• PaulieJ

    Går ej ner ett endaste gram!!!

    Har kört på VLCD i 2 veckor nu. Har inte gått ner ett skit. Har istället gått upp 2 kg.

    Vad händer?? Varför går jag inte ner?

    Jag dricker 2-3 l vatten om dagen, dricker 5 shakes men inget händer. Nada!

    Snälla hjälp, vad är felet och vad ska jag göra?

    Har 20 kg övervikt

  • Svar på tråden Går ej ner ett endaste gram!!!
  • uhsumkat
    Liberté skrev 2019-09-10 13:33:08 följande:
    Jag har givit dig information på universitetsnivå om hunger som stödjer det jag säger plus källhänvisningar till forskning.

    Du däremot har givit.. vadå.. din personliga åsikt ? 

    Vad tror du är mest värt. På ena sidan en enad forskning på den andra Joe schmoo som knappt gått färdigt grundskolan och hans personliga åsikt.
    Du missförstod mitt inlägg, alternativt felciterade. Solig

    "Never argue with an idiot. They will drag you down to their level and beat you with experience." 
    Mark Twain 
  • uhsumkat
    Anonym (Mk) skrev 2019-09-10 13:36:11 följande:
    Precis, du har helt rätt!:)
    Och socker är gott och det är jävligt jobbigt att inse då att det är sjukt onyttigt, alltså är det lättare att intala sig att det inte alls är så onyttigt som folk påstår.
    Lite dumt att skriva till någon som vill gå ner i vikt och må bra att äta socker istället för broccoli tex. Självsvält är enklaste sättet, men inte fan ger man det som råd.
    Socker är inte "sjukt onyttigt" utan tvärtom, en nödvändighet för att vi ska kunna existera.
    Det som är "sjukt onyttigt" är att äta alldeles för mycket och istället för balanserad kost.

    Tycker inte alls att det är dåliga råd till TS utan det är ett led i att förstå näringslära. 
  • ivar37
    uhsumkat skrev 2019-09-10 13:39:22 följande:
    Du missförstod mitt inlägg, alternativt felciterade. Solig

    "Never argue with an idiot. They will drag you down to their level and beat you with experience." 
    Mark Twain 
    Hahaha....perfekt!
  • Liberté
    Anonym (Qwerty) skrev 2019-09-10 13:37:09 följande:
    Missade du verkligen meningen "socker triggar hunger"??

    Tränar man är socker absolut inte bra, inte i någon form. Protein däremot är något som är bra under träning, gärna utan att det innehåller tillsätt socker.

    Så nej, finns ingen situation där socker är bättre än ex broccoli.

    Enda gången socker kan vara fördel är till patienter som inte får i sig någon näring alls. Där är ex choklad bättre än ingenting. Men inge för dig som vill ner i vikt.
    du kan inte vara seriös ?

    När du bränner muskelglykogen så är det en form av socker som används. Du ersätter inte detta med protein primärt för det tar längre tid samt energi för kroppen att använda termogenes.

    Om du kollar på valfri OS idrott, NFL, Rugby, fotboll eller mma så kommer de har socker baserade trycker för att ge kroppen snabb energi.

    Tror du på fullaste allvar att de skulle göra detta ifall det var suboptimalt till just protein som träningsdryck under utförandet av sagd sport.. vi pratar om sporter som omsätter miljarder med egna läkare, kostvetare samt tränare.

    Jag testar att lägga in det på svenska så du kanske kan ta till eftersom du inte klarade av artiklarna på engelska.

    "Intaget av kolhydrater i samband med långvarigt och högintensivt idrottsutövande kan påtagligt förbättra prestationerna. Det har vistats i flera olika undersökningar under de senaste 30 åren(8). Kroppen kan absorbera och använda ungefär 1 g kolhydrater per kg kroppsvikt och timme. Motionärer som springer maraton bör inta minst 30?40 g kolhydrater per timme, medan elitidrottare bör inta 60?70 g kolhydrater per timme(9).

