• Äldre 25 Dec 22:08
    29447 visningar
    3333 svar
    3333
    29447

    Bf September 2019

    Jag har letat ett tag efter en tråd om bf i september och inte hittat någon så tänker jag att jag skapar en!

    Här kan vi samlas, välkomna!

    Lite om mig: 24åring som bor med min sambo i Stockholm, väntar första barnet efter ha försökt i 25 månader och ett missfall. Plussade rejält tidigt redan äl+7 på kvällen och har bf 2 september :D

  • Svar på tråden Bf September 2019
  • Sat 14 Sep 2019 15:22

    Första veckan* skulle det stå

  • Sat 14 Sep 2019 18:54
    Solrosvind skrev 2019-09-14 12:31:59 följande:

    Någon mer som går över tiden och väntar? Är på 41+5 och har (relativt milda) förvärkar om nätterna som klingar av på morgonen. Tycker att det känns stressigt och jobbigt psykiskt men mår jättebra fysiskt, är pigg och inte tung, ingen foglossning, är inte så stor alls, ser ut att vara i 8:e månaden typ. Bebis är normalstor enligt undersökning. Enligt min egen beräkning så lär befruktningen ha skett en vecka efter sjukvårdens beräkning, men de gjorde uppskattning på KUB som de går efter.

    Idag känner jag motvärk fast det är dag nu så jag hoppas att det kanske börjar idag, fullmåne och allt.

    Jobbigt att känna sig frisk och stark och samtidigt behöva hantera att ens kropp inte gör som den ska, att alla runt en tjatar och kommenterar...


    V 41+3. Känner igen mig i det du beskriver. Fick hinnsvepningen igår, drog igång med mildare sammandragningar efter ett par timmar. Tilltog och var stört omöjligt att sova. Duschade och tog Alvedon men visste inte var jag skull ta vägen, så intensivt var det. Slutade med att jag åkte in till förlossningen, fick sovdos med hem. Nu avtagit och kommer helt oregelbundet och glest med sammandragningar som jag får anda mig igenom. Suck.
  • Sat 14 Sep 2019 21:31
    Solgul skrev 2019-09-14 18:54:36 följande:

    V 41+3. Känner igen mig i det du beskriver. Fick hinnsvepningen igår, drog igång med mildare sammandragningar efter ett par timmar. Tilltog och var stört omöjligt att sova. Duschade och tog Alvedon men visste inte var jag skull ta vägen, så intensivt var det. Slutade med att jag åkte in till förlossningen, fick sovdos med hem. Nu avtagit och kommer helt oregelbundet och glest med sammandragningar som jag får anda mig igenom. Suck.


    Hur kändes hinnsvepningen för dig?
  • Mon 16 Sep 2019 23:02

    Nyfiken ni som fått redan! Idag har mina sammandragningar kommit väldigt tätt och ofta, dock gör de inte superont men de kan hålla i sig upp emot 10-15 min. Är detta vanligt eller märkte ni av att de blev mer intensivt innan det var dags? (Logiskt ja, men alltid skönt att bolla lite då det är första och man inte har någon aning) :)

  • Anonym (chock­ad!)
    Tue 17 Sep 2019 08:32
    norrsken91 skrev 2019-09-16 23:02:58 följande:

    Nyfiken ni som fått redan! Idag har mina sammandragningar kommit väldigt tätt och ofta, dock gör de inte superont men de kan hålla i sig upp emot 10-15 min. Är detta vanligt eller märkte ni av att de blev mer intensivt innan det var dags? (Logiskt ja, men alltid skönt att bolla lite då det är första och man inte har någon aning) :)


    Nu födde jag med snitt men jag hade dessa sammandragningar i flera veckor innan snittet utan att det kom igång...så tror det kan hålla på rätt länge. Hade även regelbundna värkar under en vecka innan hon kom, ca 1 gång i halvtimmen, utan att hon kom förrän planerade snittet 2 v senare.


    Enligt bm jag pratade med när jag då var på förlossningen för att kolla kunde de hålla på i veckor, tyvärr :( Men hoppas det drar igång snart för dig!

