• Anonym (Villmenfårinte)

    Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Jag är gift och har två barn, varit tillsammans i 14 år. Lycklig med min man, vill leva resten av mitt liv med honom. Har inte överhuvudtaget funderat på otrohet innan. MEN. Jag bytte jobb för 1 år sen, och jobbar där med en man där något vuxit fram som jag snart inte kan kontrollera. Vi märkte att vi hade rätt kul ihop, skämtar och skrattar mycket. Men plötsligt övergick det i känslor, som jag kämpar för att trycka undan. Det har gått ett halvår nu. Vi skriver mkt med varann på skype på jobbet, hänger så snart vi får chansen m gemensamma projekt (vi jobbar på olika avd så det känns som att vi hittar ursäkter att ses, ta en kaffe) och tonen i skype-samtalen är skämtsam, men övergått till skämtsam, flirtig. Vi skrev häromdagen att vi balanserar på gränsen, och det gör vi - utan att skriva eller säga något rakt ut. Stämningen är elektrisk. Jag vet eg inte vad han känner eller tänker, för vi har inte sagt nåt rakt ut. Jag kan inte sluta tänka på honom, och det äter upp mig snart. Och jag vill verkligen INTE förstöra hans familj (också gift), och inte min heller. Jag vill inte att han lämnar henne för mig. Jag vill bara så innerligt gärna kyssa honom, ligga med honom och få det ur systemet.

    Jag VET att jag borde undvika honom. Och JO jag älskar min man. Jag VILL inte känna såhär. Det här har bara slagit ner som en blixt och fastnat i mig. Nästan alla trådar jag hittar om liknande så har man det dåligt i sitt nuvarande, jag har inte det. Jag bara vill så jävla starkt bara ligga med honom. Men jag är rädd att jag inte kommer kunna leva med det, det borde jag inte, för då är jag ett jävla svin. Såna jag hatar själv.

    Vill rådfråga:

    1. Har du någon gång känt lika (haft det bra o älskat din nuvarande men blivit kåt/förälskad i en annan samtidigt) och faktiskt gjort det, fått det ur systemet och sen levt vidare? Eller slutar det alltid i kaos (fan, jag vet ju svaret, men finns NÅN som inte ångrat sig?)

    2. Borde jag fråga hur han känner / vad han tänker? Möjlighet: att jag inbillar mig och då är detta ur världen, alternativt. Risk: att han känner samma och det blir ännu jobbigare.

    Tacksam för konstruktiva tankar (att jag bör lämna min man innan jag gör nåt förstår jag att flera av er kommer säga, men det är inte aktuellt).

    Tack!

  • Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (man) skrev 2019-07-01 12:01:12 följande:

    1835 inlägg senare förnekar du fortfarande att ni har en affär?

    Du vet väl att en affär inte avgörs av hur ofta det sker utan i vilket syfte. Om ni hade varit fysiska så hade det ju inte varit mindre otrohet för att ni drog ner på knullandet till 1 gång i veckan istället för varje dag. Syftet är fortfarande densamma.


    En rätt stor och avgörande skillnad är att vi inte gjort nånting. Du kan inte jämföra det med att ligga med nån. Vi hörs knappt och har hängt minimalt under våren, det ser du om du läser ikapp. Så nej, jag är inte otrogen för att jag åt en lunch med honom i veckan.
  • Anonym (man)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-07-01 14:12:41 följande:
    En rätt stor och avgörande skillnad är att vi inte gjort nånting. Du kan inte jämföra det med att ligga med nån. Vi hörs knappt och har hängt minimalt under våren, det ser du om du läser ikapp. Så nej, jag är inte otrogen för att jag åt en lunch med honom i veckan.
    Nja så avgörande är den inte, du har fortfarande haft och har ett romantiskt förhållande till en annan man bakom din mans rygg som du absolut inte vill att din man får kännedom om i sin helhet. Vissa skulle se det som ett större svek än sex.

    Det går absolut att jämföra med att ligga med något om liknelsen är i syfte att påpeka att frekvensen mellan mötena inte är lika avgörande som syftet mötena har. Jag likställer inte sex och träffar, jag använder sex som en liknelse för att påpeka något annat.

    Om du fortfarande tror att era luncher är så oskyldiga så kan du väl visa din man denna tråd och fråga vad han tycker om era luncher? Det kommer du såklart inte göra, och bara det faktum att du inte vill det är svar nog på ditt påstående.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (man) skrev 2019-07-01 14:22:06 följande:

    Nja så avgörande är den inte, du har fortfarande haft och har ett romantiskt förhållande till en annan man bakom din mans rygg som du absolut inte vill att din man får kännedom om i sin helhet. Vissa skulle se det som ett större svek än sex.