    Kolhydrattillgången beror på två faktorer: magsäckens tömningshastighet och upptaget från tarmen. Den viktigaste faktorn för magsäckens tömningshastighet är dryckens energitäthet (antal gram kolhydrater per 100 gram). Ju högre energitäthet, desto långsammare töms magen. I energidrycker med rena kolhydrater blir energitätheten högre ju fler gram kolhydrater som tillsätts per 100 gram vatten. En högre koncentration av antalet kolhydratmolekyler (ökad osmolalitet) minskar också tömningshastigheten. Om kolhydratkoncentrationen är hög (över 7?8 %) kan det därför vara fördelaktigt för absorptionshastigheten att ersätta en del fri glukos med maltodextrin. Fruktos absorberas långsammare än glukos och musklerna kan inte utnyttja fruktos förrän den har omvandlats till glukos i levern. Om fruktos används i sportdrycker bör dess koncentration därför vara mindre än 2 %.

    Det är omöjligt att definiera en optimal sportdryck för alla situationer. I mycket varmt klimat, när vätskeintaget bör maximeras, bör kolhydratkoncentrationen vara mindre än 5 %, till och med så låg som 2?3 %. Utspädda drycker rekommenderas även för idrottare som ofta får mag-tarmproblem om magsäcken inte töms tillräckligt snabbt. I mer tempererade klimat, särskilt på vintern, är ett stort vätskeintag inte lika viktigt, därför kan kolhydratkoncentrationen öka till 5?8 %, eller så mycket som 10 %. Utöver kolhydratdrycker kan idrottare även inta produkter med glukos eller sackarin i fast eller halvfast form och dricka rent vatten. Detta är vanligt under aktiviteter som pågår under en extremt lång tidsperiod."

    Referenser
    1. Romijn JA, Coyle EF, Sidossis LS et al. Regulation of endogenous fat and carbohydrate metabolism in relation to exercise intensity and duration. Am J Physiol 1993;265:E380-E391.

    2. Wiborg Lange KH. Fat metabolism in exercise ? with special reference to training and growth hormone administration. Scand J Med Sci Sports 2004;14:74-99.

    3. Lemon PWR. Is increased dietary protein necessary or beneficial for individuals with a physically active lifestyle? Nutr Rev 1996;54:S169-S175.

    4. Ivy JL. Optimization of glycogen stores. In: Maughan RJ, ed. Nutrition in Sport. Oxford: Blackwell Science, 2000:97-111.

    5. Bergstrom J, Hermansen L, Hultman E, Saltin B. Diet, muscle glycogen and physical performance. Acta Physiol Scand. 1967;71:140-50.

    6. Ivy JL, Lee MC, Brozinick JT Jr, et al. Muscle glycogen storage after different amounts of carbohydrate ingestion. J Appl Physiol 1988;65(5):2018-23.

    7. Walton P, Rhodes EC. Glycaemic index and optimal performance. Sports Med 1997;23(3):164-72.

    8. Coyle EF, Montain SJ. Carbohydrate and fluid ingestion during exercise: are they trade-offs? Med Sci Sports Exerc 1992;24:671- 678.

    9. Coyle EF. Carbohydrate supplementation during exercise. J Nutr 1992;122:788-795.

    10. Ivy JL, Katz AL, Cutler CL et al. Muscle glycogen synthesis after exercise: effect of time of carbohydrate ingestion. J Appl Physiol 1988;64(4):1480-5.

    11. Burke LM, Collier GR, Davis PG et al. Muscle glycogen storage after prolonged exercise: effect of the frequency of carbohydrate feedings. Am J Clin Nutr 1996;64(1):115-9.
  • uhsumkat
    Liberté skrev 2019-09-10 13:49:53 följande:
    du kan inte vara seriös ?

    När du bränner muskelglykogen så är det en form av socker som används. Du ersätter inte detta med protein primärt för det tar längre tid samt energi för kroppen att använda termogenes.

    Om du kollar på valfri OS idrott, NFL, Rugby, fotboll eller mma så kommer de har socker baserade trycker för att ge kroppen snabb energi.

    Tror du på fullaste allvar att de skulle göra detta ifall det var suboptimalt till just protein som träningsdryck under utförandet av sagd sport.. vi pratar om sporter som omsätter miljarder med egna läkare, kostvetare samt tränare.

    Jag testar att lägga in det på svenska så du kanske kan ta till eftersom du inte klarade av artiklarna på engelska.

