• Anonym (Inte stark ensam)
    Äldre 13 Jan 00:52
    1627 visningar
    16 svar
    16
    1627

    Hur stötta min sambo i livskris och sorg

    Hej

    Det har varit en enda lång kamp för oss senaste 10 åren

    Vi har några barn varav svårt sjukt barn och andra diagnoser som gör att vi kämpar dagligen för att hålla ihop men

    Nu dog sambons föräldrar oväntat för några månader sedan

    Min sambo drev företag med ena föräldern och känner nu att detta blir övermäktigt i sorgen

    Dels ska deras bostad tömmas och säljas med alla minnen och känslor som dyker upp

    Jag försöker stötta så mycket jag kan men orken tar ju slut när jag inte når fram

    Så i höstas efter detta vann sambons rika syster hen har två syskon, så mycket att hon nu är måååångmiljonär.

    Min sambo missunnar inte, har inte sagt ett ont ord om det, men sjunker djupare ner i en depression och jag känner inte längre att jag når fram.... eller jag har inte nått fram alls senaste halvåret

    Oron växer dels Då även ekonomin drabbas otroligt hårt. Men mest är jag orolig för min sambos hälsa. Jag har föreslagit kurator tid. Sambon gråter mycket.

  • Svar på tråden Hur stötta min sambo i livskris och sorg
  • Anonym (Va)
    Äldre 13 Jan 01:01
    #1

    Jag förstår inte, vad vann systern?

  • Anonym (Inte stark ensam) Trådstartaren
    Äldre 13 Jan 01:13
    #2

    Jo livet kändes väl ännu tyngre när ens systern den med en riktigt bra inkomst sen tidigare vann väldigt mååånga miljoner och inte alls engarerar sig längre i allt efter föräldrarna som ska fixas med... dvs som att förlora tre familjemedlemmar... på kort tid..

    nu är de bara två syskon kvar och de bor inte i närheten av varandra. Och de ska rodda allt efter föräldrarna.

    System med miljonerna sörjer inte längre föräldrarna som sambon och den andre systern...

  • Anonym (Stina­)
    Äldre 13 Jan 01:18
    #3

    Problemet verkar vara att din sambo mår väldigt dåligt. Kanske t o m har en depression. Så att gå och prata med någon är helt klart det rätta. Jag tycker han ska ringa vårdcentralen redan på måndag. Du kan ju inte göra mer än du gör så tror det bästa är att han faktiskt söker vård. Kan du säga det till honom?

  • Anonym (Inte stark ensam) Trådstartaren
    Äldre 13 Jan 01:23
    #4

    Jag ska säga det till hen imorgon. Tack. Jag har försökt prata stötta och lyssna men hen säger nästan inget till mig.

    Ja hen mår dåligt helt klart...

  • Anonym (Va)
    Äldre 13 Jan 01:24
    #5
    Anonym (Inte stark ensam) skrev 2019-01-13 01:13:57 följande:

    Jo livet kändes väl ännu tyngre när ens systern den med en riktigt bra inkomst sen tidigare vann väldigt mååånga miljoner och inte alls engarerar sig längre i allt efter föräldrarna som ska fixas med... dvs som att förlora tre familjemedlemmar... på kort tid..

    nu är de bara två syskon kvar och de bor inte i närheten av varandra. Och de ska rodda allt efter föräldrarna.

    System med miljonerna sörjer inte längre föräldrarna som sambon och den andre systern...


    Jag förstår fortfarande inte vad systerns pengar har att göra med din mans depression? Att systern inte är ledsen får ju stå för henne, det är ju ingenting som behöver påverka din mans mående att de har olika lång tid för att sörja och olika ekonomiska förutsättningar?

    Det låter som att ni behöver fokusera mer på ert eget liv och det som ni har, inte på vad andra har som ni inte har.

    Det låter även som att din sambo behöver sjukskrivas en tid för att ta sig samman och träffa någon som kan ge honom verktyg att ta sig genom det här, kan du ringa och boka en tid för honom hos vårdcentralen?
  • Anonym (Va)
    Äldre 13 Jan 01:26
    #6
    Anonym (Inte stark ensam) skrev 2019-01-13 01:23:21 följande:

    Jag ska säga det till hen imorgon. Tack. Jag har försökt prata stötta och lyssna men hen säger nästan inget till mig.

