• Äldre 11 Jan 18:32
    831 visningar
    17 svar
    17
    831

    Bipolär och gravid, någon annan?

    Hej! Jag är 23 år gammal, tidigt gravid i vecka 4+1 och mår katastrofalt dåligt. Jag gråter okontrollerat varje dag jag kommer hem från jobbet och dagarna på jobbet känns omöjliga att klara av. Jag känner extrem panik och rädsla, är konstant ledsen och känner mig irriterad och arg hela tiden. Jag har tankar om självmord hela tiden. Det är såhär att jag har varit deprimerad flera år och är även bipolär. Har dock mått bättre senaste året och graviditeten är planerad. När jag upptäckte graviditeten slutade jag äta min medicin mot depression (cymbalta 120mg) och började enligt läkarordination trappa ner på lithium (stämningsstabiliserande). Även slutat med sömnmedicin, lugnande osv. Snälla hjälp mig, vad är det som får mig att må såhär dåligt att jag vill dö? Jag har ju önskat mig barn så länge och nu när jag väl är gravid så mår jag såhär?! För att tillägga så har jag aldrig reagerat speciellt starkt vid medicinbyten osv. Hormonerna kan väl inte göra allt detta?

    Någon annan som känner igen sig i något av det jag upplever?

  • Svar på tråden Bipolär och gravid, någon annan?
  • Anonym (Emma)
    Äldre 11 Jan 19:30
    #1

    Det är hormoner och medicin sänkning och avslut som gör att du reagerar så. Du har ju haft rätt många mediciner som påverkat ditt mående och när du slutar så blir allt kaos. Man kan bli rastlös irriterad aggressiv självmordsbenägen. Det kommer ta tid innan det blir bättre och i vissa fall blir det inte bättre under hela graviditeten. Du borde ha någon i din närhet ofta. Inte vara ensam så mycket och ha samtals kontakt med en psykiater. Och du behöver absolut mycket stöd efter förlossningen också.

  • Anonym (Mimmi­)
    Äldre 11 Jan 20:50
    #2

    Hormoner kan ställa till med nästan vad som helst men du har ju dessutom två ?obalanser? på samma gång. Håller med föregående inlägg och tycker också du kan be om samtalsstöd.

  • Äldre 11 Jan 21:29
    #3

    Börja med annan medicin genast. Citalopram går både att vara gravid och amma på. Utsättningen av cymbalta är hemsk i mitt tycke.

    Det är tufft att vara gravid både psykiskt och fysiskt så medicin och samtalskontakt har varit ett måste för mig

  • Anonym (Anony­mm)
    Äldre 11 Jan 21:39
    #4

    Har du kollat dina hormoner? Om inte gör det. Prata med endokrinmottagningen, du kan skicka egenremiss dit om det är så eller en gynekolog.

  • Anonym (Anony­mm)
    Äldre 11 Jan 21:40
    #5
    Lynxsa skrev 2019-01-11 21:29:56 följande:

    Börja med annan medicin genast. Citalopram går både att vara gravid och amma på. Utsättningen av cymbalta är hemsk i mitt tycke.

    Det är tufft att vara gravid både psykiskt och fysiskt så medicin och samtalskontakt har varit ett måste för mig


    Men om hon är bipolär kanske inte ssri hjälper ? Kan inte ssri göra bipolär värre? Tex dra igång mani. Har för mig det. Men jag vet inte. Hon kan ju kolla om det går att ta den iallafall.
  • Äldre 11 Jan 21:44
    #6
    Anonym (Anonymm) skrev 2019-01-11 21:40:24 följande:

    Men om hon är bipolär kanske inte ssri hjälper ? Kan inte ssri göra bipolär värre? Tex dra igång mani. Har för mig det. Men jag vet inte. Hon kan ju kolla om det går att ta den iallafall.


    Inga aning. Jag fick den i stället för cymbalta. Det borde läkarna ha koll på
  • Anonym (Anony­mm)
    Äldre 11 Jan 21:45
    #7
    Lynxsa skrev 2019-01-11 21:44:26 följande:

    Inga aning. Jag fick den i stället för cymbalta. Det borde läkarna ha koll på


    Det kanske inte är så just med den ssri då. Ja man tycker ju det iallafall.
  • Äldre 11 Jan 22:21
    #8

    Hormonomställningen kan göra en icke bipolär tokdeprimerad så jo visst är det graviditeten som påverkar dig. Prata med läkarna så att du får prova dig fram till något som funkar för dig!

