adoptera ett äldre barn, ta den från sitt land, från sitt språk, från sina vänner och förvänta sig att barnet ska vara lyckligt i ett okänt land? Jag har alltid trott att det är "bättre" att adoptera ett äldre barn eftersom det är så få som faktiskt vill det. Men är det verkligen snällt mot barnet att göra det?

    Vad tycker ni? Är det "bättre" att adoptera ett äldre barn eller skänka pengar till barnhemmet så alla barnen får det bättre? Är det "bättre" att adoptera ett äldre eller yngre barn?

  • Svar på tråden Adoptera äldre barn = elakt?
  • Anonym (tveks­am)
    Äldre 14 Aug 00:13
    #1

    Ut ett anknytningspsykologiskt perspektiv är det absolut bättre att adoptera små barn, eller i vart fall yngre än 3 år, eftersom barns förmåga att knyta an i en ny familj rent generellt minskar därefter. Men även äldre barn än tre behöver en föräldrar som ger dem kärlek, omsorg och skydd ....

  • Äldre 14 Aug 00:25
    #2

    Jag tror inte att det är något dumt alls att göra, jag tror faktiskt att stora barn som lever på det sättet att de kan bli adopterade till andra länder inte vill något hellre än att få en egen mamma och pappa (eller mamma eller pappa).
    de har det nog ganska dåligt i sina länder och de är nog ganska ensamma och skulle må bra av att få en vuxen som älskar dem och värnar om dem, så nej jag tror inte att det är ett dugg elakt faktiskt.

    Visst finns det säkert en del problem med det du tar upp men samtidigt är fördelarna så mycket större och man kan alltid förklara för barnet att man faktiskt kan hålla kontakt med sitt gamla land och säkert med de vänner barnet hade där med tanke på internet tex.
    Man kan låta barnet ha kvar sin identitet och lyssna på barnet vad den känner är viktigt att få ha kvar i sitt liv i från sitt gamla land.

    Det är så jag tror om det i vilket fall

  • Äldre 14 Aug 03:44
    #3

    Men tror ni inte barnet typ ålder 12 och upp har det bättre på barnhemmet om man skänker pengar istället för att ta barnet till ett nytt land?

  • Äldre 14 Aug 08:21
    #4

    Problematiskt med anknytning, språk och ny kultur/nytt land, ja. Men gör själv tankeexperimentet att leva ytterligare 6 år (för en 12-åring) i en institutionsmiljö liknande ett sjukhus eller fängelse jämfört med att leva i en hemmiljö och en familj.

    Barnhem i de flesta länder är ganska torftiga ställen som absolut inte kan ge den stimulans ett bar behöver, och knappast någon känslomässig återkoppling. Det handlar om förvaring - mat, säng, tak över huvudet, kanske någon leksak - men inte så mycket mer än så i de flesta fall. Bättre än att sova på gatan, men inte en miljö de flesta förknippar med en bra uppväxt för ett barn.

  • Äldre 14 Aug 10:55
    #5
    annaba skrev 2014-08-14 08:21:57 följande:

    Problematiskt med anknytning, språk och ny kultur/nytt land, ja. Men gör själv tankeexperimentet att leva ytterligare 6 år (för en 12-åring) i en institutionsmiljö liknande ett sjukhus eller fängelse jämfört med att leva i en hemmiljö och en familj.

    Barnhem i de flesta länder är ganska torftiga ställen som absolut inte kan ge den stimulans ett bar behöver, och knappast någon känslomässig återkoppling. Det handlar om förvaring - mat, säng, tak över huvudet, kanske någon leksak - men inte så mycket mer än så i de flesta fall. Bättre än att sova på gatan, men inte en miljö de flesta förknippar med en bra uppväxt för ett barn.


    Och vid 18-års ålder är det slut med barnhemmet och då får ungdomen klara sig själv, utan stöd från en familj.

    Vår dotter var 7 år när vi adopterade henne från Polen. Hon var mycket tydlig med att hon ville ha en ny mamma och pappa och flytta "hem till Sverige" "domu do Szwecji" som hon sa.

    Sen är jag tveksam till om så gamla barn som 12 år verkligen adopteras bort i Polen. Vi fick veta att övre gränsen var 8 år och att vår dotter riskerade att bli utan familj eftersom hon närmade sig den åldern.

