Jsv17 skrev 2019-05-14 09:11:20 följande:
Vill bara säga att iaf för min del så när jag tänker på annorlunda relation så tänkte jag inte så mycket på kläder, lekar eller så. Jag var (och är väl fortfarande egentligen haha) en riktig pojkflicka, och skulle förmodligen vara ganska tafatt om jag fick en liten flicka som ville ha volanger och fixa hår och naglar (inget bra på sådant) jag tänkte lite mer långsiktigt, att en liten flicka växer ju upp kanske också blir mamma och att man delar lite andra sådana saker som gör relationen annorlunda. Jag har också alltid stått otroligt nära min pappa.
Pga att jag varit en sådan pojkflicka önskade jag en pojke, inte av något annat skäl än att jag innerst inne är rädd att jag inte skulle vara en lika bra mamma till en liten flicka... en rädsla om säkert skulle släppa direkt hon var här
Än så länge har jag inte upplevt någon skillnad i hur det är att vara mamma till pojke eller flicka. Men min äldsta är bara sju förstås. Kan kanske ändras! Och du, du skulle vara en fantastisk flickmamma. Ta bort påtvingade flickkläder och könsstereotypa lekar så är ju barn exakt likadana inuti.
Min och min egen mammas relation har snarare blivit mycket sämre sen jag själv fick barn. Jag tänkte nog också att det skulle bli härligt när hon blev mormor och vi hade den kvinnliga erfarenheten att dela, graviditet osv. Men icke. Vi hade en bättre relation innan mina barn kom. När jag blev (planerat) gravid med min man (hade utbildning, hus och fast jobb) kunde min mamma inte glädjas alls för vår skull. Hon hade en helt annan syn det här med att bli förälder än mig och vi har verkligen glidit ifrån varandra sedan första barnet föddes. Hon säger bara att hon inte gillade småbarnsåren, tyckte graviditet och förlossning var jobbigt, att det var tufft att få andra barnet osv, därför tycker hon, citat: att ni behöver inte skaffa barn. Det finns så många barn i världen.
Jag älskar allt med barnen och även om det är tufft att vara gravid så går det ju det med. Jag märker också tydligt att min mamma mest är intresserad av att leva sitt eget liv. Hon köper gärna saker till barnen (aldrig något de önskar sig eller behöver) men är sällan här, hjälper aldrig till. Nej usch. Vår mor-dotter-relation är urusel verkligen. Hoppas att jag aldrig blir likadan mot mina barn.