Dela ansvar

Vi delar på det. Vissa saker gör jag (handlar för det mer praktiskt, jag kör förbi affären) och han gör andra. Städning delar vi på, vi städar en dag i veckan och då gör vi det tillsammans, det som behövs. Vi håller på tills vi är klara.

Vi bråkar aldrig om detta, för oss är det självklart att man hjälps åt. Min man hade eget boende innan vi blev ihop, så jag visste att han kunde ta hand om ett hem.

Sätt er ner i lugn och ro och diskutera hur sysslorna ska skötas. Skriv upp vilken dag det ska göras.

Jag som kvinna fixar det mesta inne med disk, tvätt och städ (inkl fönsterputsning). Matlagning delar vi oftast på.

Mannen har allt ute med trädgård, garage, husets utvändiga kondition, trädäck och sånt och bilarna.

Barnen hjälps vi åt att hålla koll på. Då är vi noga med att "lämna över", dvs tydligt säga till om man går på toa eller om man behöver göra något som medför att man inte kan vara helt uppmärksam.

Givetvis skiftar vi ibland och jag är också ute och klipper gräs, gräver och rensar ogräs eller vad som behöver göras.

Vi gör merparten av hushållsarbetet samtidigt och tillsammans. En dammsuger medan den andra svabbar toaletten. En putsar fönster medan den andra tvättar bilen. En nattar barnen medan en diskar. Om någon är fysiskt trött kan den ta räkningarna medan den andra dammsuger under soffan.

För oss är lika tid mer värt än lika många uppgifter så det funkar toppen, och ingen behöver stå och slita ensam.

Just nu gör jag också liknande saker som du, men det är för att min man renoverar mycket och håller på i trädgården mycket. Om han inte gjorde det, skulle han göra halva städningen och diska gör han ändå om jag lagar mat.

Du måste vända den här trenden innan du blir fast i det. Ett förslag: Ni kan bestämma en tid för städning, t.ex. lördag efter lunch och då städar båda tills det är klart. Och om du handlar och lagar mat, så ska han diska. Annars får han handla och laga mat.

Min man är ungefär lika, vi hade varsitt hus innan, men hans var redo för ett tv program för samlare... Vi är också 2 vuxna. Men han brukar oftast göra det jag säger.

Jag förklarade att jag ville dela på jobbet och vilka sysslor jag skulle göra och vilka han skulle göra. Vi ( eller jag) har också ändrat 2 gånger på det då det blivit förändringar i pendlingstid. Jag har valt att ta hänsyn även till den. I planen har jag tagit hänsyn till vad vi är bra på. Sedan kan det ha blivit traditionell uppdelning, men det kan jag ta. Det funkar bra, förutom den tid han skulle ta ökat ansvar hemma, då det tog mer tid att påminna än att göra det själv.

Mina (som nu har kortare pendlingstid) sysslor är:
Handling
Matlagning
Blommor, sopor, post
Tvätt
Halva städningen
Övergripande ansvar för att allt fungerar
Planering för resor och andra roliga saker
Valla skidor
Inredning

Hans:
Bilar
Cyklar
Städa köket, köra diskmaskinen efter matlagning
Halva städningen
Trädgård
Snöskottning
Ordna saker som inte fungerar på huset

Jag skrev det jag tyckte om detta till min man i punktform att vi kan antingen bidra frivilligt och med glädje vilket stärker gemenskapen eller dela upp minutiöst vem gör vad och det blir typ skola/arbetsplats eller var o en tvättar egen tvärr och handlar/lagar egen mat städning varannan vecka då delar vi på boende så att säga. Fick ingen respons på det, tyvärr. 

Min man gör helt klart mer än jag hemma. Han är mer noga med att det ska vara rent och snyggt. Jag ser inte alltid att det behöver städas osv.

När vi flyttade ihop diskuterade vi hur vi skulle dela upp städningen. En skulle dammsuga och en skulle göra rent badrum och gästtoa. Jag hatar att släpa runt på dammsugare och har svårt att bära den upp och ner för trappan till övervåningen så jag valde att städa toaletterna. Detta gör vi en gång i veckan.

När det gäller tvätt så genererar jag betydligt mindre tvätt än mannen. Jag kan gå i samma t-shirt en vecka utan att den luktar svett. Därför blir det så att han oftare tvättar.

Diskar och plockar ur diskmaskinen gör vi båda.

Lagar mat gör vi oftast tillsammans. Ibland lagar mannen lite extra eftersom han inte tycks tro att hans 24-årige som klarar att göra egna matlådor att ha på jobbet. Hans val.

Om det är någon som måste tjata är det mannen. Jag glömmer ibland att ta toaletterna den dag vi kommit fram att vi ska städa på.

Kul att "valla skidor" har en egen post. Gissar att ni åker mycket skidor

Alternativt skriva upp allt som behöver göras och säga att antingen gör han sin del eller också får han betala något företag för att göra hans del. Du ska inte göra den.

Tack för stödet allihopa! Då jag läste hur ni gör hemma så hemma hos mig är uppenbarilgen allting är snettfördelat. Jag skrev till min man att säga att man har glömt att städa duger inte, har man använt toa får man lov att städa den också. Jag kommer aldrig att tolerera det och jag vet att det räcker bara några veckor tills glömskan skall slå till igen. Jag är bara en dörrmatta om jag accepterar det igen.

Börja med att städa på helgerna TILLSAMMANS. Bestäm en tid och då sätter ni igång och så håller ni på tills det är klart. Svårare att smita då.

Tror att du redan innan du skrev här på forumet var klar över att det var snedfördelat, självklart delar man på ansvar, visserligen efter förmåga men din man låter inte som om han har ett riktigt handikapp(lathet och bekvämlighet är inte ett handikapp) och då är det självklart att han gör sin del.

Att han sen manipulerar dig och försöker få det till att du förstör stämmningen är rent ut sagt oförskämt, bara det hade fått mig att lämna.

Nu är det du som sätter ner foten och om han inte vil lfärändras så upplyser du honom om att det isåfall är du som kommer förändras och att han hädanefter får ta 100% av allt arbete hemma hos honom för då lämnar du.

Men som sagt hans beteende och manipulativa sida är nog för att jag hade lämnat, vilken gris för att vara ärlig (och snälla säg inte at than annars har sååå många fina sidor för de väger inte upp eller ger frikort till at tbete sig som en gris på andra sätt)

jag förstår inte hur man vare sig vill eller orkar vara ihop med en vuxen bebis det är ju ändå vuxna människor vi talar om
hur sexigt är det att vara mamma och påminna en vuxen människa om vad denne ska göra och ha det överbripande ansvaret men om din man har ett mentalt handikapp så har jag självklart mer förståelse men då undrar man ju hur han klarar av att arbeta och fixa bilar och allt annat så det låter snarare som om du har en lat mansbebis

Det gör jag väl inte heller. Tappat helt den där lusten då jag tänkte på det igår. Jo mera jag tänker på det dess ilsknare jag bli, vuxna människor, jag är dryga 50 och han är dryga 60, inte klokt!

Håller med