    I svtserien Min mage och jag är det en tjej som är bipolär och hon pratar just om sin medicinering och att läkarna sagt att det är viktigt att hon mår bra i det hela.

    Hoppas du får bra hjälp så du kan få ordning på hormonerna! Graviditet kan vara asjobbigt och pest och pina hur planerad och hur önskat barnet än är!

  • Äldre 12 Jan 09:38
    #9

    Tack alla för era svar. Jag väntar på kontakt med min egna läkare inom psykiatrin som tidigare sagt att jag absolut inte får sluta med mina mediciner vid graviditet. En annan läkare nu som beordrade att allt skulle trappas ner. Ska även gå hos psykiatrin varannan vecka under hela graviditeten för att följa upp mående.

    Har fått tid till läkare på mvc nu i vecka 5 och hoppas innerligt hon har tips och råd att ge mig så jag klarar av det här. Och att jag blir remitterad till specialist mvc som följer upp. Har ett krävande jobb och får absolut inte bli sjukskriven :/

  • Anonym (Va)
    Äldre 12 Jan 13:07
    #10

    Känns som att saker och ting har kommit i fel ordning här. Du borde trappat ner och bytt till andra mediciner innan du blev gravid. Är ju en sak om det var oplanerat men nu är barnet planerat!

    Du skriver att du haft självmordstankar, har ett krävande jobb och inte får bli sjukskriven. Du förstår ju inte ens att du måste ha god hälsa innan du sätter ett barn till världen. Du tycker att det är lämpligt att du ska fortsätta jobba fastän du mår så dåligt att du är självmordsbenägen? Och du ska bli förälder?!

    Jag kastar inte sten i glashus, har själv psykisk ohälsa men valde att göra allt jag kunde för att må bättre innan jag skaffade barn.

  • Anonym (Anony­mm)
    Äldre 12 Jan 13:23
    #11
    Anonym (Va) skrev 2019-01-12 13:07:42 följande:

    Känns som att saker och ting har kommit i fel ordning här. Du borde trappat ner och bytt till andra mediciner innan du blev gravid. Är ju en sak om det var oplanerat men nu är barnet planerat!

    Du skriver att du haft självmordstankar, har ett krävande jobb och inte får bli sjukskriven. Du förstår ju inte ens att du måste ha god hälsa innan du sätter ett barn till världen. Du tycker att det är lämpligt att du ska fortsätta jobba fastän du mår så dåligt att du är självmordsbenägen? Och du ska bli förälder?!

    Jag kastar inte sten i glashus, har själv psykisk ohälsa men valde att göra allt jag kunde för att må bättre innan jag skaffade barn.


    Håller med faktiskt. Mne det är ett svårt ämne det där. Men man måste ju kunna ta hand om sig själv först, för barnets skull.
  • Anonym (Anony­mm)
    Äldre 12 Jan 13:24
    #12

    Går du runt och mår så dåligt psykiskt påverkar det ju ditt barn också. Den känner ju av hur du mår. Och i kroppen kanske du inte mår så bra heller, när du mår så psykiskt. Har du kollat dina hormoner eller?

  • Anonym (Va)
    Äldre 12 Jan 13:36
    #13
    Anonym (Anonymm) skrev 2019-01-12 13:23:14 följande:

    Håller med faktiskt. Mne det är ett svårt ämne det där. Men man måste ju kunna ta hand om sig själv först, för barnets skull.


    Det är ett jätte känsligt ämne men man måste våga lyfta det! Dessutom att vara så ung och planera barn när man behöver arbeta på sig själv först är galet. 23 år är ingen ålder alls och mår man så dåligt som TS borde hon lagt några år mer på sig själv.
  • Äldre 12 Jan 17:07
    #14
    Anonym (Va) skrev 2019-01-12 13:36:18 följande:

    Det är ett jätte känsligt ämne men man måste våga lyfta det! Dessutom att vara så ung och planera barn när man behöver arbeta på sig själv först är galet. 23 år är ingen ålder alls och mår man så dåligt som TS borde hon lagt några år mer på sig själv.