    Det går absolut att jämföra med att ligga med något om liknelsen är i syfte att påpeka att frekvensen mellan mötena inte är lika avgörande som syftet mötena har. Jag likställer inte sex och träffar, jag använder sex som en liknelse för att påpeka något annat.

    Om du fortfarande tror att era luncher är så oskyldiga så kan du väl visa din man denna tråd och fråga vad han tycker om era luncher? Det kommer du såklart inte göra, och bara det faktum att du inte vill det är svar nog på ditt påstående.


    Du och jag har helt olika uppfattning. Jag har definitivt tänkt på att gå över gränsen, men har trots allt inte gjort det. Vi har dock hängt mer med varandra under ett års tid på jobbet än jag känt varit bra i längden. Nu hörs / ses vi knappt. Vi har slutat höras på insta. Vi hänger inte flera timmar i veckan. Vi pratar knappt alls på skype. Vi har båda backat, utan att ha pratat om det eller nånsin nämnt något om vad den ena eller andra känner / tänker.

    Anledningen till att jag inte skulle visa min man tråden är inte för att jag varit otrogen (det har jag inte) utan för att jag ändå tror att han skulle bli ledsen om han fick veta en del av det jag känt och tänkt. Den man är gift med behöver inte läsa ens dagbok.
  • Anonym (man)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-07-01 17:06:00 följande:
    Du och jag har helt olika uppfattning. Jag har definitivt tänkt på att gå över gränsen, men har trots allt inte gjort det. Vi har dock hängt mer med varandra under ett års tid på jobbet än jag känt varit bra i längden. Nu hörs / ses vi knappt. Vi har slutat höras på insta. Vi hänger inte flera timmar i veckan. Vi pratar knappt alls på skype. Vi har båda backat, utan att ha pratat om det eller nånsin nämnt något om vad den ena eller andra känner / tänker.

    Anledningen till att jag inte skulle visa min man tråden är inte för att jag varit otrogen (det har jag inte) utan för att jag ändå tror att han skulle bli ledsen om han fick veta en del av det jag känt och tänkt. Den man är gift med behöver inte läsa ens dagbok.
    Fast nu snackar du runt problematiken, det beror kanske på vilken gräns man snackar om. Du har inte passerat gränsen för fysisk otrohet, du har däremot passerat gränsen för emotionellt otrohet och att gå bakom ryggen på sin partner med råge och under lång tid. Att du fortfarande förnekar det är ganska märkligt.

    Ja ni ar dragit ner på det, men ni träffas fortfarande och håller känslorna vid liv och era möten är inte alls bara vänskap för båda vet om det.

    nej, sanningen till att du inte visar din man tråden är för att du inte vill att han får reda på att du haft ett emotionellt förhållande med en annan man och det är samma anledning till att du valde att utesluta det från era samtal utan enbart lade fram det som "vänskap". Och om vi ska snacka ännu mer sanning så är sanningen att du envist vägrar att erkänna för dig själv att du har haft en emotionell affär med en annan man och delvist fortsätter ha det om än i mindre skala som är anledningen till varför du har haft så svårt att avsluta det helt. Som någon annan varit inne på, så är de en fena på att sätta finare namn på saker för att få det att låta bättre och mindre problematiskt och på så vis rättfärdiga fortsatt kontakt för dig själv.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (man) skrev 2019-07-01 17:23:09 följande:

    Fast nu snackar du runt problematiken, det beror kanske på vilken gräns man snackar om. Du har inte passerat gränsen för fysisk otrohet, du har däremot passerat gränsen för emotionellt otrohet och att gå bakom ryggen på sin partner med råge och under lång tid. Att du fortfarande förnekar det är ganska märkligt.

    Ja ni ar dragit ner på det, men ni träffas fortfarande och håller känslorna vid liv och era möten är inte alls bara vänskap för båda vet om det.

    nej, sanningen till att du inte visar din man tråden är för att du inte vill att han får reda på att du haft ett emotionellt förhållande med en annan man och det är samma anledning till att du valde att utesluta det från era samtal utan enbart lade fram det som "vänskap". Och om vi ska snacka ännu mer sanning så är sanningen att du envist vägrar att erkänna för dig själv att du har haft en emotionell affär med en annan man och delvist fortsätter ha det om än i mindre skala som är anledningen till varför du har haft så svårt att avsluta det helt. Som någon annan varit inne på, så är de en fena på att sätta finare namn på saker för att få det att låta bättre och mindre problematiskt och på så vis rättfärdiga fortsatt kontakt för dig själv.


