Staketet skrev 2017-10-13 15:22:13 följande:
minipeach86 skrev 2017-10-13 13:08:01 följande:
Fast eller blinkande gubbe? Det känns ju skönt att din doktor säger att äggen inte släpper förrän de är mogna iaf, även om de är lite mindre! Det har jag också funderat på. Men jag har tänkt på när blåsan är stor men INTE släpper naturligt, utan att man måste ta sprutan. Kan det betyda att ägget egentligen har för dålig kvalitet för att kroppen ska vilja släppa det, och att det senare kan leda till ökad risk för missfall för att man "tvingat" fram en äl som kroppen inte var med på...? (Alltså gud vad man tänker och tänker när man befinner sig i detta haha)
Men om du fick fast gubbe idag så släpper ju ägget ändå inte förrän om 24-36 timmar, och om vi säger att slemhinnan i de bästa av världar vuxit från 4,5 mm till 5,5 mm från igår till idag, så kanske det hinner växa till 6,5 eller 7 mm ungefär tills ägget faktiskt släpper, och sedan ytterligare 1 mm till ca 8 mm innan det faktiskt fäster! =) (För det tar väl ca 24 h innan det faktiskt hoppar fast på slemhinnan?) Och som du säger, kanske man klarar sig på en något tunnare slemhinna om ägget är lite mindre.. eller är ägget lika stort oavsett storlek på blåsan, att det bara är själva blåsan som växer och ändrar storlek tills den brister? Hur som helst så hoppas jag också jättemycket åt dig! =)
Angående mannen så är min väldigt... passivt engagerad, kan man säga så? Han är fylld av tankar och längtan men pratar mest om det när jag tar upp det, förutom lite då och då när han ser något extra gulligt eller någon uppenbar bebis/barnsituation dyker upp. Han lyssnar alltid när jag har något att prata av mig om eller diskutera. Typ nu när jag ville förklara att blinkande gubbe betyder att östrogenpåslaget har ökat men att den inte blir fast förrän östrogenet i sin tur har get LH en skjuts osv hahaha.. alltså han kan ju inget sådant (och jag har bara kört med vanliga stickor förut), men han lyssnar noggrant och försöker med alla medel hänga med på lingon och förstå! Han berättade att han träffat en barndomsvän härom dagen och de hade suttit på en bar och diskuterat hur vår framtida lilla flicka eller pojke möjligtvis skulle kunna se ut när den väl kom.. det var så gulligt att höra. Han säger att han tänker på att bli pappa flera gånger varje dag, i alla situationer föreställer han sig hur den situationen hade varit om han varit pappa och det funnits ett barn. Han är dock väldigt lugn och sansad av sig, så när jag blir ledsen ber jag honom berätta för mig (igen) hur allt ska bli.. då förklarar han lugnt och omsorgsfullt att det kommer bli vår tur när det är dags, att vi inte kan styra eller påverka, att vi redan gör vårt bästa, vi ska ha förtröstan i att livet kommer ge oss vår ägglossning (för det första) och vårt plus (tillslut) när det är meningen. Och så ger han exempel på andra saker vi varit frustrerade över i livet som vi fått vänta på, eller blivit besvikna över, och så har vi fått något mycket bättre senare istället. Osv! Jag har tur som har honom annars hade jag nog ballat ur emotionellt mycket oftare och värre! =)Vad intressant att din äl kommit efter en skjuts av rosenrot och progesteronkräm! Jag har läst på andra håll att en LITEN mängd progesteronkräm faktiskt kan locka fram en ägglossning, men om man tar för mycket så tror kroppen att den redan ägglossat och så blir det tvärtom. Men jag vågar själv inte prova..
Jag har aldrig hört någon som äter Letrozol dag 3-9. Däremot att vissa får äta dag 3-7 och andra dag 5-9. Jag frågade min doktor om detta igår faktiskt, och hon sa att de läkare som instruerar sina patienter till dag 5-9 gör fel. Att det var gamla Pergotime man åt dag 5-9 och att det har hängt kvar hos vissa läkare, men att Letrozol ju fungerar annorlunda och då är det viktigt att sätta in det tidigt i cykeln och det ska alltså vara dag 3-7 för alla. Jag tror att om blåsorna inte hinner växa till sig tillräckligt under denna period så är svaret inte att äta fler dagar utan att höja dosen nästa gång =/ Blir antagligen så för mig. Har bara kört på enkeldos, men eftersom mina blåsor inte orkat sig över 13 mm-strecket så satsar vi på dubbeldos nästa gång och hoppas på en större skjuts och tillväxt under de där dagarna. Vad säger din läkare om VUL och uppföljning när du frågar?