    Som svar på din fråga: Det bästa är om inget barn behöver adopteras bort. När det ändå är så är det så klart bäst att det sker när barnet är litet. Om barnet blir föräldrarlöst sent så är det ändå bättre att få en ny familj än att växa upp på barnhem, som är en skyddad värld och på samma gång en tuff miljö. Vår dotter hade aldrig åkt rulltrappa men visste precis hur man la beslag på leksaker så att inga andra barn kunde ta dem Flört

    Så Nej det är inte elakt att adoptera ett äldre barn när det förfärliga att förlora sin familj redan har hänt.
  • Anonym (-)
    Äldre 14 Aug 14:06
    #6

    När vi åkte och besökte ett barnhem i Ryssland, där det bodde flest barn i åldrarna 7-16 år, så talade vi med några av barnen och frågade hur de själva ställde sig till adoption. Samtliga utom en sa att de väldigt gärna ville komma ifrån barnhemmet - gärna till ett rikare land. Den ende som sa att han inte ville, var en 16-årig pojke som inte ville lämna Ryssland pga att han hade en flickvän i skolan han gick på.

    Mitt tips är att faktiskt tala med barnen - dvs att åka till barnhemmet innan man fått barnbesked om ett specifikt barn.

  • Anonym (-)
    Äldre 14 Aug 14:14
    #7

    YOUTUBE: Sök på "Russian orphanage", eller skriv in denna text: "/16+/ In the Russian orphanage chidren were severely beaten 16.05.2013".

    OBS! Känsliga tittare varnas!!!

  • Äldre 14 Aug 23:33
    #8
    Juno skrev 2014-08-14 10:55:07 följande:
    Och vid 18-års ålder är det slut med barnhemmet och då får ungdomen klara sig själv, utan stöd från en familj.

    Vår dotter var 7 år när vi adopterade henne från Polen. Hon var mycket tydlig med att hon ville ha en ny mamma och pappa och flytta "hem till Sverige" "domu do Szwecji" som hon sa.

    Sen är jag tveksam till om så gamla barn som 12 år verkligen adopteras bort i Polen. Vi fick veta att övre gränsen var 8 år och att vår dotter riskerade att bli utan familj eftersom hon närmade sig den åldern.

    Som svar på din fråga: Det bästa är om inget barn behöver adopteras bort. När det ändå är så är det så klart bäst att det sker när barnet är litet. Om barnet blir föräldrarlöst sent så är det ändå bättre att få en ny familj än att växa upp på barnhem, som är en skyddad värld och på samma gång en tuff miljö. Vår dotter hade aldrig åkt rulltrappa men visste precis hur man la beslag på leksaker så att inga andra barn kunde ta dem Flört

    Så Nej det är inte elakt att adoptera ett äldre barn när det förfärliga att förlora sin familj redan har hänt.
    Hur har det fungerat med anknytningen? Om du inte har något emot att jag frågar såklart!
  • Äldre 15 Aug 08:51
    #9
    Jag vet skrev 2014-08-14 23:33:32 följande:
    Hur har det fungerat med anknytningen? Om du inte har något emot att jag frågar såklart!
    Inte alls Glad 

    Så klart blir anknytningen annorlunda om man får sina föräldrar som 7-åring än som bebis. Det märks inte minns nu i tonåren då det blir ännu tuffare att frigöra sig från dem som man inte knytit an till 110% (extra stormig tonårstid)

    Men jag bedömer att vi är så anknutna som vi kan vara. Vår relation är självklar - vi är förälder och barn - men det har tagit tid och ganska mycket medvetet arbete från vår sida. Vi har till exempel fått jobba för att få ta hand om henne och sköta henne som ett barn, när hon var van att ta hand om sig själv och sin syster.

     


  • Äldre 15 Aug 08:51
    #9
    Jag vet skrev 2014-08-14 23:33:32 följande:
    Hur har det fungerat med anknytningen? Om du inte har något emot att jag frågar såklart!
    Inte alls Glad 

    Så klart blir anknytningen annorlunda om man får sina föräldrar som 7-åring än som bebis. Det märks inte minns nu i tonåren då det blir ännu tuffare att frigöra sig från dem som man inte knytit an till 110% (extra stormig tonårstid)

    Men jag bedömer att vi är så anknutna som vi kan vara. Vår relation är självklar - vi är förälder och barn - men det har tagit tid och ganska mycket medvetet arbete från vår sida. Vi har till exempel fått jobba för att få ta hand om henne och sköta henne som ett barn, när hon var van att ta hand om sig själv och sin syster.

     


Svar på tråden Adoptera äldre barn = elakt?