Jag behöver råd

Låt mig använda en liknelse. Om ni blivit nedslagna av någon för tio år sedan och sedan, av en slump, fick veta gärningsmannens namn och adress. Skulle ni då bara släppa det hela? Skulle ni inte vilja prata med personen ifråga och få veta varför det hände då eller alternativt hämnas?

Ni som poängterar att det var tio år sedan, spelar tiden någon roll, hade det varit annorlunda om det hänt för ett år sedan?  

Du vet ju inte ens om den här mannen kände till att din fru var upptagen. Det går inte att jämföra med en misshandel - som dessutom är en brottslig handling.

Det håller absolut att jämföra med vilken annan slags handling som helst där någon blir sårad och förnedrad. En otrohet ger inte fysiska men däremot psykiska och är precis lika förnedrande. Att det ena är olagligt och inte det andra spelar ingen som helst roll vad gäller hämndlystnad. Man kan hämnas även på olagliga handlingar.

Principen är ganska enkel, vill man inte att folk ska jävlas tillbaka så ska man avstå från att jävlas med andra. Springer man omkring och medvetet sårar och förnedrar andra människor så går man acceptera att det kan få konsekvenser.

Han visste om det. Vi var förlovade och hon hade berättat det för honom.

För att förtydliga så handlar det om att jag från början inte alls var svartsjuk. Trots att vi levde i olika länder oroade jag mig aldrig. Jag förutsatte på den tiden att kvinnor med fast partner bara var otrogna om de förälskade sig i någon annan. Så om jag oroade mig då var det snarare för att hon skulle träffa någon annan och göra slut, inte att hon skulle vara otrogen. Mina egna snedsteg på den tiden såg jag (ofeministiskt) annorlunda. Det var bara lust, inte kärlek, så jag var aldrig känslomässigt otrogen. För övrigt har jag inte varit otrogen sedan vi flyttade ihop, det hände bara då när vi bodde långt ifrån varandra.

Därför blev jag väldigt förvånad och sårad när jag fick höra att hon varit otrogen. Tyvärr utlöste det då en form av svartsjuka som fortfarande poppar upp ibland än i denna dag, det krävs inte mycket för att sätta igång det. Jag gillar exempelvis inte när min fru åker iväg på tjänsteresa eller är på konferens och övernattar på hotell. Oron finns där och beror på såret jag fick då för länge sedan.

Så ni som säger att jag bara ska glömma det hela och gå vidare, ni menar ungefär att såret borde ha läkt nu och att om jag kontaktar amerikanen så skulle det bara riva upp såret igen. Min känsla är tvärtom att såret finns kvar och är öppet tills jag lyckas läka det och det faktum  att jag nu identifierat amerikanen gör redan att jag mår bättre. Förut var han en anonym man med ett utseende jag hittade på, men nu när jag vet hans namn och hans utseende (han har blivit lite lönnfet och ser sämre ut än jag tänkte mig), så känner jag en slags revansch och att jag har vänt ett underläge till överläge. Men ska jag utnyttja det, läker såret ännu mer om jag kontaktar honom eller hans fru, det är det jag undrar över. Det är kanske primitivt, men öga för öga och tand för tand kanske kan läka mitt sår bättre än det kristna förlåtelse-tänket.

Dessutom är det så som jag skrev tidigare att jag gärna vill få fram fler detaljer om vad som verkligen skedde den kvällen och det vet jag att min fru inte vill hjälpa till med. Det i sig handlar dock kanske mer om den andra pirrande känslan jag fick den kvällen när hon berättade.        

Men på riktigt, sök hjälp! Ditt resonemang är helt skruvat.