Vad fint sätt att tänka av din man! Skönt att han lyssnar på dig :). Låter som våra män agerar ganska likt i att lyssna och prata men inte själv tar upp ämnet.
Jag har inte heller hört någon förutom dag 3-7 eller dag 5-9. Låter som att du behöver en starkare dos? Du kan inte få gå på ultraljud för att se om äggen växer?
Åh, det där sista var svar till Vanillie om hur många/vilka dagar man ska ta Letrozol =) För egen del så behöver jag mest troligt högre dos ja.. och jag får tack och lov gå på ultraljud och följa upp! På tisdag ska jag tillbaka för tredje VUL denna omgång.
Vanillie skrev 2017-10-13 23:57:56 följande:
Nä exakt därför har jag bara tagit en liten mängd progesterall! Och det verkar ha funkat.
Tack för bra förklaring om varför fler dagar inte funkar. Där föll min teori hahaha
Gyn har sagt att jag ska göra av mig om det inte hänt något/ om jag inte blitt gravid på 3 försök med enkeldos utan vul. Väntar på om det tagit sig nu.
Vanillie skrev 2017-10-14 21:27:31 följande:
Åh ikväll fick jag bara den intensiva känslan av att det är klart att det inte tagit sig denna gången heller och allt känns så hopplöst. Varför skulle det gå liksom Får väl tillåta mig att ha en dipp och förhoppningsvis känna mig mer positiv imorgon men FY vad orättvist att alla vi behöver gå igenom detta!
Man kanske ändå skulle våga sig på en liten liten klick progesterall ändå då? =) Jag har den hemma och har använt den en cykel innan vi fick komma igång med Letrozol. Hmmmm... ska fundera lite på det faktiskt!!
....och hoppas verkligen, verkligen det tagit sig för er denna gång ändå! Tänker på er och skickar över all positiv energi och styrka jag kan <3 Vissa dagar kan man bli så himla nedslagen och känna att allt är hopplöst och att "man kanske helt enkelt är en sådan som det aldrig kommer funka för". Men sedan vänder det och hoppet rinner tillbaka i en och man krigar på lite till. Man måste nog få bryta ihop med jämna mellanrum för att orka hela vägen. Ta en bit i taget.
Anonym (Snark) skrev 2017-10-14 07:44:17 följande:
Tjejer! Hos min gyn, på mitt apotek, och i clearblue dubbel hormonindikators information framgår att resultatet kan påverkas av både pco och våra läkemedel. Jag har fått rådet att använda den enkla varianten.
Fattar inte att vi inte får tydligare information!
Menar ni alltså att det är ok med letrozol? Det går emot all min information......
Men åh vad jobbigt, nu vet man ju inte vad man ska lita på? Jag har också tänkt på att den blinkande glada gubben ("hög fertilitet") kanske blinkar för mig för att jag har pcos och att mitt östrogen antagligen ligger lite högre än normalt hela tiden.. förutom under Letrozolen då. Har du provat detta Clearblue-testet eller har du bara läst på en massa? Min gyn sa ju att det var specifikt den jag skulle köpa =/ Ska fråga om detta igen på tisdag när jag ska tillbaka!
Hormonkarusellen skrev 2017-10-14 23:00:23 följande:
Har också känt sådär. Sprang en tur och åt alldeles för mycket godis, nu har jag legat ledsen med ont i magen hela kvällen. Bra grej. Nya tag imorgon.
Mannen började prata bröllop igen, att vi skulle göra det bara som en juridisk grej, han är inte så sugen på en stor fest. Men det skulle vi ju ha vid dopet säger jag, dopet ja... som man hade haft redan om jag funkat som jag skulle. Så jag som vill gifta mig, blir inte gift för att jag själv önskat ha bröllopet vid ett dop som aldrig blir... alltså jag orkar inte..
Hur taggar vi om till imorgon? Det är okej att tapps gnistan, bara man kommer tillbaka!
Usch vad jobbigt =( Och när man drömt och målat upp ett scenario så verkligt i huvudet och pratat tillräckligt mycket om det för att det ska vara "sant", så är det svårt att vika ifrån det. För man har ju redan sett fram emot det så mycket.. men kan ni ta en middag och dricka lite vin och bara prata om andra alternativ, bara se om ni kommer på något annat scenario där ni säger ja till varandra som också skulle kännas meningsfullt och fint? Så kan bröllopet bli ett litet eget projekt att se fram emot och glädjas åt längs vägen och att det därmed liksom kan separeras från bebisverkstaden och alla ledsamma känslor av misslyckande mm? Kram <3
Ps. Vi hade också drömt om att få kunna avslöja just till jul, därför kändes det här försöket extra speciellt för om det hade funkat hade det varit en så magisk julklapp till alla =(