    "Intaget av kolhydrater i samband med långvarigt och högintensivt idrottsutövande kan påtagligt förbättra prestationerna. Det har vistats i flera olika undersökningar under de senaste 30 åren(8). Kroppen kan absorbera och använda ungefär 1 g kolhydrater per kg kroppsvikt och timme. Motionärer som springer maraton bör inta minst 3040 g kolhydrater per timme, medan elitidrottare bör inta 6070 g kolhydrater per timme(9).

    Kolhydrattillgången beror på två faktorer: magsäckens tömningshastighet och upptaget från tarmen. Den viktigaste faktorn för magsäckens tömningshastighet är dryckens energitäthet (antal gram kolhydrater per 100 gram). Ju högre energitäthet, desto långsammare töms magen. I energidrycker med rena kolhydrater blir energitätheten högre ju fler gram kolhydrater som tillsätts per 100 gram vatten. En högre koncentration av antalet kolhydratmolekyler (ökad osmolalitet) minskar också tömningshastigheten. Om kolhydratkoncentrationen är hög (över 78 %) kan det därför vara fördelaktigt för absorptionshastigheten att ersätta en del fri glukos med maltodextrin. Fruktos absorberas långsammare än glukos och musklerna kan inte utnyttja fruktos förrän den har omvandlats till glukos i levern. Om fruktos används i sportdrycker bör dess koncentration därför vara mindre än 2 %.

    Det är omöjligt att definiera en optimal sportdryck för alla situationer. I mycket varmt klimat, när vätskeintaget bör maximeras, bör kolhydratkoncentrationen vara mindre än 5 %, till och med så låg som 23 %. Utspädda drycker rekommenderas även för idrottare som ofta får mag-tarmproblem om magsäcken inte töms tillräckligt snabbt. I mer tempererade klimat, särskilt på vintern, är ett stort vätskeintag inte lika viktigt, därför kan kolhydratkoncentrationen öka till 58 %, eller så mycket som 10 %. Utöver kolhydratdrycker kan idrottare även inta produkter med glukos eller sackarin i fast eller halvfast form och dricka rent vatten. Detta är vanligt under aktiviteter som pågår under en extremt lång tidsperiod."

    Referenser
    1. Romijn JA, Coyle EF, Sidossis LS et al. Regulation of endogenous fat and carbohydrate metabolism in relation to exercise intensity and duration. Am J Physiol 1993;265:E380-E391.

    2. Wiborg Lange KH. Fat metabolism in exercise with special reference to training and growth hormone administration. Scand J Med Sci Sports 2004;14:74-99.

    3. Lemon PWR. Is increased dietary protein necessary or beneficial for individuals with a physically active lifestyle? Nutr Rev 1996;54:S169-S175.

    4. Ivy JL. Optimization of glycogen stores. In: Maughan RJ, ed. Nutrition in Sport. Oxford: Blackwell Science, 2000:97-111.

    5. Bergstrom J, Hermansen L, Hultman E, Saltin B. Diet, muscle glycogen and physical performance. Acta Physiol Scand. 1967;71:140-50.

    6. Ivy JL, Lee MC, Brozinick JT Jr, et al. Muscle glycogen storage after different amounts of carbohydrate ingestion. J Appl Physiol 1988;65(5):2018-23.

    7. Walton P, Rhodes EC. Glycaemic index and optimal performance. Sports Med 1997;23(3):164-72.

    8. Coyle EF, Montain SJ. Carbohydrate and fluid ingestion during exercise: are they trade-offs? Med Sci Sports Exerc 1992;24:671- 678.

    9. Coyle EF. Carbohydrate supplementation during exercise. J Nutr 1992;122:788-795.

    10. Ivy JL, Katz AL, Cutler CL et al. Muscle glycogen synthesis after exercise: effect of time of carbohydrate ingestion. J Appl Physiol 1988;64(4):1480-5.

    11. Burke LM, Collier GR, Davis PG et al. Muscle glycogen storage after prolonged exercise: effect of the frequency of carbohydrate feedings. Am J Clin Nutr 1996;64(1):115-9.
    Ett tips i all välmening.

    Du behöver översätta texten till enkel och lättbegriplig svenska. Det framgår rätt tydligt att mottagaren inte är speciellt van vid att läsa vetenskapliga artiklar och då kan man heller inte begära att den ska förstå det heller. 
    Möjligen att man då, i mottagarsituationen, istället kan tolka det som elitistiskt snobberi och översitteri...

