• Anonym (Villmenfårinte)

    Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Jag är gift och har två barn, varit tillsammans i 14 år. Lycklig med min man, vill leva resten av mitt liv med honom. Har inte överhuvudtaget funderat på otrohet innan. MEN. Jag bytte jobb för 1 år sen, och jobbar där med en man där något vuxit fram som jag snart inte kan kontrollera. Vi märkte att vi hade rätt kul ihop, skämtar och skrattar mycket. Men plötsligt övergick det i känslor, som jag kämpar för att trycka undan. Det har gått ett halvår nu. Vi skriver mkt med varann på skype på jobbet, hänger så snart vi får chansen m gemensamma projekt (vi jobbar på olika avd så det känns som att vi hittar ursäkter att ses, ta en kaffe) och tonen i skype-samtalen är skämtsam, men övergått till skämtsam, flirtig. Vi skrev häromdagen att vi balanserar på gränsen, och det gör vi - utan att skriva eller säga något rakt ut. Stämningen är elektrisk. Jag vet eg inte vad han känner eller tänker, för vi har inte sagt nåt rakt ut. Jag kan inte sluta tänka på honom, och det äter upp mig snart. Och jag vill verkligen INTE förstöra hans familj (också gift), och inte min heller. Jag vill inte att han lämnar henne för mig. Jag vill bara så innerligt gärna kyssa honom, ligga med honom och få det ur systemet.

    Jag VET att jag borde undvika honom. Och JO jag älskar min man. Jag VILL inte känna såhär. Det här har bara slagit ner som en blixt och fastnat i mig. Nästan alla trådar jag hittar om liknande så har man det dåligt i sitt nuvarande, jag har inte det. Jag bara vill så jävla starkt bara ligga med honom. Men jag är rädd att jag inte kommer kunna leva med det, det borde jag inte, för då är jag ett jävla svin. Såna jag hatar själv.

    Vill rådfråga:

    1. Har du någon gång känt lika (haft det bra o älskat din nuvarande men blivit kåt/förälskad i en annan samtidigt) och faktiskt gjort det, fått det ur systemet och sen levt vidare? Eller slutar det alltid i kaos (fan, jag vet ju svaret, men finns NÅN som inte ångrat sig?)

    2. Borde jag fråga hur han känner / vad han tänker? Möjlighet: att jag inbillar mig och då är detta ur världen, alternativt. Risk: att han känner samma och det blir ännu jobbigare.

    Tacksam för konstruktiva tankar (att jag bör lämna min man innan jag gör nåt förstår jag att flera av er kommer säga, men det är inte aktuellt).

    Tack!

  • Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift
  • Anonym (Snacka om OT)
    Anonym (FYI) skrev 2019-10-10 11:17:21 följande:

    Vad jag menar?

    Att intensiteten visserligen minskat, men suget finns kvar och att hon därmed inte är utom fara.

    Vid rätt/fel tillfälle....Trotts ts självsäkert säger att inget kan hända.

    Hon kan bara hävda detta om hon helt tappat suget att ligga med kollegan.


    Ok, då förstår jag hur du tänker. Men tror iof att risken hade varit större nu i så fall om ts varit en man. När tråden startades var ju Ts kär/förälskad i den andra mannen. Om man får generalisera lite så faller nog kvinnor lättare när det finns känslor med jämfört med män och Ts känslor för den andra mannen verkar ju ha mattats av avsevärt. Undantag finns förstås och Ts behöver såklart fortfarande vara försiktig och inte sätta sig i situationer där mannen lätt kan fresta henne. Så att inte vara för självsäker är nog bra..
  • Anonym (FYI)
    Anonym (Snacka om OT) skrev 2019-10-10 15:28:48 följande:
    Ok, då förstår jag hur du tänker. Men tror iof att risken hade varit större nu i så fall om ts varit en man. När tråden startades var ju Ts kär/förälskad i den andra mannen. Om man får generalisera lite så faller nog kvinnor lättare när det finns känslor med jämfört med män och Ts känslor för den andra mannen verkar ju ha mattats av avsevärt. Undantag finns förstås och Ts behöver såklart fortfarande vara försiktig och inte sätta sig i situationer där mannen lätt kan fresta henne. Så att inte vara för självsäker är nog bra..
    Att ts för någon vecka sedan skrev att hon blev så LESS på kollegan...Det var ett framsteg...Den känslan skulle hon hålla fast vid. Men det har gått över nu med en liten present och lite privat snack i lunchrummet.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (FYI) skrev 2019-10-10 11:17:21 följande:

    Vad jag menar?

    Att intensiteten visserligen minskat, men suget finns kvar och att hon därmed inte är utom fara.

    Vid rätt/fel tillfälle....Trotts ts självsäkert säger att inget kan hända.

    Hon kan bara hävda detta om hon helt tappat suget att ligga med kollegan.


    Vet du..allt i livet är inte svart eller vitt. Bara för att jag ibland tänker på det behöver det inte hända.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (Snacka om OT) skrev 2019-10-10 15:28:48 följande:

    Ok, då förstår jag hur du tänker. Men tror iof att risken hade varit större nu i så fall om ts varit en man. När tråden startades var ju Ts kär/förälskad i den andra mannen. Om man får generalisera lite så faller nog kvinnor lättare när det finns känslor med jämfört med män och Ts känslor för den andra mannen verkar ju ha mattats av avsevärt. Undantag finns förstås och Ts behöver såklart fortfarande vara försiktig och inte sätta sig i situationer där mannen lätt kan fresta henne. Så att inte vara för självsäker är nog bra..


    Grejen är dock att jag är inte den typiska kvinnan du beskriver. Jag ville LIGGA med Pelle. Inget romantiskt dravel eller nytt liv.

    Men ja, självklart måste jag vara försiktig med tanke på att vi fortfarande jobbar ihop och igen fikar/hänger. Jag är jäkligt vaksam på mig själv, och har varit rätt länge på hur det känns och att vi inte ska ses eller höras lika mycket som förut. Det gör vi ju inte heller. Vi kunde hänga i två timmar, maila, smsa och instagramma om vartannat samma dag. Håller med om att det är för mkt. Och det känns helt ok, och på en bra nivå mellan oss nu.
  • Anonym (Snacka om OT)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-10-10 19:09:22 följande:

    Grejen är dock att jag är inte den typiska kvinnan du beskriver. Jag ville LIGGA med Pelle. Inget romantiskt dravel eller nytt liv.

    Men ja, självklart måste jag vara försiktig med tanke på att vi fortfarande jobbar ihop och igen fikar/hänger. Jag är jäkligt vaksam på mig själv, och har varit rätt länge på hur det känns och att vi inte ska ses eller höras lika mycket som förut. Det gör vi ju inte heller. Vi kunde hänga i två timmar, maila, smsa och instagramma om vartannat samma dag. Håller med om att det är för mkt. Och det känns helt ok, och på en bra nivå mellan oss nu.


    Nej, det kanske du inte är, men du var iaf förälskad i Pelle, vilket du insåg efter ett tag i början av tråden. Sådana känslor är ju starka och då var det svårare att stå emot, inte sant? Du tänkte ju på honom hela tiden. Samtidigt var du på det klara med att du inte ville byta ut din man mot Pelle och så, men nu när du hållt distans och känslorna mattats av så är det väl lättare att stå fast vid ditt beslut att inte vara fysiskt otrogen?
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (Snacka om OT) skrev 2019-10-10 20:25:23 följande:

    Nej, det kanske du inte är, men du var iaf förälskad i Pelle, vilket du insåg efter ett tag i början av tråden. Sådana känslor är ju starka och då var det svårare att stå emot, inte sant? Du tänkte ju på honom hela tiden. Samtidigt var du på det klara med att du inte ville byta ut din man mot Pelle och så, men nu när du hållt distans och känslorna mattats av så är det väl lättare att stå fast vid ditt beslut att inte vara fysiskt otrogen?


    Ja det är klart att det är lättare nu än då. Men eftersom ingen av oss egentligen gjort nån seriös verklig framstöt på den andre slapp vi / jag ens ställas inför den situationen. Det är jag tacksam för. Men vi har ju trots allt valt att spendera väldigt många timmar med varandra face to face pratandes (och skrivandes), och det är klart att vi båda trivts / trivs i varandras sällskap och lärt känna varandra på ett annat sätt än man ofta gör. Han tvekar inte en sekund att lämna mitt i ett möte om jag behöver hjälp med nåt eller om jag frågar om vi ska ta en kaffe, då är det som att det är viktigast av allt. Så nåt har det ju varit i luften - men ja, det är lättare att stå fast vid beslutet nu, när jag står med bägge fötterna fast på jorden, blicken fäst på det som viktigt på riktigt och inte är mitt i stormen som det kändes förut.
  • Anonym (FYI)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-10-10 21:07:02 följande:
    Ja det är klart att det är lättare nu än då. Men eftersom ingen av oss egentligen gjort nån seriös verklig framstöt på den andre slapp vi / jag ens ställas inför den situationen. Det är jag tacksam för. Men vi har ju trots allt valt att spendera väldigt många timmar med varandra face to face pratandes (och skrivandes), och det är klart att vi båda trivts / trivs i varandras sällskap och lärt känna varandra på ett annat sätt än man ofta gör. Han tvekar inte en sekund att lämna mitt i ett möte om jag behöver hjälp med nåt eller om jag frågar om vi ska ta en kaffe, då är det som att det är viktigast av allt. Så nåt har det ju varit i luften - men ja, det är lättare att stå fast vid beslutet nu, när jag står med bägge fötterna fast på jorden, blicken fäst på det som viktigt på riktigt och inte är mitt i stormen som det kändes förut.
    Och om han skulle göra den framstöten idag?

    Jag måste också säga med hänvisning till Felix senaste inlägg, och ditt svar till honom, att jag förstår mig inte på din man. Antingen har du han helt i klorna, är feg, gör allt för att undvika drama. Eller så har han en egen agenda.
    För det du hållit på med i två år kan inte gått honom obemärkt förbi.
  • Anonym (Villmenfårinte)
    Anonym (FYI) skrev 2019-10-10 23:17:48 följande:

    Och om han skulle göra den framstöten idag?

    Jag måste också säga med hänvisning till Felix senaste inlägg, och ditt svar till honom, att jag förstår mig inte på din man. Antingen har du han helt i klorna, är feg, gör allt för att undvika drama. Eller så har han en egen agenda.

    För det du hållit på med i två år kan inte gått honom obemärkt förbi.


    Det tror jag inte att han skulle. Men om han skulle skulle jag säga nej. Ang min man så har jag vi ju haft ett snack om hösten som var, det gick honom inte obemärkt förbi, men han litar på mig. Och det har jag inte brutit.
  • Anonym (Orolig man)
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-10-11 07:01:50 följande:
    Det tror jag inte att han skulle. Men om han skulle skulle jag säga nej. Ang min man så har jag vi ju haft ett snack om hösten som var, det gick honom inte obemärkt förbi, men han litar på mig. Och det har jag inte brutit.
    Så du har haft ett samtal med din man om Pelle.
    Han har på nåt sätt uttryckt ett ogillande om ditt beteende och ditt häng med Pelle, (baserat på den info han fått om detta).
    Han har visat lite svartsjuka, vilket du faktiskt har velat enligt tidigare inlägg.

    ...men ändå fortsätter du hänga (igen) med Pelle, om än i mindre grad och med inte lika starka känslor om att ha sex med Pelle.
    Vet din man om detta fortsatta häng och är han verkligen ok med detta?
  • Anonym (FYI)
    Anonym (Orolig man) skrev 2019-10-11 08:16:46 följande:
    Så du har haft ett samtal med din man om Pelle.
    Han har på nåt sätt uttryckt ett ogillande om ditt beteende och ditt häng med Pelle, (baserat på den info han fått om detta).
    Han har visat lite svartsjuka, vilket du faktiskt har velat enligt tidigare inlägg.

    ...men ändå fortsätter du hänga (igen) med Pelle, om än i mindre grad och med inte lika starka känslor om att ha sex med Pelle.
    Vet din man om detta fortsatta häng och är han verkligen ok med detta?
    Ja vad skall han säga...Han är väl "barn av sin tid" och att ställa krav eller visa svartsjuka är fy fy.
Svar på tråden Jag vill ligga med min kollega, är gift