  • Tue 17 Sep 2019 10:01

    Hej alla,

    Vsd mysigt att det börjat ploppa ut fler bebisar här inne :)

    Jag har mer än en vecka kvar till BF, men våran prematura plutt har redan hunnit bli en månad <3

    Första tiden innehöll oerhört mycket rutiner med sondmatning på schema var 3e timme och en bebis som själv inte visade sina behov så tydligt. Sen fick vi vidare vård i hemmet och hjälp med att få igång amningen så att vi kunde plocka bort sonden innan vi blev utskrivna. Han tappade mer än 10 % av födelsevikten så jag var stressad att han inte skulle gå upp som han skulle, men sen sonden togs bort har han ökat med 200 gram var tredje dag och ligger redan över sin kurva, så han har varit jätteduktig med att lära sig amma trots tidig entré.

    Nu är han som vilken helt nyfödd bebis som helst, strax över 3 kg, och betydligt bestämdare med hur han vill ha det. Han ammar runt 12 gånger per dygn, lika ofta på nätterna som på dagarna, och vill helst vara nära hela tiden så jag bär mycket i sjal eller sitter med honom i famnen. Han sover i babynest mellan oss för att vi hela tiden ska kunna ha en hand på honom osv så han inte känner sig ensam.

    Men överlag är han en väldigt nöjd bebis som bara skriker ordentligt när han är hungrig. Såklart en del gaser, så då blir han gnällig men magmassage/cykla med fötterna och ligga nära/tutta brukar lugna. Och hjälp att rapa regelbundet såklart.

    Ni som fött vaginalt, var det någon av er som fick en bristning? Jag fick en grad 2 pga extremt snabbt utdrivningsskede, och nu 5 veckor senare så har det fortfarande inte läkt helt, några stygn i mellangården sitter fortfarande kvar (det är stygn som ska lossna sv sig själv). Hur har allt läkt för er?

  • Anonym (chock­ad!)
    Tue 17 Sep 2019 11:08
    Jojjans skrev 2019-09-17 10:01:50 följande:

    Hej alla,

    Vsd mysigt att det börjat ploppa ut fler bebisar här inne :)

    Jag har mer än en vecka kvar till BF, men våran prematura plutt har redan hunnit bli en månad <3

    Första tiden innehöll oerhört mycket rutiner med sondmatning på schema var 3e timme och en bebis som själv inte visade sina behov så tydligt. Sen fick vi vidare vård i hemmet och hjälp med att få igång amningen så att vi kunde plocka bort sonden innan vi blev utskrivna. Han tappade mer än 10 % av födelsevikten så jag var stressad att han inte skulle gå upp som han skulle, men sen sonden togs bort har han ökat med 200 gram var tredje dag och ligger redan över sin kurva, så han har varit jätteduktig med att lära sig amma trots tidig entré.

    Nu är han som vilken helt nyfödd bebis som helst, strax över 3 kg, och betydligt bestämdare med hur han vill ha det. Han ammar runt 12 gånger per dygn, lika ofta på nätterna som på dagarna, och vill helst vara nära hela tiden så jag bär mycket i sjal eller sitter med honom i famnen. Han sover i babynest mellan oss för att vi hela tiden ska kunna ha en hand på honom osv så han inte känner sig ensam.

    Men överlag är han en väldigt nöjd bebis som bara skriker ordentligt när han är hungrig. Såklart en del gaser, så då blir han gnällig men magmassage/cykla med fötterna och ligga nära/tutta brukar lugna. Och hjälp att rapa regelbundet såklart.

    Ni som fött vaginalt, var det någon av er som fick en bristning? Jag fick en grad 2 pga extremt snabbt utdrivningsskede, och nu 5 veckor senare så har det fortfarande inte läkt helt, några stygn i mellangården sitter fortfarande kvar (det är stygn som ska lossna sv sig själv). Hur har allt läkt för er?


    Hur stor var han nuigen när han föddes?


    Min lilla tjej föddes 10 dagar för tidigt men med planerat snitt vet man ju aldrig hur tidigt födda de är. Jag kunde ju lika gärna gått över 2 v med henne och då är hon ju nästan 1 mån förtidigt född.


    Hon är väldigt svår att få i mat... somnar hela tiden :( Går ner i stället för upp...

