- Du är här:
- Familjeliv.se
- fh mamma
- Presentation
- Medlemmarna ansvarar för det de skriver i presentationerna
Annat innehåll
Vi rekommenderar
Läsvärt
Missa inte ANNONS
Min historia
Senaste artiklarna
- Kniiip! (Förälder)
- Sköna maj välkommen?!? (Förälder)
- Varför spyr sonen när han ätit? (Förälder)
- Dags för prinsessdop (Förälder)
- 15 tidiga graviditetssymptom (Planerar barn)
- ”Vi är 100 % föräldrar även om vi delar på det” (Förälder)
- Stora kvalitetsskillnader på regnställ (Förälder)
- Måste jag banta under graviditeten? (Väntar barn)
- Volvo återkallar bilbarnstol (Förälder)
- Gör ditt eget födelsedagskort (Förälder)
- Livsfarligt med felvänd bilstol (Förälder)
- Bli blöjfri i sommar (Förälder)
- Rädd för att jag ska lämna honom! (Planerar barn)
- Berätta din historia! (Förälder)
- Vadderade förskolor 2020? (Förälder)
- Få sparar till första barnet (Planerar barn)
FH Mamma
Presentation
Jag är en mamma som pga sjukdom (troligen) blivit funktionshindrad nyligen.
Jag har gjort en GBP (gastric bypass som är en magsäcks förminskning.
Hade 2 veckor flyt och 2 veckor puré.
Efter 1 månad började jag kräkas. Kräktes vid varje måltid i ca 3 månader. Efter några månader visade sig att kräkningarna berodde på magsår. Lite omeprazol och jag fick behålla maten.
Puckad kirurg som aldrig kollade upp mig. han är anmäld till Hsan.
En dag i mitten av Juli 2006 började jag gå vingligt.
Vi har en smal korridor i lägenheten och jag gick rakt in i väggarna.
Sökte läkare på VC. De hittade inget så de skickade mig till akuten.
Det blev tillslut besök på akuten 3 dagar i rad. Läkarna sa bara kom tillbaka imorgon.
Tror det var så här.
Dag 1 sökte pga vingligheten. Körde till akuten själv.
dag 2 fick åka ambulans för jag inte kunde resa mig upp. De drog mig nerför trapporna på en madrass.
dag 3 sambon hjälpte mig ner för trapporna. Mina knän vek sig hela tiden. Svärmor sa till läkaren att jag får inte upp henne för trappan så ni måste lägga in henne.
Så det gjorde dom.
Hamnade på neurologen/stroke enheten.
De kom snabbt på att jag inte hade fått stroke
Först 3:e veckan kom en underläkare på att jag troligen hade B-vitaminbrist (B1, B3 och B6)
Men då hade jag gått från vinglighet och vikande knän till att inte kunna röra något och ett förlorat närminne.
Med sprutor blev jag bättre så efter 5 v på sjukhus hamnade jag på rehab. Där var jag i sammanlagt i 6 månader (samt 2 mån på dagrehab)
Idag har jag nervskador i fötterna och använder fotskenor. nedsatt känsel i händer och fötter samt ett dåligt närminne.
Nu har jag flera läkare.
1 kirurg
1 gastroenterolog /medicinavd.
1 neurolog
1 kurator
1 rehabläkare
kan ha glömt någon..
Men operationen i sig var lyckad.
Från 139.1kg till 77kg på 1 år
Från strl 56 till 44 på 1 år
Från strl 110DD till 80B på 1 år.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ ++++++++
Eftersom jag har behövt äta en hel del för att få i mig tillräckligt med vitaminer och mineraler så jag slipper få brister så har jag gått upp i vikt igen och det är fruktansvärt ledsamt... men jag är inte sjukare iaf...
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ +++++++++
När man blir allvarligt sjuk, har partnern som vårdare ett tag och måste spendera över 7 månader borta från familjen på vardagar så sliter det mycket på förhållandet.
Men det ursäktar inte att ens partner kärar ner sig i en annan, väljer sin nu friskare partner men ändå gör den andra gravid.
Vilket man inte lyckats göra sin partner i de sammanlagt 2 år man försökt.
Då slutar det inte bra för någon.
Så blir man ensamstående mamma, med en allt för stor lägenhet (men bra läge till fd svärmor och dagis mm).
Vilket gjorde att jag flyttade till en förliten lägenhet med nära till fd svärmor och rätt nära till skolan.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ ++++++++++
Att ångra sina erfarenheter är att hejda sin utveckling.
++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ ++++++++
Profil
Omtänksam Pessimist Snäll
Trygg Tänkare
Matlagning/Bakning Psykologi Sex/samlevnad
Sömnad Trädgård