    Tror också att du skulle behöva förklara vad källor är och hur de används (tex att expressen inte är en källa och varför).
  • Anonym (Qwerty)
    uhsumkat skrev 2019-09-10 13:55:41 följande:

    Ett tips i all välmening.

    Du behöver översätta texten till enkel och lättbegriplig svenska. Det framgår rätt tydligt att mottagaren inte är speciellt van vid att läsa vetenskapliga artiklar och då kan man heller inte begära att den ska förstå det heller. 

    Möjligen att man då, i mottagarsituationen, istället kan tolka det som elitistiskt snobberi och översitteri...

    Tror också att du skulle behöva förklara vad källor är och hur de används (tex att expressen inte är en källa och varför).


    Om du syftar på mig så är mycket van att läsa vetenskapliga artiklar då jag gör det i princip dagligen. Men man går upp i vikt av att äta socker, oavsett kalorimängd.
  • Liberté
    uhsumkat skrev 2019-09-10 13:39:22 följande:
    Du missförstod mitt inlägg, alternativt felciterade. Solig

    "Never argue with an idiot. They will drag you down to their level and beat you with experience." 
    Mark Twain 
    Jo jag felcitarade. Sitter med en mobiltelefon så jag överskattade mina mindre flinka fingrar.

    Inget illa menat till dig.
  • Anonym (Qwerty)
    uhsumkat skrev 2019-09-10 13:55:41 följande:

    Ett tips i all välmening.

    Du behöver översätta texten till enkel och lättbegriplig svenska. Det framgår rätt tydligt att mottagaren inte är speciellt van vid att läsa vetenskapliga artiklar och då kan man heller inte begära att den ska förstå det heller. 

    Möjligen att man då, i mottagarsituationen, istället kan tolka det som elitistiskt snobberi och översitteri...

    Tror också att du skulle behöva förklara vad källor är och hur de används (tex att expressen inte är en källa och varför).


    Expressen kan mycket väl vara en källa, men inte vetenskaplig källa och heller ingen trovärdig källa.
  • Liberté
    Anonym (Qwerty) skrev 2019-09-10 13:57:42 följande:
    Om du syftar på mig så är mycket van att läsa vetenskapliga artiklar då jag gör det i princip dagligen. Men man går upp i vikt av att äta socker, oavsett kalorimängd.
    Jag väljer här att ta till mig av uhsumk­at
    kritik angående hur jag uttrycker mig.

    Låt oss säga att man alltid går upp i vikt av socker oavsett mängd. Skulle detta inte innebära att en människa endast skulle behöva 1 gram socker per dag för att överleva och undvika dö av svält ?

    Att när det är en svältkatastrof i Afrika så borde de skickat ett par säckar med rent socker och delat ut några gram per familj så de håller sig vid liv istället för GMO ris och andra energitäta och näringstäta livsmedel ?

    Eller så kan det vara så att livsmedel innehåller en viss energi och denna energi mäts i kilojoule eller kalorier precis som att en kolbit innehåller en viss energi som omvandlas till viss mängd värme när den förbränns.

    Jag undrar mest varför du anser att dessa argument ter sig som orimliga när det mesta faktiskt följer det som sägs enligt termodynamik.
  • Anonym (Qwerty)
    Liberté skrev 2019-09-10 14:13:23 följande:

    Jag väljer här att ta till mig av uhsumk­at

    kritik angående hur jag uttrycker mig.

    Låt oss säga att man alltid går upp i vikt av socker oavsett mängd. Skulle detta inte innebära att en människa endast skulle behöva 1 gram socker per dag för att överleva och undvika dö av svält ?

    Att när det är en svältkatastrof i Afrika så borde de skickat ett par säckar med rent socker och delat ut några gram per familj så de håller sig vid liv istället för GMO ris och andra energitäta och näringstäta livsmedel ?

    Eller så kan det vara så att livsmedel innehåller en viss energi och denna energi mäts i kilojoule eller kalorier precis som att en kolbit innehåller en viss energi som omvandlas till viss mängd värme när den förbränns.

    Jag undrar mest varför du anser att dessa argument ter sig som orimliga när det mesta faktiskt följer det som sägs enligt termodynamik.


    Missförstår du med flit eller är bara dum?
Svar på tråden Går ej ner ett endaste gram!!!