• Anonym (Jag)
    Äldre 16 Nov 20:05
    17185 visningar
    61 svar
    61
    17185

    Jag tror min man skäms över mig

    Vi har varit tillsammans i tolv år och det var saker redan från start, men jag köpte hans förklaringar och intalade mig att det bara satt i huvudet på mig..

    Bröllop, barnkalas, allt möjligt som hans vänner haft som vi varit bjudna till båda två har han tackat nej till.. Åter igen med bortförklaringar..

    Jag har ännu inte träffat en enda av hans vänner.

    Nu är han bjuden på julfest med jobbet och de får ta med ?sin andra hälft?.. Tror ni jag får följa med? Nepp. Men han ska gå, ?för det var ju så kul sist?..

    Den här gånger brast allt. Jag har efter min explosion låst in mig på badrummet och bara gråter. Jag känner mig så meningslös.

    Jag var bara 16 när vi träffades och han tio år äldre, så i början accepterade jag att han tyckte det var ?jobbigt?.. Jag var ju så kär.. Men nu är jag för helvete 28 år och har fött honom tre barn! Jag är nästan beredd att bara skita i allt och börja leta eget boende. Jag orkar inte mer nu.

  • Svar på tråden Jag tror min man skäms över mig
  • Anonym (mmm)
    Äldre 16 Nov 21:14
    #21

    Hur kan man vara ihop i så många år och aldrig fått träffa den andres vänner! Skäms på honom!

    Han har helt hunsat dig låter det som och du, har låtit allt i ditt liv kretsa kring honom uppenbarligen. 

    Jag tror han haft dig som nåt bekvämt litet bihang och sett till att du vet så lite som möjligt om vissa delar av hans liv så att han haft det för sig själv. 

    Visa att du är en egen individ, stå upp för dig själv! Funkar det inte med julfesten så se till att skaffa dig ett eget liv, gå på saker utan honom, visa hur kul du har utan honom. Så länge du bara är hemma och gråter, är du i underläge. 

  • Äldre 16 Nov 21:24
    #22
    Anonym (mmm) skrev 2017-11-16 21:14:47 följande:

    Hur kan man vara ihop i så många år och aldrig fått träffa den andres vänner! Skäms på honom!

    Han har helt hunsat dig låter det som och du, har låtit allt i ditt liv kretsa kring honom uppenbarligen. 

    Jag tror han haft dig som nåt bekvämt litet bihang och sett till att du vet så lite som möjligt om vissa delar av hans liv så att han haft det för sig själv. 

    Visa att du är en egen individ, stå upp för dig själv! Funkar det inte med julfesten så se till att skaffa dig ett eget liv, gå på saker utan honom, visa hur kul du har utan honom. Så länge du bara är hemma och gråter, är du i underläge. 


    Det blir nog lätt så när äldre män väljer att inleda något med ett barn. Dem får en föräldrar/barn roll och han är tydligen nöjd med det.
  • Anonym (Hy)
    Äldre 16 Nov 21:24
    #23
    Anonym (Jag) skrev 2017-11-16 21:00:45 följande:

    Vi bodde inte i samma stad första året, så när vi väl träffades hade jag inget intresse av att umgås med andra samtidigt. Det var inget jag öht funderade på förens vi flyttat ihop.


    Ok, men som sagt så hade jag själv dragit öronen till mig om jag inte hade fått träffa någon under det året. Att man inte bor i samma stad är ju inget som man kan skylla på.

    Tror som andra att han skämdes och visste att ifall hans vänner fick veta hur gammal du då var så hade de sagt till honom att du då var för ung osv. Hade du däremot då varit runt 20 år så hade du säkert fått träffa vännerna rätt så snabbt och ni hade hittat på roliga saker ihop ibland.