    Det är som att prata med en stenvägg..

    Nej. Vi ses och hörs inte alls på samma sätt sen några månader tillbaka. En lunch eller en kaffe, visst, men inget mer. Dvs helt normalt kollegor emellan. Innan dess, ja, då både hördes och hängde vi för mycket. Men affär?

    Nej, vi har inte en emotionell affär. Jag har skrivit hör vad jag tänkt och känt - men jag har inte agerat på det. Som en dagbok. Hade jag VETAT vad han tänkt känt och vice versa och vi tillsammans hade pratat om det och gottat oss i det så hade vi nog haft det. Men nej. Vi har inte sagt ett pip eller rört varann alls. Att umgås är inte ett brott. Att känna nåt är det inte heller. Känslorna kanske dessutom är/varit helt ensidiga? Vad vet du eller jag egentligen om det?

    Och nu varken hörs eller ses vi och är borta fr varann helt i 2 månader, så vad tjaffsar du ens om?
  • Anonym (man)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-07-01 17:37:04 följande:
    Det är som att prata med en stenvägg..

    Nej. Vi ses och hörs inte alls på samma sätt sen några månader tillbaka. En lunch eller en kaffe, visst, men inget mer. Dvs helt normalt kollegor emellan. Innan dess, ja, då både hördes och hängde vi för mycket. Men affär?

    Nej, vi har inte en emotionell affär. Jag har skrivit hör vad jag tänkt och känt - men jag har inte agerat på det. Som en dagbok. Hade jag VETAT vad han tänkt känt och vice versa och vi tillsammans hade pratat om det och gottat oss i det så hade vi nog haft det. Men nej. Vi har inte sagt ett pip eller rört varann alls. Att umgås är inte ett brott. Att känna nåt är det inte heller. Känslorna kanske dessutom är/varit helt ensidiga? Vad vet du eller jag egentligen om det?

    Och nu varken hörs eller ses vi och är borta fr varann helt i 2 månader, så vad tjaffsar du ens om?
    Det är klart att det är som att snacka med en vägg när du hela tiden förvränger saker och vägrar kännas vid att en emotionell affär öht existerar och enbart tjatar om att du faktiskt inte varit fysisk otrogen, och fortsätter låtsas som att du inte har en aaaaaning om han känner som du trotts alla era ensammöten, dejt och luncher, spellistor och tjattande på fritid.... kom igen nu, den enda som går på det där är du själv.

    Jag tjafsar inte , jag påpekar bara det uppenbara, du har haft en emotionell (OBS emotionell inte fysisk) affär med din kollega bakom din mans rygg vare sig du vill erkänna det för dig själv eller ej, och den affären fortsätter fast i betydligt mindre utsträckning. MEN så länge du intalar dig att det bara är vänskap och att du inte har enaaaaaanig om att han är lika kåt på dig som du på honom så lär det aldrig sluta. Du hittar bara ursäkter för att hålla det vid liv fast med ett finare namn.

    Om det så du vill ha det så fine, men då kan du inte påstå att du vill avsluta det för det vill du ju inte.
  • Anonym (Utveckla)
    Anonym (man) skrev 2019-07-01 17:57:42 följande:

    Det är klart att det är som att snacka med en vägg när du hela tiden förvränger saker och vägrar kännas vid att en emotionell affär öht existerar och enbart tjatar om att du faktiskt inte varit fysisk otrogen, och fortsätter låtsas som att du inte har en aaaaaning om han känner som du trotts alla era ensammöten, dejt och luncher, spellistor och tjattande på fritid.... kom igen nu, den enda som går på det där är du själv.

    Jag tjafsar inte , jag påpekar bara det uppenbara, du har haft en emotionell (OBS emotionell inte fysisk) affär med din kollega bakom din mans rygg vare sig du vill erkänna det för dig själv eller ej, och den affären fortsätter fast i betydligt mindre utsträckning. MEN så länge du intalar dig att det bara är vänskap och att du inte har enaaaaaanig om att han är lika kåt på dig som du på honom så lär det aldrig sluta. Du hittar bara ursäkter för att hålla det vid liv fast med ett finare namn.

    Om det så du vill ha det så fine, men då kan du inte påstå att du vill avsluta det för det vill du ju inte.