    Ja hen mår dåligt helt klart...


    Har han sagt något om suicidtankar?
  • Anonym (Va2)
    Äldre 13 Jan 02:25
    #7
    Anonym (Va) skrev 2019-01-13 01:26:12 följande:

    Har han sagt något om suicidtankar?


    Vad får dig att tro att TS är kvinna?
  • Anonym (.....­)
    Äldre 13 Jan 02:56
    #8
    Anonym (Inte stark ensam) skrev 2019-01-13 01:13:57 följande:

    Jo livet kändes väl ännu tyngre när ens systern den med en riktigt bra inkomst sen tidigare vann väldigt mååånga miljoner och inte alls engarerar sig längre i allt efter föräldrarna som ska fixas med... dvs som att förlora tre familjemedlemmar... på kort tid..

    nu är de bara två syskon kvar och de bor inte i närheten av varandra. Och de ska rodda allt efter föräldrarna.

    System med miljonerna sörjer inte längre föräldrarna som sambon och den andre systern...


    Sorg är väldigt olika och man sörjer olika länge. Det verkar som att din sambo inte kan acceptera att hans syskon är färdiga med sorgproscessen när han själv inte är det. Du får få iväg han till en psykolog så han får prata om allt som har hänt.

    Att hans syster som vann miljoner in längre är engagerad i allt som har är för att hon har sörjt färdigt. Det har (förmodligen) inget med hösten i sig att göra.
  • Anonym (.....­)
    Äldre 13 Jan 02:57
    #9
    Anonym (Inte stark ensam) skrev 2019-01-13 01:23:21 följande:

    Jag ska säga det till hen imorgon. Tack. Jag har försökt prata stötta och lyssna men hen säger nästan inget till mig.

    Ja hen mår dåligt helt klart...


    Vet du inte könet på din egna sambo?!
  • Anonym (.....­)
    Äldre 13 Jan 02:58
    #10
    Anonym (Va2) skrev 2019-01-13 02:25:12 följande:

    Vad får dig att tro att TS är kvinna?


    Sättet hon skriver på.
  • Anonym (Va2)
    Äldre 13 Jan 03:29
    #11
    Anonym (.....) skrev 2019-01-13 02:58:11 följande:

    Sättet hon skriver på.


    Varför är könet relevant?
  • Anonym (Jag)
    Äldre 13 Jan 03:51
    #12
    Anonym (Va) skrev 2019-01-13 01:24:46 följande:
    Jag förstår fortfarande inte vad systerns pengar har att göra med din mans depression? Att systern inte är ledsen får ju stå för henne, det är ju ingenting som behöver påverka din mans mående att de har olika lång tid för att sörja och olika ekonomiska förutsättningar?

    Det låter som att ni behöver fokusera mer på ert eget liv och det som ni har, inte på vad andra har som ni inte har.

    Det låter även som att din sambo behöver sjukskrivas en tid för att ta sig samman och träffa någon som kan ge honom verktyg att ta sig genom det här, kan du ringa och boka en tid för honom hos vårdcentralen?
    Problemet ligger nog mest i att den rika systern inte hjälper till, med det som behöver fixas efter föräldrarnas död. Det är det huvudsakliga, men sen blir saken än värre, av att den rika systern har mest resurser över för att hjälpa till, men ändå inte gör det. Så uppfattar jag i det iallafall.
  • Anonym (Reali­st)
    Äldre 13 Jan 07:11
    #13
    Anonym (Jag) skrev 2019-01-13 03:51:25 följande:

    Problemet ligger nog mest i att den rika systern inte hjälper till, med det som behöver fixas efter föräldrarnas död. Det är det huvudsakliga, men sen blir saken än värre, av att den rika systern har mest resurser över för att hjälpa till, men ändå inte gör det. Så uppfattar jag i det iallafall.