    Undrar vad han nu säger till sina arbetskamrater och vänner om dig? Säger säkert inte att han inte vill att du ska hänga med utan säkert mer att du själv inte vill av någon anledning...
  • Anonym (;))
    Äldre 16 Nov 21:32
    #24
    +1
    smulpaj01 skrev 2017-11-16 21:24:21 följande:
    Det blir nog lätt så när äldre män väljer att inleda något med ett barn. Dem får en föräldrar/barn roll och han är tydligen nöjd med det.
    Precis min tanke, och jag skrev det i min första kommentar också. Det har blivit en konstig maktbalans på grund av åldersskillnaden och faktumet att ts var ett barn när hon blev tillsammans med honom. 

    Sedan kan jag inte hjälpa att undra hur i hela friden ts föräldrar kunde tillåta att deras sextonåriga dotter blev tillsammans med en 26-årig man? Och sedan var det en till kvinna i tråden som bara var 17 år när hon blev tillsammans med en 34-årig man. 

    Varför är föräldrar så rädda för att sätta ner foten? 
  • Anonym (Fia)
    Äldre 16 Nov 22:54
    #25

    Vilka skäl ger han till att du inte får följa med?

  • Anonym (Hmmm)
    Äldre 17 Nov 01:35
    #26

    Hur är han annars? Är det han som bestämmer och har sista ordet? Jag hade gjort som på film, dykt upp på julfesten och presenterat mig satt mig bredvid han och utstrålat självsäkerhet. Sen sett hans reaktion efteråt om han skämdes eller tänkte "okej vad bra hon tog steget jag orkar inte dölja detta längre jag älskar ju henne"

  • Anonym (Hmmm)
    Äldre 17 Nov 01:37
    #27
    Anonym (Hmmm) skrev 2017-11-17 01:35:20 följande:

    Hur är han annars? Är det han som bestämmer och har sista ordet? Jag hade gjort som på film, dykt upp på julfesten och presenterat mig satt mig bredvid han och utstrålat självsäkerhet. Sen sett hans reaktion efteråt om han skämdes eller tänkte "okej vad bra hon tog steget jag orkar inte dölja detta längre jag älskar ju henne"


    Eller festat järnet på eget julfirande utan honom!
  • Anonym (Hmmm.­..)
    Äldre 17 Nov 01:55
    #28
    Anonym (Hy) skrev 2017-11-16 21:24:49 följande:
    Ok, men som sagt så hade jag själv dragit öronen till mig om jag inte hade fått träffa någon under det året. Att man inte bor i samma stad är ju inget som man kan skylla på.

    Tror som andra att han skämdes och visste att ifall hans vänner fick veta hur gammal du då var så hade de sagt till honom att du då var för ung osv. Hade du däremot då varit runt 20 år så hade du säkert fått träffa vännerna rätt så snabbt och ni hade hittat på roliga saker ihop ibland.

    Undrar vad han nu säger till sina arbetskamrater och vänner om dig? Säger säkert inte att han inte vill att du ska hänga med utan säkert mer att du själv inte vill av någon anledning...
    Det tror jag också. Om vännerna är mer "normala" så fattar han nog att ingen hade velat behålla honom som vän om det kom fram att han raggar upp barn.

    Att förhållandet har hållet i 12 år på dessa premisser är otroligt. Strunta i julfesten och festa med dina vänner istället.
  • Anonym (Jag) Trådstartaren
    Äldre 17 Nov 05:50
    #29
    -1

    Det finns ingen skev maktbalans och jag var definitivt inget barn.

    I vardagen är det ingen av oss som bestämmer mer än den andra.

  • Anonym (Hmmm)
    Äldre 17 Nov 06:03
    #30
    +1
    Anonym (Jag) skrev 2017-11-17 05:50:26 följande:

    Det finns ingen skev maktbalans och jag var definitivt inget barn.

    I vardagen är det ingen av oss som bestämmer mer än den andra.


    Du var 16 år vare sig du erkänner eller inte så var du ett barn, under 18 år. Jag känner de som blivit sambos i din ålder och de säger samma sak "varför fick jag flytta hemifrån jag var bara ett barn jag gick fortfarande gymnasiet"

    Så inget våld fysiskt eller verbalt är inblandat?
Svar på tråden Jag tror min man skäms över mig