Tredje kuren letrozole, någon som vill följas åt?

Hej
Vi sitter nästan i samma sits som er.
Fick min diagnos i början av sommaren då vi gjorde en utredning för ofrivillig barnlöshet. Vi slutatde med preventivmedel i slutet av 2016, så det känns som att vi har längtat alldeles förlänge allra redan...

Nu är vi på vår andra behandling och jag fick omslag på stickorna igår, var även hos läkaren och hon hittade blåsa som var redo, så jag tog min spruta och nu håller vi tummarna för att det funkar denna gång!

Börjar du med nästa kur i dagarna? hur lång är din cykel på Letrozol?

Hej repet :)

Tiden går så otroligt sakta när man längtar efter något så oerhört mycket...

Hur gick det på er första kur med letrozole, fick du ägglossning då med?

Åh så skönt att du fick utslag denna månaden, då går det ju åt rätt håll! :)

Tog min sista tablett med provera igår, så nu väntar jag på blödning sen tar jag letrozole 3-7 cykeldagarna.

Allting funkade perfekt förra gången. Fick blödning av provera tabletterna, hade två "fantastiskt fina" (enligt läkaren) äggblåsor, vi var fokuserade på "barnverkstad" under de rätta dagarna... men inget.

Efter att fått diagnos samt hjälp så trodde (hoppades) vi verkligen att det skulle funka direkt, så de va sån besvikelse.

Väntan är helt ohanterlig, förra cykeln så kunde jag knappt jobba under dagarna mellan äl och bim. Gick mest och kände efter och letade symptom... förhoppningsvis kan jag vara lite mer avslappnad den här gången då vi har provat att "misslyckas" en gång och vi överlevde...

Har du precis fått din diagnos? Har du några andra symptom än barnlöshet? Har du gjort några andra förändringar än att äta hormoner?

Känner igen dig helt där, har också haft en perfekt blåsa och ägglossning osv men ingen bebis här, känner igen din frustration och besvikelse så väl.

Jag går också runt hela tiden och letar efter tecken...

Det är det enda man tänker på dag ut och dag in.

Fick min diagnos i november förra året, började dock med tabletter i januari i år.

Detta är dock min fjärde omgång med provera och letrozole, tappade helt räkningen när jag skrev rubriken här.

Så första gången hade jag en jätte fin äggblåsa och ägglossning, andra gången ingen äggblåsor och ingen ägglossning och tredje gången jätte fin äggblåsa och ägglossning, men ingen bebis.

Jag har helt utebliven menstration, så alltså är det ibte möjligt att jag kan bli gravid utan hjälp.

Nej, jag har inte gjort några andra förändringar mer än provera och letrozole.

Vi pratade lite om sprutorna innan sommaruppehållet så får se hur vi ska göra nu, skall prata med gynmot. Idag.

Hur har det gått för er?

Har ni bestämt nått gällande sprutan?

Har du påbörjat nästa behandling än?

Själv är jag på äl+6/7 idag, har inte riktigt fattat hur en ska räkna än... men det känns väldigt annorlunda den här månaden än förra, har ju egentligen bara haft ägglossning 1gång innan så jag har ju ingen aning om hur de ska kännas. Men det känns mycket mer den här månaden. Dock kan jag ju inbilla mig massor av saker för att en vill så mycket!

Tar min sista tabell letrozole imorgon, sen har jag tid för ultraljud nu på måndag den 11:e.

Har inte diskuterat något mer med läkaren gällande sprutor, får se vad hon säger när vi kommer dit på måndag.

Denna månaden känns väldigt lång, känns som allt går så sakta...

Tog du några ägglossningstester denna månaden?

Skönt att du har en bra känsla :) alltid svårt att hålla sig ifrån att ta tidiga grav.test, man vill ju bara veta nu nu nu!

Har du varit och lämnat blodprov ännu?