    Din sambo behöver hjälp, håller helt med om läkarkontakt. Jag förstår att det känns som en kontrast mot systerns ekonomiska situation. Men hon måste inte hjälpa till, det är ett val hon gjort och ju mer bitter din sambo är på henne desto mer energi suger det ut.

    Din sambo måste förresten inte ta på sig något ansvar heller. Det finns både rensning städning mm att köpa som tjänst. Dödsboet betalar.
  • Anonym (Inte stark ensam) Trådstartaren
    Äldre 13 Jan 07:46
    #14

    Oj vilket focus på vilket kön min sambo är.

    Vi kan ju båda vara kvinnor också. Eller så är jag en man som skriver som en kvinna.

    Personen måste stöttas inte könet oavsett.

    Men självklart så vet jag vilket kön min sambo är.

    Vi lever väldigt jämnställt hursomhelst. I vanliga fall.

    Absolut focuserar vi på vårat liv men tänk dig att du har två föräldrar du står otroligt nära båda dör.

    Inte långt efter förändras en av systrarna nått så extremt. Från en nära relation där också.

    Det blir ju som att förlora någon som lever.. men jag förstår ju hur ni menar och jag focuserar verkligen på våran familj men sambon har sorg och slutar hen med jobbet så har hen inget jobb kvar då det går i konkurs. Det är jobb dygnet runt ansvar för att hålla liv i detta och just nu orkar hen inte mycket alls när hen är ensam med detta. Föräldern var den drivande i detta.

    Självklart har systern mer resurser och ork och tid. Denne jobbar inte längre då hon är ekonomiskt oberoende utan lever livet och har lämnat detta bakom sig.

    Från att sörja med syskonen ena dagen och sen bara focusera på sitt eget och har inget behov sv sina syskon eller ens lust att finnas där. Men alla är ju olika. Och får olika livsvillkor.

    Hon hade redan senaste årsmodellen på bilen lyxvilla osv så man trodde ju inte att förändringen skulle bli då stor med en vinst. Men hon gnuggar det gärna i ansiktet på syskonen de få gånger hon ringer. Det är det enda som betyder något för henne. Vad hon köper eller gör.

    Men på nått vis hoppas man väl alltid att ens familj ska hålla ihop hela livet och men detta är mina reflektioner jag har också en väldigt nära kontakt med min familj och släkt. Jag vet inte vad min sambo känner eller tänker som bara har ett syskon kvar.

    Men någon som vet hur jag kan stötta hemma. Jag får googla sorg och bortgång se om jag finner något ang depression. Kanske är en depression som någon av er skrev.

  • Äldre 13 Jan 08:45
    #15
    Anonym (Inte stark ensam) skrev 2019-01-13 07:46:45 följande:

    Oj vilket focus på vilket kön min sambo är.

    Vi kan ju båda vara kvinnor också. Eller så är jag en man som skriver som en kvinna.

    Personen måste stöttas inte könet oavsett.

    Men självklart så vet jag vilket kön min sambo är.

    Vi lever väldigt jämnställt hursomhelst. I vanliga fall.

    Absolut focuserar vi på vårat liv men tänk dig att du har två föräldrar du står otroligt nära båda dör.

    Inte långt efter förändras en av systrarna nått så extremt. Från en nära relation där också.

    Det blir ju som att förlora någon som lever.. men jag förstår ju hur ni menar och jag focuserar verkligen på våran familj men sambon har sorg och slutar hen med jobbet så har hen inget jobb kvar då det går i konkurs. Det är jobb dygnet runt ansvar för att hålla liv i detta och just nu orkar hen inte mycket alls när hen är ensam med detta. Föräldern var den drivande i detta.

    Självklart har systern mer resurser och ork och tid. Denne jobbar inte längre då hon är ekonomiskt oberoende utan lever livet och har lämnat detta bakom sig.

    Från att sörja med syskonen ena dagen och sen bara focusera på sitt eget och har inget behov sv sina syskon eller ens lust att finnas där. Men alla är ju olika. Och får olika livsvillkor.

