När borde jag vara orolig? (dotter som är sen i talet)
Hej!
Vad har ni för erfarenhet av barn med sent tal? Jag vill gärna ta del av era erfarenheter då jag börjar undra lite med mitt eget barn varför det aldrig drar i gång ordentligt.
Jag har en dotter som fyllde 2 år i mars. Hon har mycket bra finmotorik och har länge kunnat öppna tex hårt åtdragna nagellack. Hon målar och ritar och inte bara "kludd" utan vad vi uppfattar strategiskt utplacerade sträck, prickar och klumpar. Vi uppfattar henne som väldigt sympatisk som tröstar när någon är ledsen, klappar och kelar med katterna och hundarna på ett väldigt mjukt sätt.
Det verkar som om hon förstår det allra mesta vi säger till henne. Potträningen är på G att börja lossna. Hon är helt enkelt en jättego liten tjej som vi uppfattar som väldigt intelligent och självsäker. Men hon säger ytterst få ord. Dessutom är det några ord som kommit och sen inte återkommit. I höstas sa hon tack och varsågod, men sen försvann det och så har det varit med en del andra ord också. Just nu säger hon okej, såja (när hon tröstar) hej och hejdå. Hon babblar och ljudar så gott som hela dagarna i ända och sjunger gör hon också men det kommer liksom aldrig i gång ordentligt med talet.
I övrigt är hon väldigt kommunikativ, vi förstår precis vad hon vill utan att hon behöver använda ord. Ett jäkla humör har hon också som är väldigt bestämd och vet vad hon vill :)
Ibland tänker jag att hon är så uppe i annat i sin utveckling att hon inte har tid att börja prata, men jag börjar undra ändå iom att hon lägger en del ord bakom sig och inte använder dom igen. BVC sa i våras att vi inte borde oroa oss på länge, men jag kan inte låta bli att fundera ändå. Har ni liknande erfarenheter? Borde jag vara orolig eller släppa det där med talet och bara vara glad över att hon är en så härlig personlighet med egen vilja och roliga grejer för sig?