Startar en tråd för alla som försökt bli gravida ett tag.
Jag fick missfall i slutet av mars och ännu är det inget plus på stickan.
Har deltagit i så många trådar men nu vill jag starta något nytt.
BIM i början av februari!
Ah då förstår jag =)
Nej du gör nog rätt i som försöker ta allt med ro och fokusera på hemmet och ha roligt, barnet kommer när det är menat, så försöker jag tänka. =)
Fast det inte är lätt, nu närmar jag min värsta PMS-fas och jag gråter varje dag, känner mig nere och värdelös..därför kände jag för att skriva på familjeliv idag och det är jag glad över, jag fick ju prata med en trevlig tjej som dig, hihi...
Vad jobbigt det låter med SAD, äter du någon medicin? Får du annan hjälp?
Jag fick min första depression efter vårt andra missfall och min första panikångestattack.
Jag fick reda på att min graviditet hade avstannat i vecka 13, samtidigt skulle jag avsluta mina studier och fixa de sista tentorna, allt blev för mycket när jag sista dagen skulle hålla föredrag för klassen...
Kram till dig också..
Jag brukar tänka att vi blev gravida efter 8 månader.
Läkaren sa att nu vet ni att ni kan bli gravida. Ändå tvivlar jag.
Min man gör inte det. Han tröstar och säger att han inte är orolig. Vi blev gravida.
Men jag längtar så.
Läkaren sa också att allt såg bra ut och att inget antydde på att det var fel.
Försöker hålla fast vid det.
Jag brukar tänka att vi blev gravida efter 8 månader.
Läkaren sa att nu vet ni att ni kan bli gravida. Ändå tvivlar jag.
Min man gör inte det. Han tröstar och säger att han inte är orolig. Vi blev gravida.
Men jag längtar så.
Läkaren sa också att allt såg bra ut och att inget antydde på att det var fel.
Försöker hålla fast vid det.
På 8 försöket.
Jag har använt men nu känner jag äl så tydligt. Jag får också älblödningar!
Ja jag fattar inte var jag får all styrka ifrån, numera när mensen kommer tänker jag, jaha då var det inte meningen denna gången heller, gråter inte ens mer när mensen kommer..mer dagarna innan jag mår dåligt..när man känner efter symtom i kroppen..
Har en stark känsla av att vi kommer lyckas, jag måste tro det och aldrig sluta hoppas.
Vi gjorde även en abort i början av vårt förhållande, tror aborten gjort att jag tog missfallen hårdare eftersom jag kände skam och skuld, tänker på aborten varje dag och jag kan ibland tänka att jag kunde haft barn nu, fast att jag vet att beslutet var rätt då så kan jag i perioder ångra mig.
Ganska ironiskt att när vi inte ville ha barn, blev vi gravida utan att ens tänka på¨det och sen när vi väl ville fick vi två missfall på rad och nu blir vi inte ens gravida länge...än i alla fall...
Jag har också dagar som dig, man bara ligger i sängen och tittar på tv-serier och knappar vid datorn, förr var jag en person som aldrig kunde vara ensam, nu sitter jag mer än gärna hemma själv och målar. Just nu målar jag en tavla som handlar om längtan efter barn, den är väldigt helande.
Sambon sa att vi får sätta upp den sen i barnrummet när barnet kommer. =)
Får man vart ni kommer ifrån?
Själv bor jag nere i Helsingborg i Skåne =)
Ha en fin fredag, nu ska jag hjälpa syrran att flytta...
kramar
Jag brukar tänka att vi blev gravida efter 8 månader.
Läkaren sa att nu vet ni att ni kan bli gravida. Ändå tvivlar jag.
Min man gör inte det. Han tröstar och säger att han inte är orolig. Vi blev gravida.
Men jag längtar så.
Läkaren sa också att allt såg bra ut och att inget antydde på att det var fel.
Försöker hålla fast vid det.
På 8 försöket.
Jag har använt men nu känner jag äl så tydligt. Jag får också älblödningar!