    Men hallå. Vad hon borde gjort och inte är väl helt otroligt ovidkommande nu. Att du ska sitta anonym bakom en dataskärm och berätta hur folk borde leva sitt liv är ju bara pinsamt och säger mer om dig än nån annan. Tror definitivt inte ditt liv tål den granskningen. Snacka om att ha saker att jobba på.

    Nu är läget som det är och det är det hon pratar om. Och hon har ju ändrat medicinen på doktors inrådan och det har lett till att hon nu mår som hon gör.

    Hoppas att du varken är förälder eller tänker bli för enligt dina mått borde du ta några år och förhoppningsvis utveckla både hjärta och empati. Vore väldigt synd om ditt barn annars.
  • Anonym (Anony­mm)
    Äldre 12 Jan 17:21
    #15
    Bebis201901 skrev 2019-01-12 17:07:56 följande:

    Men hallå. Vad hon borde gjort och inte är väl helt otroligt ovidkommande nu. Att du ska sitta anonym bakom en dataskärm och berätta hur folk borde leva sitt liv är ju bara pinsamt och säger mer om dig än nån annan. Tror definitivt inte ditt liv tål den granskningen. Snacka om att ha saker att jobba på.

    Nu är läget som det är och det är det hon pratar om. Och hon har ju ändrat medicinen på doktors inrådan och det har lett till att hon nu mår som hon gör.

    Hoppas att du varken är förälder eller tänker bli för enligt dina mått borde du ta några år och förhoppningsvis utveckla både hjärta och empati. Vore väldigt synd om ditt barn annars.


    Tror hon bara menade att det är viktigt man mår bra själv. Men jag vet inte vad jag själv tycker alls.
  • Anonym (.)
    Äldre 12 Jan 17:52
    #16
    Saruski skrev 2019-01-12 09:38:26 följande:

    Tack alla för era svar. Jag väntar på kontakt med min egna läkare inom psykiatrin som tidigare sagt att jag absolut inte får sluta med mina mediciner vid graviditet. En annan läkare nu som beordrade att allt skulle trappas ner. Ska även gå hos psykiatrin varannan vecka under hela graviditeten för att följa upp mående.

    Har fått tid till läkare på mvc nu i vecka 5 och hoppas innerligt hon har tips och råd att ge mig så jag klarar av det här. Och att jag blir remitterad till specialist mvc som följer upp. Har ett krävande jobb och får absolut inte bli sjukskriven :/


    Jag tror att du måste tänka om kring ditt jobb. Detta ingenting att göra med din sjukdom, det låter som att du tar hjälp för den vilket ju är bra. Men att bli gravid och säga att man inte kan bli sjukskriven är inte hållbart. Du vet aldrig hur du kommer må, och det är ju inte helt ovanligt att man måste bli sjukskriven för foglossning, illamående eller prematura sammandragningar till exempel. Eller för psykisk sjukdom för den delen. Detta gäller ju inte endast dig utan alla. Men att bli gravid och liksom bestämma att "jag kan inte bli sjukskriven" är inte hållbart. Det får det dessutom att låta lite som att de som sjukskrivs gör det som ett val - vilket set ju givetvis inte är. Har du en ohållbar arbetssituation som gör att du inte kan vara sjukskriven, lös den nu, snabbt! Mycket kan hända i graviditeten. Om en läkare tycker det är en bra idé med sjukskrivning oavsett orsak så är det ju lika mycket en professionell bedömning från hen som om du hade ordninerats en medicin.

    Hoppas du får bra hjälp.
  • Äldre 12 Jan 18:06
    #17
    Anonym (Anonymm) skrev 2019-01-12 17:21:36 följande:

    Tror hon bara menade att det är viktigt man mår bra själv. Men jag vet inte vad jag själv tycker alls.


    Självklart är det viktigt att man mår bra själv men att komma och berätta för folk vad de BORDE ha gjort TIDIGARE är bara korkat, sorgligt och tyder på en stor brist på empati.

    Ts berättar att hon är gravid och beskriver ju att hon drog ner medicinen på doktorns inrådan och då började må väldigt dåligt. Att då komma med pekpinnar om att hon borde gjort saker innan hon blev gravid är så korkat och nåt som bara händer när nån sitter anonym bakom datorn. Läget är som det är och det är det vi pratar om.
Svar på tråden Bipolär och gravid, någon annan?