Är jag självisk?
Hej!
Jag är 33 år och varit i en stabil relation enligt mig med min fantastiska pojkvän som är ca 15 år äldre än mig. Vi båda njuter av livet och oss.
Men jag vill väldigt gärna ha barn, har varit gravid 2 gånger tidigare och tagit bort dom då jag vid första tillfället vart tvingad av min dåvarande. Vid andra tillfället valde jag att ta bort då det var precis i början av den relation jag är i idag så kändes inte rätt.
Jag har alltid sagt och känt att jag inte vill ha barn alls men senaste 4-5 åren har längtan efter barn och allt där omkring ökat och jag känner mig ledsen och deprimerad mer och mer, speciellt när mensen kommer (vi försöker inte ens).
Min pojkvän har barn sedan tidigare och vill inte ha flera barn alls. 😭 Jag har försökt lämna flera olika alternativ till honom men han är stenhård i frågan och anser att hans liv är över om han blir pappa igen samt att han måste börja om.
I hans beslut blir jag tvingad till barnlöshet.
Det ända jag kan komma på nu är att bli förälder på eget vis (insemination) vilket jag har informerat honom om och även frågat om han kommer stanna kvar vilket han inte kan svara på. Han påtalar även att han tycker det är fel att ta bort barnets rättighet till en pappa.
Är jag självisk som vill bli förälder oavsett hur det går till? Eller skall jag bara infinna mig i att mina drömmars man skall bestämma och jag får helt enkelt svälja min längtan? Någon med erfarenhet/suttit i samma båt? Någon här som gjort en insemination?
Va är era tankar, hjälp mig att reda ut mitt huvud som går på högvarv 😭