Hur mår du annars? Har det varit okej att jobba denna månaden?

Skönt ändå att du snart är inne på ägglossningstiden (förhoppningsvis om allt har gått som det ska)
Men absolut, varje dag är som en snigledag. allting går så långsamt, först väntan på att få blödning, sen väntan på att tablettdagarna ska ta slut, sen väntan på ultraljud, efter de väntan på ägglossning. och sedan sen värsta av väntan, för då börjar också förhoppningstiden, väntan inför BIM...

Jag hade ägglossning, fick positivt på ägglossningsstickorna från tis-tors och lite lägre (negativt) på fredagen. var på ultraljud på tisdagen, så när jag testade positivt på morgonen så blev jag superrädd att vi missat chansen. 
Fast ultraljudet visade bara att jag hade en blåsa på 16mm och flera blåsor runt 10-12. så läkaren tyckte att det var lite tidigt för testet att visa positivt... 
tog sprutan hos läkaren på morgonen, så hade förmodligen ägglossning (kändes så) under senkvällen/natten.

Jag har aldrig lämnat blodprov i efterhand, gjorde bara det under utredningen, gör du det varje månad för att se om du har haft ägglossning?

Just nu är det okej, har börjat fått symptom som jag inte vet om de är riktiga eller inbillade. Min sambo säger att jag jinxar allt med mina tankar! men visst det är ju inte så roliga dagar just nu, bara massa väntan. svårt att koncentrera mig på jobbet. Fokus är lite på en annan plats just nu...

Så himla bra att du har haft positiva ägglossningstester denna månaden, då är det ju något som går åt rätt håll!

Så himla bra att du har flera äggblåsor som blir större med, jag har alltid bara haft en som har växt till sig..

ja precis, jag lämnar det varje måndag för att kolla om jag haft ägglossning.

Dem testerna har visat att jag haft ägglossning i princip varannan gång, så nu återstår bara den eviga väntan för denna månadens tester..

Ja, man har så lätt för att inbilla sig och försöker leta efter symptom.

För min del har der verkligen varit så upp och ner, vissa månader har varit så tuffa och känts helt hopplösa medans andra månader går det att "hantera" situationen som man sitter i mer.

Har du gjort något annat utöver tabletter och sprutor? Har du lagt om någon kost osv?

Lycka till!

jo, jag har också ändrat hela min kosthållning. äter strikt LCHF nu förtiden. för det sägs ju att det ska vara gynnsamt för oss med PCO. 

Men det är också sånt som känns så himla hopplöst, att jag känner att vi gör precis allt som går och ändå får vi inga resultat...

Nu är det ju iofs orimligt att känna så än, i och med att vi bara är på hormonförsök två. Men jag känner mig så himlans låg idag. 
Är öm i bröstvårtorna vilket är nytt för denna månad (men har hänt en gång tidigare när jag fick "egen" mens), samt att jag fått mer molande värk, innan har det varit stickande/huggande. Så idag  är jag rätt så säker på att mensen är påväg, vilket betyder att det bara är att starta om igen...
känns så jobbigt att hela tiden vara i landet hopp och förtvivlan, jag skulle vilja vara i landet vet vad som händer! det tar så himla mycket energi, och jag känner mig inte som mig själv, jag är ingen grubblare i grunden men har blivit det av detta.

Okej, det visste jag inte att det var gynnsamt! Kanske något man skall överväga att börja med...

Känner samma sak där!

Men man får försöka ta en måndad i taget och sen försöka "ladda" om när det misslyckas, man måste ju även tänka att för "vanliga" människor utan en diagnos som pcos kan det ju också ta tid att bli gravid.

Men jag har också känt mig väldigt annorlunda sedan jag började med min behandling, är alltid en väldigt positiv och sprudlande människa men känner mig mestadels bara låg och extremt trött hela tiden.

Detta tar så extremt mycket på en psyke.

Det är så svårt att hantera.