    Då är vi väll alla gifta otrogna emotionellt när vi fantiserar (mkt vanligt) om andra när man har sex med sin egna partner...samma resonemang.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (man) skrev 2019-07-01 17:57:42 följande:

    Det är klart att det är som att snacka med en vägg när du hela tiden förvränger saker och vägrar kännas vid att en emotionell affär öht existerar och enbart tjatar om att du faktiskt inte varit fysisk otrogen, och fortsätter låtsas som att du inte har en aaaaaning om han känner som du trotts alla era ensammöten, dejt och luncher, spellistor och tjattande på fritid.... kom igen nu, den enda som går på det där är du själv.

    Jag tjafsar inte , jag påpekar bara det uppenbara, du har haft en emotionell (OBS emotionell inte fysisk) affär med din kollega bakom din mans rygg vare sig du vill erkänna det för dig själv eller ej, och den affären fortsätter fast i betydligt mindre utsträckning. MEN så länge du intalar dig att det bara är vänskap och att du inte har enaaaaaanig om att han är lika kåt på dig som du på honom så lär det aldrig sluta. Du hittar bara ursäkter för att hålla det vid liv fast med ett finare namn.

    Om det så du vill ha det så fine, men då kan du inte påstå att du vill avsluta det för det vill du ju inte.


    En aning kan jag ha. Men veta? Nej. Varför hängde vi så mycket i höstas? Varför hänger vi inte nu? Varför sa vi ingenting då? Varför har ingen sagt nåt nu? Vad var skillnaden då mot nu? Vad ville han? Hur kände han då, hur känner han nu? Jag har inte svaret på det. Jag kan gissa, du kan gissa men ingen av oss vet.

    Vi hänger dock inte som innan - det hade jag sagt att jag skulle minska och det är gjort. Jag har aldrig sagt att jag ska gå till noll kontakt med honom. Men med det sagt tror jag att det är precis så sommaren kommer att vara.
  • Anonym (felix)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-07-01 17:37:04 följande:
     En lunch eller en kaffe, visst, men inget mer. Dvs helt normalt kollegor emellan. Innan dess, ja, då både hördes och hängde vi för mycket. Men affär?
    Du verkar ha rätt så snäva definitioner av "otrohet" och "emotionell affär". Därimod är din definition av "kollega" rätt så vid.

    Om man skall tro din beskrivning så är du och din flirt inte anställda på samma företag, ni arbetar inte på samma kontor och ni har sedan organisationsändringen inga gemensamma arbetsuppgifter. När ni umgås är det uteslutande på tu mans hand med varandra. Relation till andra av era (riktiga) kollegor verkar helt saknas, eftersom ni har varit överens att dessa skulle bannlysas. 

    Enligt min definition är ni inte kollegor, och ert umgänge kan därför inte kategoriseras som "normalt kollegor emellan". Om era gemensamma arbetsuppgifter/ansvarsområden har blivit reducerade till noll, borde ert umgänge också bli reducerat till noll. Om det skall vara normalt.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (felix) skrev 2019-07-01 19:24:52 följande:

    Du verkar ha rätt så snäva definitioner av "otrohet" och "emotionell affär". Därimod är din definition av "kollega" rätt så vid.

    Om man skall tro din beskrivning så är du och din flirt inte anställda på samma företag, ni arbetar inte på samma kontor och ni har sedan organisationsändringen inga gemensamma arbetsuppgifter. När ni umgås är det uteslutande på tu mans hand med varandra. Relation till andra av era (riktiga) kollegor verkar helt saknas, eftersom ni har varit överens att dessa skulle bannlysas. 

    Enligt min definition är ni inte kollegor, och ert umgänge kan därför inte kategoriseras som "normalt kollegor emellan". Om era gemensamma arbetsuppgifter/ansvarsområden har blivit reducerade till noll, borde ert umgänge också bli reducerat till noll. Om det skall vara normalt.


    Vi jobbar inom samma koncern. En utomstående skulle tro att det är samma företag, men det är uppbyggt så. Vi sitter på samma (stora) kontor men inte på samma avdelning. Det stämmer att det skett en ändring som påverkar vårt gemensamma arb.område men än har vi dock kvar ansvaret.

    Jag har en bra relation m mina dagliga kollegor.

    Men ja, det stämmer att vi alltid hängt på tu man hand. Det föll sig först naturligt så eft bara vi gör det vi gör, sen har vi fortsatt så även när vi hängt utan att ha jobbgrejer när vi fikat etc. Sen ja, ingen av oss har velat ha andra med. Jag säger ju att vi hängt för mycket med tanke på vad jag känt. Det gör vi därför inte längre.
Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift