• Anonym (Tomat­)
    Äldre 4 Dec 21:14
    378 visningar
    12 svar
    12
    378

    Hur komma överens

    Är mitt i en separation och känner att denna är påväg att bli ful och smutsig, inte alls som jag tänkt mig, även om jag förstår att det är väldigt vanligt.

    Saken är att jag har länge haft tankar på att det kanske inte är helt rätt detta, vi har glidit ifrån varandra under en längre tid. Inte haft närkontakt och beröring på länge, sexet har funnits och varit bra, inte så ofta kanske.

    Men till saken hör att mina känslor är som tomma, jag känner inte för honom längre mer än som en väldigt fin människa som jag bryr mig väldigt mycket om. Och främst för vårt barn skull, vill jag ha en fin och bra relation med honom. Han börjar nu bli elak och kontrollerande, (absolut inte på ett aggressivt vis) mer som att han är kränkt och besviken på mig, jag köper hela tiden situationen för att behålla friden i hemmet. Jag tar på mig att det är mitt fel att vi separerar, det är ju mina känslor som är tvivelaktiga till vår relation. Jag känner mig ganska lugn och kontrollerad, spårar inte ur och handlar i affekt. Men han vill få mig till att jag måste vara psyksjuk för att jag vill lämna honom, känns rätt desperat från hans sida, då jag är ganska trygg och personligt medveten om mig själv och Mina känslor.

    Som han gör nu förstör han våran vänskap, han förstör all min tillit till han som person och snart får han mig och lämna hemmet i ren desperation. Vilket är det sista jag vill, med tanke på vårt barn.

    Han förföljer allt jag gör i hemmet, är jag glad då vill jag laga relationen eller så psykar jag honom, är jag tyst eller låg då är jag psyksjuk eller har grava psykiska problem. Han är alltså en snäll och vänlig person, men känner att det kommer upp desperata och riktigt fula sidor i detta. Vet inte längre hur jag ska bemöta honom, jag börjar se honom som jobbig och lite otäck nu. Den där snälla som jag alltid tyckt bra om, är som bortblåst och nu vet jag inte ens om vi kommer kunna vara vänner någonsin. Relationen ska inte lagas från min sida. Jag vill bara kunna bemöta honom och behålla friden i hemmet.

    Ett tips eller råd mottages tacksamt.

  • Svar på tråden Hur komma överens
  • Anonym (eee)
    Äldre 4 Dec 21:19
    #1

    Tyvärr är han ju i en djup kris, och hans beteende beror på det. Svårt göra något åt.
    Om du säger det till honom kommer han ju bara bli arg på dig för det du säger. 
    Det kanske är bäst att inse att just nu är läget infekterat. Om det blir för jobbigt är det nog bäst att ni anlitar en jurist som hjälper er med skilsmässan, för bådas skull. 

    Minns ett par som skilde sig för länge sen. Där sa mannen om kvinnan "hon har blivit så annorlunda, som om en mörk sida har dykt upp". Jag tänkte när han sa det att det är väl inte så konstigt, de var ju mitt uppe i en jobbig skilsmässa. Det låter som att det är så du tänker om ditt snart ex också, och man får väl tyvärr bara inse att det kan bli så. 

    Mäjligt det är bäst att du lämnar bostaden. Både du och han kan nog behöva den förändringen. Då slipper du också detta att han ser allt du gör hemma. 

  • Anonym (Stina­)
    Äldre 4 Dec 21:43
    #2
    +1

    Det är rena tortyren att fortsätta bo ihop under en separation så jag hoppas du flyttar snart? Vet en del som väntar med att flytta isär för att reda ut det värsta först men det verkar aldrig funka. Det är för mycket sårade känslor ivägen och dessutom så blir det så otydligt vad som egentlgien har skett när allt på ytan bara fortsätter som vanligt.

    Så mitt råd är att ni löser boende för er båda så fort ni bara kan, och kanske funderar på en temporär lösning med t ex en andrahands-etta som ni föräldrar bor i varannan vecka eller någon av er flyttar till föräldrar eller kompisar ett tag.

  • Anonym (Cilla­)
    Äldre 7 Dec 06:41
    #3
    +1

    Om ni inte har testat det än så skulle jag rekommendera familjerådgivning. Inte för att hitta tillbaka till varandra utan för att kunna prata med varandra pä ett vettigt sätt. Om ni får hjälp med att samtala så har ni större chans att kunna fortsätta vara vänner efter skilsmässan.

  • Anonym (Ad)
    Äldre 7 Dec 12:15
    #4
    Anonym (Stina) skrev 2018-12-04 21:43:46 följande:

    Det är rena tortyren att fortsätta bo ihop under en separation så jag hoppas du flyttar snart? Vet en del som väntar med att flytta isär för att reda ut det värsta först men det verkar aldrig funka. Det är för mycket sårade känslor ivägen och dessutom så blir det så otydligt vad som egentlgien har skett när allt på ytan bara fortsätter som vanligt.

    Så mitt råd är att ni löser boende för er båda så fort ni bara kan, och kanske funderar på en temporär lösning med t ex en andrahands-etta som ni föräldrar bor i varannan vecka eller någon av er flyttar till föräldrar eller kompisar ett tag.


    Jag väntade med att flytta ut tills jag hade löst mitt boende permanent (mitt ex vägrade flytta), det tog över 4 månader och det var tortyr. Mitt ex lät mig inte vara ifred, han väckte mig på nätterna för att "diskutera" och när jag mådde dåligt och gick till psykolog sa han att det var bra för psykologen skulle få mig att inse att jag egentlugen inte ville skiljas (om jag ville det så var jag psykiskt sjuk menade han).

    Jag valde den här vägen för jag tänkte det skulle vara bäst och tryggast för barnen men hade jag kunnat välja om hade jag valt annorlunda. Det var för jobbigt för mig och det var ändå inget bra hem åt barnen med all spänning i luften mellan mig och mitt ex.
  • Anonym (Tomat­) Trådstartaren
    Äldre 7 Dec 12:22
    #5

    Tack snälla för alla era svar. Jag har en lösning i sikte, känner själv att det tar enormt på mitt mående att ha det så här, ser även att han mår dåligt av att se mig varje dag.

  • Anonym (Fyfan­)
    Äldre 7 Dec 12:34
    #6
    -1 +2

    Det är inte han som gör fel, utan du. Du har valt den här mannen och du har bildat familj med honom. Nu, för att känslorna inte är som de en gång var, ska du dumpa honom och trasa sönder både hans och ditt barns familj. Samma sak kommer du sen göra med nästa man du blir tillsammans med. Det är så fruktansvärt vidrigt, äckligt och egoistiskt beteende för du är totalt inkapabel till lojalitet och livslångt förhållande. Men du är i gott sällskap med alla andra dekandenta människor som håller på så här idag och ger varandra en klapp på axeln och försökrar att det är ett helt okej beteende. Fyfan vad glad jag är att jag är singel och slipper sånna som dig. Jag ska skaffa barn på egen hand för annars kan man ju garantera att om x-antal år så kommer mina barn tas ifrån mig på halvtid.

  • Anonym (Tomat­) Trådstartaren
    Äldre 7 Dec 12:38
    #7
    Anonym (Fyfan) skrev 2018-12-07 12:34:57 följande:

    Det är inte han som gör fel, utan du. Du har valt den här mannen och du har bildat familj med honom. Nu, för att känslorna inte är som de en gång var, ska du dumpa honom och trasa sönder både hans och ditt barns familj. Samma sak kommer du sen göra med nästa man du blir tillsammans med. Det är så fruktansvärt vidrigt, äckligt och egoistiskt beteende för du är totalt inkapabel till lojalitet och livslångt förhållande. Men du är i gott sällskap med alla andra dekandenta människor som håller på så här idag och ger varandra en klapp på axeln och försökrar att det är ett helt okej beteende. Fyfan vad glad jag är att jag är singel och slipper sånna som dig. Jag ska skaffa barn på egen hand för annars kan man ju garantera att om x-antal år så kommer mina barn tas ifrån mig på halvtid.


    Vilket patetiskt skitsnack, lev i den tron du, det gör inte jag!
  • Äldre 7 Dec 12:42
    #8

    Jag känner igen det från mitt ex, just under seperationsperioden, och även lite efter. Men det gick över. Det kanske får ta den tid det tar. Han är kränkt för att du har tagit steget till separation och han har ju då inte kommit så långt som du i processen. Men det går över. Det är bara att vara saklig och försöka undvika konflikter.

  • Anonym (msB)
    Äldre 7 Dec 12:43
    #9
    Anonym (Fyfan) skrev 2018-12-07 12:34:57 följande:

    Det är inte han som gör fel, utan du. Du har valt den här mannen och du har bildat familj med honom. Nu, för att känslorna inte är som de en gång var, ska du dumpa honom och trasa sönder både hans och ditt barns familj. Samma sak kommer du sen göra med nästa man du blir tillsammans med. Det är så fruktansvärt vidrigt, äckligt och egoistiskt beteende för du är totalt inkapabel till lojalitet och livslångt förhållande. Men du är i gott sällskap med alla andra dekandenta människor som håller på så här idag och ger varandra en klapp på axeln och försökrar att det är ett helt okej beteende. Fyfan vad glad jag är att jag är singel och slipper sånna som dig. Jag ska skaffa barn på egen hand för annars kan man ju garantera att om x-antal år så kommer mina barn tas ifrån mig på halvtid.


    Ja är du så hemsk som ditt inlägg visar så kommer du aldrig att vara i ett förhållande så den frågan är inte aktuell för dig ändå. 
  • Anonym (A)
    Äldre 7 Dec 14:36
    #10
    Anonym (Cilla) skrev 2018-12-07 06:41:09 följande:
    Om ni inte har testat det än så skulle jag rekommendera familjerådgivning. Inte för att hitta tillbaka till varandra utan för att kunna prata med varandra pä ett vettigt sätt. Om ni får hjälp med att samtala så har ni större chans att kunna fortsätta vara vänner efter skilsmässan.
    Håller med, familjerådgivning är bra.
  • Anonym (Stina­)
    Äldre 8 Dec 16:01
    #11
    Anonym (Fyfan) skrev 2018-12-07 12:34:57 följande:

    Det är inte han som gör fel, utan du. Du har valt den här mannen och du har bildat familj med honom. Nu, för att känslorna inte är som de en gång var, ska du dumpa honom och trasa sönder både hans och ditt barns familj. Samma sak kommer du sen göra med nästa man du blir tillsammans med. Det är så fruktansvärt vidrigt, äckligt och egoistiskt beteende för du är totalt inkapabel till lojalitet och livslångt förhållande. Men du är i gott sällskap med alla andra dekandenta människor som håller på så här idag och ger varandra en klapp på axeln och försökrar att det är ett helt okej beteende. Fyfan vad glad jag är att jag är singel och slipper sånna som dig. Jag ska skaffa barn på egen hand för annars kan man ju garantera att om x-antal år så kommer mina barn tas ifrån mig på halvtid.


    Man får skilja sig. Att vilja tvinga andra att vara med en genom att komma med moralism och fördömande är däremot inte ok. Att inte kunna hantera en separation utan att bli hatisk och ta ut alla sorger i förskott är lite tragiskt.

    Du vet att även barn kan säga upp kontaktenn med sina föräldrar? Man kan inte tvinga någon till något så om jag vore du skulle jag nog fundera över den egna separationsångesten istället för att utgå från att ingen når upp till den höga moraliska nivån du förespråkar.
  • Anonym (ffl)
    Äldre 8 Dec 16:51
    #12
    +1
    Anonym (Fyfan) skrev 2018-12-07 12:34:57 följande:

    Det är inte han som gör fel, utan du. Du har valt den här mannen och du har bildat familj med honom. Nu, för att känslorna inte är som de en gång var, ska du dumpa honom och trasa sönder både hans och ditt barns familj. Samma sak kommer du sen göra med nästa man du blir tillsammans med. Det är så fruktansvärt vidrigt, äckligt och egoistiskt beteende för du är totalt inkapabel till lojalitet och livslångt förhållande. Men du är i gott sällskap med alla andra dekandenta människor som håller på så här idag och ger varandra en klapp på axeln och försökrar att det är ett helt okej beteende. Fyfan vad glad jag är att jag är singel och slipper sånna som dig. Jag ska skaffa barn på egen hand för annars kan man ju garantera att om x-antal år så kommer mina barn tas ifrån mig på halvtid.


    detta hände mig. sitter med skulder samt har får endast träffa barnen 3 dagar i månaden. hela livet är förstört. Jag borde dejtat mycket fler kvinnor innan jag skaffade barn.
Svar på tråden Hur komma överens