  • Tue 17 Sep 2019 11:10
    Jojjans skrev 2019-09-17 10:01:50 följande:

    Hej alla,

    Vsd mysigt att det börjat ploppa ut fler bebisar här inne :)

    Jag har mer än en vecka kvar till BF, men våran prematura plutt har redan hunnit bli en månad <3

    Första tiden innehöll oerhört mycket rutiner med sondmatning på schema var 3e timme och en bebis som själv inte visade sina behov så tydligt. Sen fick vi vidare vård i hemmet och hjälp med att få igång amningen så att vi kunde plocka bort sonden innan vi blev utskrivna. Han tappade mer än 10 % av födelsevikten så jag var stressad att han inte skulle gå upp som han skulle, men sen sonden togs bort har han ökat med 200 gram var tredje dag och ligger redan över sin kurva, så han har varit jätteduktig med att lära sig amma trots tidig entré.

    Nu är han som vilken helt nyfödd bebis som helst, strax över 3 kg, och betydligt bestämdare med hur han vill ha det. Han ammar runt 12 gånger per dygn, lika ofta på nätterna som på dagarna, och vill helst vara nära hela tiden så jag bär mycket i sjal eller sitter med honom i famnen. Han sover i babynest mellan oss för att vi hela tiden ska kunna ha en hand på honom osv så han inte känner sig ensam.

    Men överlag är han en väldigt nöjd bebis som bara skriker ordentligt när han är hungrig. Såklart en del gaser, så då blir han gnällig men magmassage/cykla med fötterna och ligga nära/tutta brukar lugna. Och hjälp att rapa regelbundet såklart.

    Ni som fött vaginalt, var det någon av er som fick en bristning? Jag fick en grad 2 pga extremt snabbt utdrivningsskede, och nu 5 veckor senare så har det fortfarande inte läkt helt, några stygn i mellangården sitter fortfarande kvar (det är stygn som ska lossna sv sig själv). Hur har allt läkt för er?


    Vad roligt med en uppdatering, och härligt att höra att allt gått så bra trots en tuff start! :) Jag har ju inte fått än men med min dotter fick jag en större grad 2-bristning, och minns att just stygnen i mellangården tog ett tag att läka/släppa. Tror det tog ca 6 veckor. Men hade läkt fint efter 8 veckor när jag var på efterkontroll. Har du någon sådan inbokad?
  • Tue 17 Sep 2019 19:24
    Anonym (chockad!) skrev 2019-09-17 11:08:04 följande:

    Hur stor var han nuigen när han föddes?

    Min lilla tjej föddes 10 dagar för tidigt men med planerat snitt vet man ju aldrig hur tidigt födda de är. Jag kunde ju lika gärna gått över 2 v med henne och då är hon ju nästan 1 mån förtidigt född.

    Hon är väldigt svår att få i mat... somnar hela tiden :( Går ner i stället för upp...


    Han föddes 13/8 i vecka 33+3 och vägde då 2266. Som minst var han nere på 2036, en vecka efter födseln, men sen vände det. Nu senast vägde han 2960, då hade han inte ens hunnit bli en månad, så det går snabbt uppåt!

    När man pratar om prematuritet så vet hag att dom räknar från beräknat BF. Men när man nått datumet dom hade varit 37+0 så räknas dom som fullgångna.

    Vad jobbigt att hon inte går upp som hon ska... har hon haft höga bilirubinvärden? Vet ju att dom blir hemskt slöa av det.

    När var det hon föddes? Ammar du eller ger ersättning?
  • Tue 17 Sep 2019 19:31
    Etta skrev 2019-09-17 11:10:12 följande:

    Vad roligt med en uppdatering, och härligt att höra att allt gått så bra trots en tuff start! :) Jag har ju inte fått än men med min dotter fick jag en större grad 2-bristning, och minns att just stygnen i mellangården tog ett tag att läka/släppa. Tror det tog ca 6 veckor. Men hade läkt fint efter 8 veckor när jag var på efterkontroll. Har du någon sådan inbokad?


    Ja så skönt i allt att det ändå gått bra, annars hade det känts lite väl tufft.

    Ok, ja då borde dom ju lossna snart, var 5 veckor sen han föddes idag. Ska på efterkontroll den 30 så då får jag veta hur allt läkt.

    Har du haft några men efter din bristning? Jag tyckte inte alls det gjorde ont när jag sprack, och har inge bekymmer att hålla tätt/knipa, men har tyckt det varit riktigt jobbigt med stygnen som kliar och attman sitter still så mycket med en nyfödd och ammar...
Svar på tråden Bf September 2019