    Hon hade redan senaste årsmodellen på bilen lyxvilla osv så man trodde ju inte att förändringen skulle bli då stor med en vinst. Men hon gnuggar det gärna i ansiktet på syskonen de få gånger hon ringer. Det är det enda som betyder något för henne. Vad hon köper eller gör.

    Men på nått vis hoppas man väl alltid att ens familj ska hålla ihop hela livet och men detta är mina reflektioner jag har också en väldigt nära kontakt med min familj och släkt. Jag vet inte vad min sambo känner eller tänker som bara har ett syskon kvar.

    Men någon som vet hur jag kan stötta hemma. Jag får googla sorg och bortgång se om jag finner något ang depression. Kanske är en depression som någon av er skrev.


    Om du inte redan gjort detta försök läsa på om sorgeprocessen och dess olika faser. De olika faserna tar olika lång tid att gå igenom, olika för oss alla. Det är viktigt att man inte fastnar i någon fas. Är det kanske det du upplevt att din sambo gjort? Då kan det behövas professionell hjälp för att komma vidare. Ovanpå detta har din sambo fått på sig allt praktiskt arbete kring dödsfallet, oro kring hur det ska gå med företaget finns säkert också med. Att samtidigt tappa sin syster som du upplever att sambon gjort är ytterligare en sorg. Vid såna här tillfällen brukar det vara läkande att man tillsammans med någon som var med gå igenom tillhörigheter, minnas barndomshändelser, skratta, gråta, minnas. Den delen får din sambo inte nu. Det du kan göra förutom försöka få till en samtalskontakt kanske viss medicinering, allt för att få din sambo att kunna gå vidare. Du kan också lite ta den roll som systern borde ta. Låt din sambo minnas med dig, berätta barndomsminnen, du frågar om foton och andra saker ni hittar. Du berättar lite om dina minnen av dem. Man behöver få prata om dem som gått bort, det är en del i sorgeprocessen. Förstår att det är en tung period för er båda, både praktiskt och känslomässigt, kanske också ekonomiskt.
  • Anonym (Inte stark ensam) Trådstartaren
    Äldre 13 Jan 09:23
    #16
    OlgaElvira skrev 2019-01-13 08:45:56 följande:

    Om du inte redan gjort detta försök läsa på om sorgeprocessen och dess olika faser. De olika faserna tar olika lång tid att gå igenom, olika för oss alla. Det är viktigt att man inte fastnar i någon fas. Är det kanske det du upplevt att din sambo gjort? Då kan det behövas professionell hjälp för att komma vidare. Ovanpå detta har din sambo fått på sig allt praktiskt arbete kring dödsfallet, oro kring hur det ska gå med företaget finns säkert också med. Att samtidigt tappa sin syster som du upplever att sambon gjort är ytterligare en sorg. Vid såna här tillfällen brukar det vara läkande att man tillsammans med någon som var med gå igenom tillhörigheter, minnas barndomshändelser, skratta, gråta, minnas. Den delen får din sambo inte nu. Det du kan göra förutom försöka få till en samtalskontakt kanske viss medicinering, allt för att få din sambo att kunna gå vidare. Du kan också lite ta den roll som systern borde ta. Låt din sambo minnas med dig, berätta barndomsminnen, du frågar om foton och andra saker ni hittar. Du berättar lite om dina minnen av dem. Man behöver få prata om dem som gått bort, det är en del i sorgeprocessen. Förstår att det är en tung period för er båda, både praktiskt och känslomässigt, kanske också ekonomiskt.


    Tack för ett fint inlägg och säkert huvudet på spiken.

    Ska tänka på detta.

    Jag vill bara försöka hjälpa min sambo så vi kan leva det liv vi vill dvs som innan allt detta skedde det var väldigt tufft och vi båda var redan utmattade och så skedde detta och jag kan ju inte förstå helt men jag kan bara försöka tänka hur jag skulle känna utan mina nära och kära. Vi har inte många vänner pga att de försvann pga problematik kring barnen så familj och släkt är det enda vi har. Hens föräldrar var båda unga så de hade många år kvar trodde vi.
Svar på tråden Hur stötta min sambo i livskris och sorg