Är en helt vanligt "gammal" tonårsmamma som kikar in här lite då och då för att få tips o ideer och stötta andra (om jag kan).
Mina tonåringars humör pendlar väldigt så ibland älskar vi varandra och ibland står vi inte ut med varandra. Men då jag ibland får små överraskningar av 16-åringen vet jag, trots hennes envishet, att hon älskar mig innerst inne och att jag är på rätt spår.
Ibland är jag helt slut av att "ta emot" allt från dem så jag är redo att ge upp. Då behöver jag lite andhämtning för att orka igen, så även för mig går det upp och ned. Kanske är felet att jag skämt bort mina barn och det får man tillbaka när de är tonåringar, vem vet.....
Har funderat på att börja blogga för att dela med mig, då det händer så mycket "lustigheter" i en tonårsfamilj, men ännu har inte tiden funnits. Och det är synd för jag tror många skulle känna igen sig och le samtidigt som de läste, för vi behöver stötta varandra för att "överleva" tonårsperioden.
Har celiaki i familjen sedan 15 år tillbaka så vi bakar allt sådant bröd, och tycker inte att det är några problem.
Bor i 60-tals villa sedan två år tillbaka där vi sakta renoverar utan att stressa ihjäl oss. Vill jag sitta en hel kväll framför TV-n i flera dagar så gör jag det utan att ha dåligt samvete.
Vill inte "vika ut mig" mer än så här utan vill vara "anonym" då jag trivs med det, sedan får andra tycka att jag är hur tråkig som helst (vilket jag faktiskt är och trivs med det).
Profil
Den här användaren har inte skapat någon profil ännu.
abnocto
Presentation
Mina tonåringars humör pendlar väldigt så ibland älskar vi varandra och ibland står vi inte ut med varandra. Men då jag ibland får små överraskningar av 16-åringen vet jag, trots hennes envishet, att hon älskar mig innerst inne och att jag är på rätt spår.
Ibland är jag helt slut av att "ta emot" allt från dem så jag är redo att ge upp. Då behöver jag lite andhämtning för att orka igen, så även för mig går det upp och ned. Kanske är felet att jag skämt bort mina barn och det får man tillbaka när de är tonåringar, vem vet.....
Har funderat på att börja blogga för att dela med mig, då det händer så mycket "lustigheter" i en tonårsfamilj, men ännu har inte tiden funnits. Och det är synd för jag tror många skulle känna igen sig och le samtidigt som de läste, för vi behöver stötta varandra för att "överleva" tonårsperioden.
Har celiaki i familjen sedan 15 år tillbaka så vi bakar allt sådant bröd, och tycker inte att det är några problem.
Bor i 60-tals villa sedan två år tillbaka där vi sakta renoverar utan att stressa ihjäl oss. Vill jag sitta en hel kväll framför TV-n i flera dagar så gör jag det utan att ha dåligt samvete.
Vill inte "vika ut mig" mer än så här utan vill vara "anonym" då jag trivs med det, sedan får andra tycka att jag är hur tråkig som helst (vilket jag faktiskt är och trivs med det).
Profil