Följas åt till ett plus!

Vi har BIM samma dag! Håller tummarna för dig. Jag har köpt hem tcå tidiga test CB och ett digitalt! Jag känner mig test-tokig. Ha ha. Är som du, haft massa symptom. Ska du testa i morgon?

Ursäkta kass stavning i föregående inlägg. Mobilen rättar mig lite fel ibland!

Ja jag tänkte testa imorgon bitti, blir det ingenting på den så kanske jag kan släppa det lite, haha! Man blir galen till slut, och letar symptom o allt möjligt.. är väl bara att man har en stark vilja till någonting. Men det är skönt att jag inte är den enda som är såhär. :)

Jaaa så tänker jag med! Barn kommer ju aaaaldrig passa, så jaa, nu kör vi!! Barn är min allra största önskan i livet så nu får den faktiskt gå först, vad glad jag är att jag gjorde ett konto här, på en timme har jag redan fått så mycket hjälp och råd, TACK!! ????????

Ni här verkar ha väldigt bra koll så jag tänkte jag kan rådfråga lite här! Jag blir 22 till året, sambon 24, vi har bott ihop i fem år om det är relevant, jag har studerat hela livet i princip haha, gick direkt från gymnasiet till sjuksköterskeutbildningen som jag blir klar med nu i juni. Och det är så att jag alltid varit oerhört barnsugen, sen jag träffade min sambo ännu mer, och nu när jag snart är klar med skolan så är det ju faktiskt möjligt. Folk runt om oss börjar skaffa barn och senaste 2 åren minst har det inte gått en sekund utan att jag längtar. Jag har ju då som sagt aldrig jobbat mer än sommarjobb och skulle jag bli gravid snart är det lägsta FP som gäller. Och jag vet att jag bör jobba ett tag först, att det självklart är bättre att vänta, men min sambo känner sig också redo nu och vill börja försöka, och jag är den som alltid följt hjärnan och inte hjärtat (förutom när det kommer till min sambo haha), och hjärnan säger ju vänta med barn, jobba ett tag och få bra FP, men hjärtat vill bli gravid nu! Sen är det ju ingen självklarhet att man blir gravid heller så det kanske tar ett bra tag. Men vågar jag följa hjärtat? Förlåt för lång text men finns ingen i min närhet att diskutera med :/

Nu kommer jag kanske som en party pooper här. Jag tycker absolut du ska följa hjärtat, det tycker jag är nr 1 i det mesta här i livet, men ni kanske ändå bör räkna lite på ekonomin (om ni inte redan gjort det) så det är med i beslutet för lägsta nivå är banne mig riktigt tufft. Känns det möjligt och bra så tuta och kör! Pengar är inte allt men skönt om det går runt hyggligt liksom.

jaaa det är ju det. Jag har ju varit student i 3 år och på sambons lön och CSN så har vi klarat oss mer än bra, och jag tror inte att ett barn nödvändigtvis behöver bli mer utgifter än vi har nu ifall vi slutar äta så mycket ute mat och inte åker utomlands 1-2 gånger om året. Så jag är rätt säker på att det bör gå, sen är det ju självklart skönt om man hade fått mer men svårt o säga om det är värt o vänta längre.. moraltanten i mitt huvud säger ju självklart vänta, få mer pengar, men hjärtat har krigat emot i flera år nu och det här är första gången det ens är på tal att det är möjligt så det är så himla svårt ????

Jag förstår dig precis. Jag längtade ihjäl mig när vi skulle skaffa första barnet. Min sambo pluggade och vi skulle flytta till en ny stad osv. Jag väntade och väntade och när vi flyttade och han var klar med sina studier valde jag att börja studera. Jag pallade dock inte skjuta upp det tre år till så vi tog beslutet att skaffa under min studietid. Dock skyddade jag sgi:n från mitt förra jobb så fick full föräldrapenning sen. Men väntan förstår jag helt! Nu är dottern 5 år och vi har nyss tagit beslutet att skaffa en till efter långa år av längtan för min del, men mannen har varit så osäker på om han vill ha fler. Skulle inte skjuta upp detta en sekund till nu!

Du får berätta hur det gick sen! :)